Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Jämförande undersökningar av s. k. kamjärn och rundjärn av högvärdigt stål, av Nils Tengvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ffàtt /mm
Z= zeissk/ocka
Fig. 1. Storlek och form hos dragprovkroppar och balkar.
Figuren visar även, huru Zeissklockorna voro monterade vid
provningarna. Balkarnas bygelarmering utgjordes av <‡) 8.
de problem, särskilt beträffande erforderlig samverkan
mellan järn och betong, som förefinnas vid
användning av högvärdigt stål med åtföljande höga tillåtna
påkänningar. I samma artikel refereras även
resultaten från ett flertal utländska provningar av järn
av kamjärnstyp.
I U. S. A. började man redan vid sekelskiftet att
använda järn av kamjärnstyp, "deformed bars". För
närvarande torde armerings järnen där uteslutande
vara av denna typ (se fig. 17).
Föreliggande meddelande avser att bringa till
kännedom de viktigaste resultaten från
betongdele-gerades nyssnämnda undersökningar och i slutet
återgives dessutom ett Förslag till tillfälliga bestämmelser
för användning av s. k. kam järn av högvärdigt stål
såsom armeringsjärn i byggnadsverk av betong.
Vid de jämförande undersökningarna ha använts
kamjärn och rundjärn av samma stålkvalitet,
sträckgräns ca 4 000 kg/cm2. Endast en järndiameter, <t)16,
har undersökts, beroende på att Smedjebackens
valsverk vid tiden för provningarnas igångsättande ej
valsade kamjärn av andra diametrar.
Betong med två olika cementhalter, 400 och 250 kg
E-cement per m3, har använts vid undersökningarna.
Dessa betongsorter betecknas i det följande med
Btg E 400 respektive Btg E 250.
Provningarna, ha omfattat dels dragprov, dels,
ehuru i avsevärt mindre omfattning, balkprov.
Antalet undersökta provkroppar framgår av
efterföljande förteckning.
Av varje betongsort götos provkroppar i samma
omfattning, och samtliga undersökningar
verkställdes vid en ålder av 28 dygn hos betongen.
Dragprov Antal provkroppar
Ingjutningslängd.. I = 160 mm l = 320 mm l <= 480 mm
(t= 10 X d) (= 20 X d) (c= 30 X d)
Kamjärn ........ 5 st. 5 st. 5 st.
Rundjärn ........ 5 „ 5 „ 5 „
Balkprov Antal talkar
Med vanliga Utan särskild
ändkrokar ändförankring
Kamjärn ....................... 2 st. 2 st.
Rundjärn ...................... 2 „ 2 ,,
Dragprovkropparnas och balkarnas storlek och
form framgår av fig. 1.
Yid varje gjutning av dragprovkroppar resp.
balkar tillverkades även 20 cm betongkuber för
bestämning av betongens kubhållfasthet vid 28 dygns
ålder.
Själva stålmaterialet undersöktes med avseende på
sträckgräns, brottgräns och tänjbarhet. Med
kam-järn gjordes även bockprov. Dessa järnprover voro
ur samma charge som de vid övriga undersökningar
använda järnen.
Samtliga provkroppar tillverkades, tack vare
välvilligt tillmötesgående av arkitekt Axel Eriksson, vid
A.-b. Betongindustri, Hornsberg, Stockholm.
Betongen, som bereddes med Slite E-cement, var
av trögflytande konsistens med ett medelsättmått av
ca 8,5 cm, motsvarande ungefär 2,5 vebe. Sandens
gradering framgår av följande siktdata:
Fri maskvidd, mm ............. 0,125 0,50 2,0 5,6
Passerande vikt-% ............. 1,3 31,4 71,i 97,7
Stenmaterialet utgjordes av jämnt graderad
finsingel med en maximal storlek av 32 mm.
Vid Btg E 400 var vattencementtalet ca 0,51, vid
Btg E 250 ca 0,75.
Dragprovkropparna götos med järnen horisontella
och ined största formsidan som botten. Formarna
fylldes i två lag, varav det första upp till järnens
överkant. Betongen stampades efter varje fyllning
med 10 stötar per liter.
Balkformarna fylldes i tre lag och efter varje
fyllning stampades liksom vid gjutningen av
dragprovkropparna betongen med 10 stötar per liter.
Samtliga provkroppar förvarades till tiden för
provning under fuktiga säckar.
Dragprovkropparna provades vid Statens
provningsanstalt i en Alphamaskin. Belastningsökningen var
400 kg/min., motsvarande en ökning av
järnpåkän-ningen med 200 kg per cm2 och minut. Vid
dragprov-kroppen fastsattes ramar av vinkeljärn som fäste för
tre Zeissklockor, varav en klocka vid den obelastade
och två klockor vid den belastade järnänden (jfr
fig. 1). Zeissklockorna avlästes för vart 200:de kg
lastökning. Avlästa längdändringar motsvara
rörelser relativt betongkroppen. Vid provningarna
antecknades särskilt den last, vid vilken den obelastade
järnänden började glida.
Balkprovningarna utfördes vid A.-b.
Betongindustris laboratorier, Stockholm. I provningsmaskinen
påfördes tryckkraften underifrån, och balkarna
provades med armeringen i överkant. Vid
provningarna användes 5 st. Zeissklockor, placerade enligt
fig. 1. Lastökningen var ca 500 kg per min. och
samtliga klockor avlästes för vart 500 :e kg. Sedan
synliga dragsprickor uppkommit gjordes för varje
helt tons lastökning uppehåll under ca 2 min. för
undersökning av sprickornas antal, utsträckning och
bredder. Å de sprickbildningsskisser, som samtidigt
utfördes, antecknades vid ändpunkten av varje
spricka motsvarande belastning i ton.
Diagram över järnpåkänning, beräknad
medelhäft-ningspåkänning och glidning i den obelastade
järn-änden ha uppritats för kamjärnprovkropparna (fig.
2, 3 och 4), men däremot ej för provkropparna med
rundjärn, då vid dessa glidmåttet i den obelastade
järnänden oftast var mycket obetydligt innan brott
526
13 dec. 1941 526
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
