Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Patent- och registreringsverket femtio år, av Nils E. Avelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Patentverkets lokaler 1890—1906 voro belägna i
Brunkebergstorg 16—20 (det största huset t. h. å bilden,
Svenska teknologföreningens nuvarande hus) och omfattade
till slut samtliga rum 2 och 3 tr. upp. —- Foto i Stockholms
stadsmuseum.
söner; för närvarande är antalet nedpressat till omkr.
170, vilket dock uppenbarligen är för litet med
hänsyn till arbetsuppgifterna, vilka sedan något år
tillbaka befinna sig i stark ökning.
Patentbyrån inrymdes under sin första tid i 4 rum
i posthuset vid Lilla Nygatan. Hösten 1890 flyttade
byrån till Brunkebergstorg 16—20. dvs. samma
fastighet, vari Svenska teknologföreningen nu har sina
lokaler. Att börja med hyrdes här 2 lägenheter, men
tid efter annan ökades utrymmet, så att verket år
1902 disponerade samtliga lägenheter 2 och 3
trappor upp. I samband med att fastigheten hösten 1905
försåldes till A.-b. Göteborgs bank uppsades verket
till avflyttning fr. o. m. den 1 april 1906, enär banken
önskade själv disponera verkets lokaler. Verket
inköpte nu fastigheten Birger jarlsgatan 7 i hörnet av
Smålandsgatan och kvarblev här. tills det år 1921
kunde flytta in i sin nuvarande ämbetsbyggnad vid
Valhallavägen.
Detta tegelpalats, som är uppfört efter ritningar av
professor Ragnar Östberg, har en monumental
karaktär och upptogs år 1935 i en då fastställd
förteckning över byggnadsminnesmärken, som åtnjuta
särskild omvårdnad. För några år sedan företogos vissa
inre byggnadsarbeten, varigenom rumsantalet ökades
rätt avsevärt. Samtidigt därmed anlades
arkivlokaler i de östra byggnadslängornas källare, och under
den östra gården anordnades fyra luftskyddsrum.
De senare voro fullt utrustade redan år 1939 och hava
utgjort en förebild för många andra sådana
anläggningar.
Verkets ekonomi har i stort sett varit mycket god.
Ett undantag utgöra åren i början av 1920-talet.
Anledningen var att verkets nya byggnad drog en
kostnad på över 2,6 mill. kr. De anslagsförstärkningar,
som verket härför erhöll som lån, voro emellertid till
fullo återbetalda hösten 1927. Därefter
uppkommande överskott fonderades, men år 1935 berövades
verket sin fond, som vid denna tid uppgick till över
3,1 mill. kr. Nettointäkterna hava under de senaste
budgetåren varit ganska avsevärda och växlat mellan
751 boo kr. (1937/38) och 408 000 kr. (1939/40).
Ett utmärkande drag för patentverket har varit
dess rätt stora tillmötesgående mot allmänheten,
vilket särskilt i äldre tider ej var så vanligt i
ämbetsverken. Patentbyrån medgav sålunda redan från
början, att sökandena fingo insända sina handlingar
med posten, och byrån korresponderade på samma
sätt med sökandena. Byrån beredde sökandena
tillfälle att avhjälpa fel och brister i handlingarna och
att efter nyhetsgranskningen inskränka sina
patentanspråk till det som kunde befinnas patenterbart.
Vidare medgavs, att de ingivna handlingarna fingo
vara maskinskrivna. Detta väckte rätt stor
förvåning bland 1880-talets ämbetsmän.
Sedan telefonen vunnit större utbredning — verket
disponerade år 1885 en telefonapparat mot nu omkr.
120 st. — har det blivit allt vanligare att många
ändringar i handlingarna göras upp per telefon.
Därigenom kunna sökandena och ombuden besparas
personliga besök i verket. En särskild typ av
konferenser utgöra de s. k. muntliga förhören, vilka äro
särskilt talrika på besvärsavdelningen. Vid dessa föres
protokoll, vilket underlättas av det
ljudupptagnings-och -återgivningsaggregat, som anskaffades för några
år sedan.
En särskilt tidigare utbredd uppfattning, att
patentverkets ingenjörer vid sin anställning i verket
förlorade kontakten med industrien, måste nog betecknas
som felaktig. Redan från 1890-talet fram till förra
världskriget beviljades ingenjörerna talrika anslag
för studiebesök vid såväl in- som utländska
fabriksföretag. Sedan slutet av 1920-talet har verket ett
särskilt årsanslag för studieresor till svenska
industriella anläggningar.
Om livet i patentverket omkring sekelskiftet har
byråchefen Burman i den ovannämnda minnesskriften
lämnat några glimtar, vilka här återgivas i utdrag:
■■■■■■■■■■■■■■■■
Fig-. 2. Patentverkets ämbetsbyggnad vid Valhallavägen. —
Foto Uggla.
510
13 dec. 1941 510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
