Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1941 - Den tekniska forskningens organisation inom IVA, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skapades ett särskilt organ för undersökning av
olika möjligheter att inom landet framställa flytande
motorbränsle. Motorbränslekommittén, som sedan
dess under ordförandeskap av direktören Emil Sieurin
utfört ett synnerligen omfattande och värdefullt
utredningsarbete, inlämnade i september sitt
slutbetänkande i form av 6 stora stencilerade volymer av
delvis förtroligt innehåll. Frukterna av kommitténs
utredningsverksamhet ha redan under de gångna åren
kommit till synes i ett flertal framställningar från
akademien, vilka i sin tur torde ha medverkat till
bland annat bildandet av A-b. Svensk tor v för ädling,
Svenska skifferolje a.-b. och Skogsägarnas olje a.-b.,
som bearbeta respektive torven, skifferoljan och
tjäran såsom värdefulla ersättningsbränslen.
Kommitténs verksamhet har även utstrålat i de förut
omnämnda samarbetsdelegationerna för torvbränsle, för
motorbränsleprov och för motorsprit.
En viktig gren av Motorbränslekommitténs
utredningar har avsett utvinnandet av förädlade bränslen
genom pyrolys, dvs. torrdestillation eller kolning av
trä, särskilt töre, samt torv och andra organiska
ämnen. För fortsättandet av dessa arbeten ha
särskilda verkställande organ bildats: Pyrolysutskottet,
genom vilket akademien på anmodan av
Bränslekommissionen bedriver vetenskapliga studier vid de större
träkolningsverken i landet och genom
forskningsverksamhet söker förbättra deras arbetssätt och produkter,
vidare det sedan över ett år arbetande
Motorbränsleutskottet (MBU), som inrättats av akademien i
samförstånd med Bränslekommissionen och som särskilt
haft till uppgift att studera trätjärans användning
som bränsle för tvåtaktmotorer i fiskebåtar, samt ett
Smörjoljeutskott (SMU), som just nu är under
bildande i samförstånd med Industrikommissionen för att
bland annat vidareföra FBO:s arbeten på
smörjoljefrågan.
Helt nyligen har akademien medverkat vid
ordnandet av utredningsarbetena på ett annat den
bränsletekniska forskningen närliggande område, nämligen
Bostadsuppvärmningens rationalisering. I samverkan
med Industrikommissionen och ett antal andra
intresserade institutioner och sammanslutningar har bildats
en Bostadsuppvärmningskommitté (BUV), under
ordförandeskap av överdirektören K.-G. Ljungdahl.
Denna bearbetar i ett flertal sektioner värmets
produktion och distribution, byggnadernas isolering och
ventilation, den elektriska energiens betydelse för
bostadsuppvärmningen, skyddsrummens
uppvärmnings- eller kanske snarare avkylningsfråga samt
vetenskapliga problem, som sammanhänga med det
fysiologiska begreppet inomhusklimat och dess definition
med fysikaliska och meteorologiska mätmetoder.
De många samarbetsdelegationer och direkt
arbetande kommittéer och utskott, som här skildrats,
kunna som redan sagts icke själva utföra några mera
omfattande teoretiska eller experimentella studier, utan
detta anförtros åt forskare vid de tekniska
högskolorna eller åt institut, i vissa fall statliga
specialinstitut, t. e. Statens provningsanstalt, och beträffande
akademiens egna arbeten i stor utsträckning åt de
under akademiens hägn arbetande forskningsinstituten.
För närvarande finnas fyra sådana
forskningsinstitut vid akademien och ytterligare fyra ha tidigare fun-
nits. Dessa äro organiserade som relativt
självständiga företag under personlig ledning.
Kolningslaboratoriet inrättades av Jernkontoret och akademien
gemensamt som en inramning till civilingenjören Hilding
Bergströms mångåriga och banbrytande
forskningsarbete i syfte att förbättra kolningstekniken.
Institutet driver i samband härmed en omfattande
konsulterande verksamhet. Man har även rätt mycket
kommit in på frågan om tillvaratagande av avfallslutarna
från cellulosafabriker. Ett intressant resultat från
detta arbete omnämndes i fjol, nämligen en metod att
av sulfatlut framställa ett torrt pulver. Av detta kan
genom torrdestillation erhållas olja till en mängd av
ca 120 kg/t cellulosa, varefter koksen användes som
bränsle. Anordningar i halvstor skala för denna
process ha uppsatts och provkörts med gynnsamt
resultat. — Laboratoriet sysslar även med framställning
av smörjolja och dieselolja, bland annat ur trä- och
torvtjära, och med framställning av ersättningsämnen
för en del tidigare importerade oljeprodukter, såsom
pine-oil, spindelolja och vissa lösningsmedel.
För att möta behovet av ett centralt analysställe
för motortjära och andra sådana produkter av
forskningsverksamheten på bränsleområdet har nyligen vid
akademien inrättats ett tjärlaboratorium, som skötes
av akademiens kemiske medarbetare, professor Nils
Hellström.
Inom området för förbränningsteknikens och
ångpanneteknikens förbättring arbetar Ångvärmeinstitutet
under ledning av civilingenjören Torsten Widell. Som
en specialitet har detta institut under sin tioåriga
tillvaro haft matarvattenfrågan i dess olika aspekter
ävensom stoftundersökningar och utredningar
beträffande förbränning av inhemska bränslen.
Institutet har även i stor utsträckning medverkat
vid de gemensamma bränsletekniska
forskningsarbetena.
Ett angränsande område inom förbränningstekniken,
nämligen rationell drift av värmeledningspannor,
särskilt med inhemska bränslen, studeras vid det av
akademien i samarbete med Kungl, byggnadsstyrelsen
inrättade Pannldboratoriet under ledning av byråchefen
Nils Telander.
Redan år 1923 inrättades vid akademien ett
Elektro-värmeinstitut. Detta har emellertid sedermera
omorganiserats, så att det sedan 1933 är ett fristående
forskningsinstitut under ledning av överingenjören
Otto Stålhane och hans son, dr Bertil Stålhane.
Även Tekniska röntgencentralen, som inrättades
1937 under medverkan av svetskommissionen, har
numera omorganiserats till större självständighet och
skilts från akademien, sedan ett särskilt bolag i år
bildats för dess finansiering. Röntgencentralen
förestås av fil. kand. Håkan Swedenborg.
År 1939 inrättades även ett litet specialinstitut
under namn av Instrumenttekniska institutet för att
bereda möjlighet för civilingenjören G. Paulin att
utarbeta några av honom angivna idéer av intresse
bland annat för flygvapnet. Sedan arbetsprogrammet
till större delen genomförts, pågår även på denna
punkt en omorganisation.
En särskild liten forskningscentral för cement
arbetade under flera år vid akademien men upphörde med
1939 års utgång. Goda förhoppningar finnas ju nu,
att cementforskningen tack vare en donation från
cementindustrien kommer att upptagas vid ett själv-
464
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
