Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1941 - Flottans fartygstyper, av Ragnar Liljeblad - Statens hantverksinstitutet invigt, av Efraim Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Vad övriga fartyg- beträffar, så gäller ju att
byggnaden såväl av motortorpedbåtar som u-båtar allt jämt kan
fortsätta i huvudsak efter nu gällande riktlinjer,
naturligtvis med iakttagande av ständigt framkommande
möjligheter till förbättringar. Men även de nuvarande
kustjagarna äro utan tvivel goda fartyg likaväl som
stadsjagarna, särskilt om vissa påtalade svagheter hos
dessa senare elimineras genom en del mindre
förändringar, ett arbete som efter vad jag förstår redan är
igångsatt inom Marinförvaltningen. Man kan alltså
ej om dessa fartyg liksom om kryssarna säga att de
äro olämpliga för vår flotta. De fylla sin uppgift,
även om, som jag förut försökt klargöra, något ännu
bättre kan tänkas. Att därför nu göra ett avbrott i
nybyggnaderna av dessa fartyg kan naturligtvis icke
komma på tal. Vad som däremot omedelbart kan
göras är att giva Marinförvaltningen sådana resurser,
att man där får möjlighet att tillsammans med de
svenska varven på kortast möjliga tid utarbeta
konstruktioner för de nya fartygstyper som ännu bättre
än de nuvarande skulle fylla behovet inom vår flotta.
Så snart dessa konstruktioner äro utarbetade, borde
nybyggnadsprogrammet läggas om efter de nya
mo-dernare linjerna. ^ Ragmr mjeblad_
Statens hantverksinstitut invigt.
Statens hantverksinstitut i Stockholm invigdes den
27 oktober, och därmed började ett nytt kapitel i
det svenska hantverkets och den nära
sammanhörande småindustriens historia.
Sveriges hantverksorganisations 25 år gamla plan
till en permanent läroanstalt för den högre
hantverksundervisningen har äntligen realiserats. Under
mellantiden har organisationen anordnat teoretiska och
praktiska kurser för fackmän som arbetat i sina
yrken en längre tid och önskade lära känna nya
material, maskiner och metoder. Man har hållit till dels
i organisationens egna lokaler i huvudstaden,
Nytorgsgatan 17, dels ambulerat ute i landsorten. De
erfarenheter som samlats av kursledarna angående
lämpligaste formen för undervisningens bedrivande i
verkstäder, laboratorier och föreläsningssalar ha
givetvis utnyttjats av nybyggets arkitekt och
konstruktörer. Utrymmen och maskinuppställningar äro
sakligt motiverade, volymer och avstånd äro praktiskt
prövade, kunniga män från en mångfald
yrkesgrupper ha gett goda råd, varje detalj är kallt och nyktert
beräknad. Institutet på berget i hörnet av Katarina-
vägen och Renstiernas gata är minst av allt ett
slumpens verk eller en vacker spekulativ produkt utan
förankring i praktisk saklighet.
Principiellt sett borde beställaren av ett
fabrikshus börja med att placera sina maskiner och gillra
upp tillhörande ledningar på byggnadsplatsen i
tekniskt logisk ordning. Först därefter skulle han
anmoda en husbyggare att skapa ett lämpligt fodral till
maskinparken.
I verkligheten går det till ungefär på det sättet
numera. Husbeställaren lämnar detaljerade
uppgifter till huskonstruktören, som således bygger huset
inifrån—utåt. När överingenjör T. A. Bergen för
snart ett kvartssekel sedan skrev om grunderna för
planering och konstruktion av industribyggnader,
var det ganska vanligt, att arkitektens pilaster- och
fönsterindelningar och paradentréer tvingade
fabriksägaren att flytta på maskinerna, så att de passade
in i arkitekturen, inifrån betraktat. Lysande
undantag funnos, och de förebådade vår tids högtstående
fabriks- och annan nyttobyggnadskultur. Den
möderne arkitekten är inte fasadritare, han är något
Fig". 1. Statens hantverksinstitut med Navigationsskolan och Schartaus handelsinstitut i bakgrunden.
475 15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
