- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
502

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1941 Skyddet för sjömännens liv - Tekniska säkerhetsanordningar å handelsfartyg i krigstider, av E. Th. Christiansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Fig. 2. Skiss å motorlivbåt med sufflett.

A

Kedja

On//r?ør/e sfyronordrjrrjg
Kompass

Fig. 3.

Schematiskt arrangemang av
skyddskur å brygga.

endast tillslutningsanordningen av varierande
utseende. En dylik, i Amerika tillverkad dräkt med s. k.
"krokodilgap"-tillslutning förvaras ännu i Svenska
Amerika Liniens förråd.

Erfarenheterna och omdömena om dessa dräkters
värde äro långt ifrån samstämmiga, och sannolikt har
den intensiva konkurrensen leverantörerna emellan
med ty åtföljande lovordande annonser väckt väl
stora förväntningar. Man bör emellertid akta sig för
att tro dem vara det enda behövliga
räddningsmedlet. Påtagandet i mörker under fartygets eller båtens
slagsida eller häftiga rörelser är ett problem, oavsett
all övning. Att från vattnet klättra upp i en livbåt
eller på en flotte iklädd en dylik dräkt är ett
svår-genomförbart företag och en söndrig dräkt är en
allvarlig fara.

I många avseenden äro emellertid skyddsdräkterna
effektiva och förträffliga, varför redarna på de
ombordvarandes önskemål i stor utsträckning utrustat
fartygen härmed. För våra rederier ha exempelvis
hittills ca 750 st. dräkter inköpts.

I sådana fall, då skyddsdräkterna bliva ohanterliga
eller eljest icke önskas av de ombordvarande,
tillverkas för vår räkning särskilda s. k. flytvästar, fyllda
med kapok. Dessa äro lätta att använda under
arbetet samt äro dessutom varma och behagliga att
bära.

Minskyddskablar.

Tillkomsten av de s. k. magnetiska minorna i
början av detta krig framkallade snabbt införandet av
s. k. "degaussing" eller minskyddskablar. Dessa
bestå av strömförande elektriska kablar, förlagda i flera
horisontella varv runt fartyget, i avsikt att eliminera
risken för att fartygets järnmassor skola orsaka
utlösning av den magnetiska minan vid passagen över
densamma. Eftersom kablarna måste förläggas på

utsidan av bordläggningen, innanför brädgången eller
eljest på ganska utsatta ställen och sålunda äro
föremål för skador, måste noggrann kontroll av
anordningens effektivitet oavbrutet företagas. I allmänhet
behöver en effekt av 20 à 50 kW tillföras kablarna
vid passage genom farozonerna.

Ett stort antal av våra fartyg ha redan utrustats
härmed.

Bryggskydd.

Såväl vid bombfällning som kulsprutebeskjutning
är fartygets midskeppsparti och därmed
manövercentralen mest utsatt. Ett önskemål om särskilt
splitterskydd för vaktbefälet och rorsman samt helst även
maskintelegraf och styranordning har därför blivit
aktuellt.

På en del fartyg uppsattes en lös skyddskur av
stålplåt med ståldörr och sikthål, varjämte i
densamma uppsattes en reservstyrningsratt med kedjedrift
till ordinarie rattstativet. Detta system hade vissa
fördelar bl. a. på grund av lättheten att uppmontera
resp. borttaga anordningen.

På senare tider har man i allmänhet ovanpå
styrhyttens tak lagt ett tjockt lager av slagg eller
betongplattor, inbyggda på lämpligt sätt, varjämte på
sidorna betongplattor uppsatts. Härigenom vinnes att
den ordinarie manöverplatsen kan användas hela
tidén, vilket i synnerhet med de nu förekommande
otroligt snabba luftanfallen är av betydelse.

På de flesta fartygen medföras nu också ett visst
antal stålhjälmar.

Paravanutrustning.

I början av kriget förmodades att en viss neutral
trafik genom minerade farvatten komme att bliva
tänkbar, och statsmakterna ställde på vissa villkor till
handelsfartygens förfogande utrustning för s. k.
skyddssvepning av förankrade minor. Dessa
skyddssvep utgöras av tvenne s. k. paravaner, som
bogseras av handelsfartyget, en på vardera sidan, möjligast
långt föröver. Genom bogserwirar och specialsaxar
på paravanerna avskäras minornas
förankringstrossar, varefter minorna flyta upp och kunna
oskadliggöras (därest de icke i enlighet med de
internationella föreskrifterna redan vid uppflytandet
automatiskt oskadliggöras).

I likhet med fallet under förra världskriget
medföra fartygen i regel ett eller flera mausergevär med
ammunition för beskjutning och sänkning av
förekommande drivminor.

Ett par av våra fartyg utrustades med dylika
paravaner, men på grund av sjökrigets utveckling i
annan riktning har sedermera tills vidare inga
ytterligare fartyg fått dessa anordningar.

Bemålning.

I detta hänseende tillämpas för handelsfartygens
vidkommande tvenne helt motsatta principer
beroende av traden.

Fartyg, som måste anlöpa krigförande nationers
hamnar, måste göras så svårt upptäckbara som
möjligt. S. k. camouflagemålning tillämpas emellertid
icke för neutrala fartyg.

De s. k. lejdfartygen, som passera spärrzonen,
bibehålla sin normala färg på skrov, överbyggnader,
skorsten o. dyl. samt utmärkas dessutom på ett iögon-

502

15 nov. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free