Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 6 dec. 1941 - Patent- och registreringsverket femtio år, av Nils E. Avelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
"I patentverket var det mycket lätt för unga
ingenjörer att få plats. Jag tror icke att någon, som sökte
in där, avvisades. Månadslönen var dock första tiden
lika med noll, men till jul och midsommar erhöll han
en gratifikation. Eljest ansågs det, att han borde leva
på hoppet att få förordnande för någon- av de äldre
under semesterperioden, såvida han icke kunde skaffa
sig även annat arbete. Det senare blev ju
nödvändigt för den, som icke hade förmögenhet att leva på,
och arbetet i patentverket blev därför kvällsarbete
för de allra flesta. Det kunde naturligtvis aldrig
bliva fråga om eget rum för de unga ingenjörerna,
ja, icke ens eget arbetsbord. Man fick sämjas flera
eller färre tillsammans så gott man kunde i f. d.
sängkammaren, jungfrukammaren eller vad det kunde
hava varit, och det gjorde man också. Det var
verkligen gemytligt i den stora f. d. matsalen många
kvällar. Ibland gåvo t. o. m. inlämnade
patentansökningar anledning till skämt. Jag erinrar mig t. e. en
uppfinning, som bestod i en kombination av en råttfälla
och en mangel. En annan uppfinnare skrev, att han
uppfunnit ett sätt att göra kraft av stilla vatten och
ville, förrän han omtalade, vari det bestod, fråga
herrarna i patentverket, om han kunde få patent, i annat
fall skulle århundraden förflyta, innan någon fick
reda på det.
Det förefaller mig, som om skämtet på den tiden
stått högre i kurs än nu, i trots av att inkomsterna
voro små. Alltid funnos Strix och Söndagsnisse till
hands någonstans, och en av våra ingenjörer
snob-bade t. o. m. ofta med att gå med Simplicissimus och
Le Rire i rockfickan. För övrigt voro pretentionerna
i allmänhet icke stora. En av oss brukade säga, att
han skulle gå hem och förnöja sig med en
Stockholmstidning och en cigarett. Stockholmstidningen
kostade då 2 öre och en cigarrett 3 öre, varav man kan
draga den slutsatsen, att det sörjdes för de små i
samhället även på den tidén."
Under verkets första tid hade endast de på stat
uppförda tjänstemännen fastställd arbetstid. Denna
utgjorde att börja med 4 tim. per dag. Härtill kom
emellertid regelmässigt ett par timmars arbete på
tjänsterummet eller i form av hemarbete. Hösten
1908 ökades arbetstiden till 5 tim., år 1911 till 6 tim.
samt fr. o. m. år 1922 till 7 tim.
Beträffande ingenjörslönerna i patentverket förr i
tiden lämnas nedan några uppgifter, vilka kunna vara
av intresse.
Överingenjörslönen uppgick på Andrées tid till
5 000 kr. om året och ökades omkring sekelskiftet
med 500 kr. Till följd av den pågående
prisstegringen före förra världskriget blev lönen alltmera
otillfredsställande, och fr. o. m. år 1911 beviljades
provisoriskt avlöningstillägg på 1540 kr. De
tekniska ledamöternas och sekreterarnas löner voro 10
à 20 % lägre än överingenjörslönen. Fr. o. m. år
1901 tillkom dyrtidstillägg på 10 %, vilket sju år
senare ersattes med extra lönetillägg på 15 %.
För de yngre ingenjörerna började
gratifikationssystemet att avvecklas omkring år 1907, och de
erhöllo därefter ett månadsarvode på 75 kr., vilket
sedermera höjdes till 100 kr. Efter viss tid och i mån
av vakanser brukade de befordras till biträdande
ingenjörer med bestämt årsarvode. Dettas maximibelopp
uppgick år 1885 till 1 200 kr., höjdes följande år till
1 500 kr., år 1900 till 1 800 kr. och därefter med 600
Fig. 3. Muntligt förhör i besvärsavdelningen. På bordet
synas mikrofoner till ljudupptagningsaggregatet. I förgrunden
sitta sökande- och invändareparter, vid bordets bortre ända
besvärsavdelningens ledamöter med generaldirektör N.
Löw-beer som ordförande. På högra väggen porträtt av
förutvarande avdelningschefer, därav i mitten S. A. Andrée. —
Foto Uggla.
kr. vart och ett av åren 1910, 1913 och 1917, Sär ä/frt
arvodet sistnämnda år kunde uppgå till högst 3 600
kr. För flertalet yngre ingenjörer blev arbetet i
patentverket därför en bisyssla. Verket föreskrev i
äldre tider ej någon bestämd arbetstid för dem, men
fordrade att granskningen av till dem utlämnade
ansökningar skulle verkställas inom viss tid. Samtidigt
med höjningarna hade även tjänstgöringsskyldigheten
ökats. Lönebeloppen voro alltför små för att kunna
förhindra en ganska stor omsättning på ingenjörer.
Depressionsåren under 1920-talet blevo ytterligt
påfrestande för verkets yngre ingenjörer. En kraftig
personalindragning företogs, och för en stor del av
de kvarvarande sänktes lönen till under
existensminimum. Sålunda kan som exempel nämnas, att för
en ingenjör minskades månadslönen inberäknat
dyrtidstillägg från januari 1921 till juli 1923 från 727 kr.
till 294 kr. för en annan från 660 kr. till 265 kr.
Redan i mitten av 1920-talet skedde emellertid en
återhämtning, och numera kunna ingenjörslönerna i
verket anses vara ungefärligen jämförbara med inom
andra statsinstitutioner.
Som kompetensvillkor för erhållande av
ingenjörsbefattning i verket har sedan år 1892 fordrats
examen från teknisk högskola samt att hava praktiskt
utövat teknisk verksamhet. Undantagsvis medgavs i
äldre tider dispens härifrån. De under de senaste
tjugo åren anställda ingenjörerna hava dock samtliga
haft full kompetens.
En översikt över de i
patentverket åren 1910, 1919, 1929
och 1941 anställda
ingenjörernas fackutbildning lämnas i
tabell 1.
Inberäknat nuvarande
personal hava sammanlagt över
200 ingenjörer varit anställda i
verket minst ett års tid. Av
de tidigare anställda hava 18
kvarstått till pensionsåldern
och 21 hava avlidit, medan de
ännu voro i tjänst. Bland de
mera kända av de sistnämnda
Fig. 4. Patentverkets
emblem fastställt av
Kungl, maj :t år 1900.
Facklan får anses
symbolisera patentavdelningarna och
merkuri-staven varumärkes- och
bolagsavdelningarna.
13 dec. 1941
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
