- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Allmänna avdelningen /
503

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1941 Skyddet för sjömännens liv - Tekniska säkerhetsanordningar å handelsfartyg i krigstider, av E. Th. Christiansson - SIS standardisering, av Folke Lindgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Termisk Tidskrift

fallande sätt med s. k. neutralitetsmärken, dvs. stora
målade flaggor eller fält i gult och blått, sa-mt vidare
fartygets namn i jättebokstäver på däck och
bordläggning.

Belysning.

Det förstnämnda slaget av fartyg måste givetvis i
enlighet med de krigförandes lokala föreskrifter
iakttaga mörkläggning, och erforderliga anordningar med
avskärmningar och ljusslussar måste vidtagas.
Fartygens navigering och manövrering ävensom
utförandet av eljest nödvändiga arbeten ombord samt
framför allt inträffande haverier eller olyckstillbud ställa
hårda krav på befäl och manskap.

Lejdfartygen måste däremot gä med all belysning
pådragen, och dessutom måste särskild belysning av
fartygets namn, nationalitetsmärken samt skorsten
anordnas. Särskilt på äldre fartyg med relativt
obetydlig elektrisk anläggning medför detta stor
belastning.

I detta sammanhang kan tilläggas, att ett flertal
av våra senaste nybyggen utrustats med särskilda
nödbelysningsbatterier (väl att skilja från tidigare
använda hamnbelysningsbatterier).
Nödbelysningsbat-terierna äro uppdelade i två från det ordinarie
belysningssystemet skilda ledningsnät, ett för däck och ett
för maskin. Vardera nätet har 5 à lö st. 12 eller 24
volts lampor uppsatta på viktigare platser, såsom
framför huvudmaskineriets och hjälpmaskinernas
startplattformar, i styrhyttën, vid livbåtarna etc. Vid
avbrott på ordinarie belysningsströmmen träda
nödbatterierna automatiskt eller för hand i funktion och
lysa ungefär en timmes tid, vilket torde vara fullt
tillräckligt för startandet av annan hjälpmotor,
utsättandet av livbåtar eller liknande.

Strålkastare.

Installation av strålkastare har ofta ifrågasatts
av våra befälhavare. I vanliga fall kan en sådan
vara bra att ha vid tilläggning av kaj, gång i
isrän-na, letande efter sjömärken eller överbordgången
person etc. och under nuvarande orostider vid utkik
efter minor, utsättning av båtar m. m. För fartyg i
trafik genom Suez-kanalen är strålkastare
obligatorisk och fig. 4 visar prov med en i förstäven
inmonterad strålkastare på en 10 000-tonnare, tillhörig
Svenska Ostasiatiska Kompaniet.

Dagmorselampor.

I krigstider är det ofta förenat med stor risk och i
regel förbjudet att använda den trådlösa telegrafen
eller telefonen för utbyte av meddelanden med
prejande krigsfartyg o. dyl. Om natten kan visserligen
den vanliga morselampan användas, ehuru givetvis
med många inskränkningar. De flesta prejningarna
ske dock om dagen, varvid morselampan oftast är för
svag. För sådant ändamål har på många fartyg
insatts en s. k. dagmorselampa, dvs. ett slags
strålkastare, som kan riktas direkt mot den mottagande
parten och användas för morsesignalering.

Automatiska signallampor.

I livbåtar eller på räddningsflottar kan det vara av
betydelse att hava till hands signallampor för att
påkalla uppmärksamhet från förbipasserande fartyg
o. dyl. Oftast torde en ficklampa eller Nife-lykta vara

Fig. 4. Prov med strålkastare.

det pålitligaste och mångsidigaste instrumentet för
ändamålet men särskilt konstruerade automatiska
signallampor ha också provats. De avgiva med vissa
mellanrum SOS-signaler med tillhjälp av ett
inmonterat urverk. Som så ofta äro emellertid de
sinnrikaste apparaterna också de mest benägna för att
krångla efter vårdslös behandling, saltvattenpåverkan
o. dyl.

Det kan tilläggas, att särskilda bestämmelser
finnas om s. k. kalkljus, dvs. en flottör som automatiskt
tändes då exempelvis räddningsflotten kommer i
vattnet.

Givetvis innebär ovanstående endast ett kortfattat
axplock bland de under nuvarande krigstid prövade
möjligheterna att, utöver vad i lagföreskrifterna
fastslagits som nödvändigt, försöka ytterligare öka
säkerheten till sjöss. De rådande förhållandena
omöjliggöra ofta publicerandet av samtliga eller mera
detaljerade uppgifter om försiktighetsåtgärder av olika
slag, men det kan utan tvekan fastslås, att intresset
och ansträngningarna att åstadkomma det bästa
möjliga i säkerhetshänseende nu är större än någonsin
förut, icke endast från myndigheternas utan även
från redarnas och de ombordvarandes sida, samt att
inga sunda och genomförbara möjligheter lämnas
oförsökta.

Standardisering.

Under senaste år har standardiseringsarbetet fått
en ökad aktualitet, i stor utsträckning beroende på
det nuvarande internationella läget. På grund av det
ändrade försörjningsläget tvingas industrien till viss
omläggning av produktionen, och härvidlag har
standardiseringen visat sig vara en god hjälp.
Varuknappheten tvingar även fram standardisering
av den färdiga produkten för att få så litet antal

29 nov. 1941

503

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:38:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941a/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free