Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 20 dec. 1941 - Till frågan om planläggningen av Norrbottens järnverk, av N. Danielsen - En fackavdelning för Grafisk teknik vid K. T. H.? - Svetskommissionen 10 år, av Hn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
anvisade planen, men bör, med investering av ett större
kapital, ge ökade förutsättningar för en i framtiden
mera bärkraftig industri, än vad man med ett mindre
kapital synes kunna uppnå vid enbart
tackjärnsframställning.
Till sist vill jag hava framhållit, att de synpunkter,
som jag här ovan anfört, jämväl delas av styrelsen
för Norrbottens järnverk a.-b. i sin helhet.
Hällekis den 26 november 1941.
N. Danielsen.
En fackavdelning för Grafisk teknik vid K.T. H.?
Svenska teknologföreningens avdelning
för Grafisk teknik har i nedan återgivna
skrivelse av den 10 december i år hos
1940-års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen fäst uppmärksamheten på
behovet av specialutbildade ingenjörer för
den grafiska industrien.
Red.
"Den snabba utveckling — särskilt på teknikens
område — som ägt rum inom den grafiska industrien
under senare tid, och sammanförandet av företag till
större fabrikationsenheter har medfört ett ökat behov
av fackmän med för denna industri lämpad högre
teknisk utbildning. För att en ingenjör, som avlagt
examen vid teknisk högskola, skall förvärva erforderlig
specialutbildning, har han varit hänvisad till
långvarig praktik eller studier vid läroanstalter i
Tyskland, England och Amerika. Detta har försvårat den
erforderliga rekryteringen av ingenjörer inom den
grafiska industrien, då ingenjören givetvis snarast
möjligt efter examen önskar få ägna sig åt ett
inkomstbringande arbete. Det är för honom ej heller
tilltalande att gå såsom praktikant i det företag, där
han sedermera skall leda arbetet, och ofta erbjudas ej
möjligheter till praktik på annat håll inom landet.
Även studierna i utlandet ha — förutom de höga
kostnader de medföra — ofta den nackdelen, att de till en
viss grad inriktas på andra förhållanden än de, som
äro tillämpliga i Sverige. För närvarande föreligga
också knappast några möjligheter för studier utom
landet på grund av rådande krigsförhållanden. I detta
sammanhang må även framhållas, att onödig
tidsförlust uppstår för den, som avser att ägna sig åt arbetet
inom den grafiska industrien, om hans studier icke
redan på ett tidigt stadium inriktas på det gebit, han
ämnar ägna sig åt. Ett trängande behov gör sig
därför alltmer gällande att inom Sverige erhålla
möjligheter för högre teknisk utbildning för blivande
ledande män inom den grafiska industrien.
Under antagande av att det totala behovet av
högskoleutbildade ingenjörer inom den grafiska
industrien för närvarande uppgår till omkring 60 och att
tjänstetiden i genomsnitt är 20 år, skulle teoretiskt
det aktuella behovet vara 3—5 nyutbildade
ingenjörer årligen. Man torde emellertid med hänsyn till den
föreliggande tendensen att inom den ifrågavarande
industrien anställa allt flera högskoleutbildade
ingenjörer kunna antaga, att minst 5—8 ingenjörer årligen
skulle kunna beredas anställning. Tillgången till
specialutbildade ingenjörer kommer säkerligen också att
stimulera till engagemang i större utsträckning av
dylika, och i detta sammanhang torde även kunna
framhållas, att alltid en del ingenjörer komma att
avancera till poster, som icke medtagits i den gjorda
beräkningen, eller komma att övergå till andra
branscher.
Svenska teknologföreningens avdelning för Grafisk
teknik får under hänvisning till vad ovan sagts
hemställa att i samband med den utredning beträffande
omläggning av undervisningen vid Kungl, tekniska
högskolan, som nu pågår, få de framförda
synpunkterna beaktade.
Beträffande hur en komplettering av vid Kungl,
tekniska högskolan redan föreliggande kurser kan
tänkas ske för att taga hänsyn till den omtalade
specialutbildningen för den grafiska industrien är
avdelningen villig att i samråd med Svenska
boktryckareföreningen framlägga förslag. Redan nu torde
emellertid kunna framhållas, att den undervisning, som
inom det förevarande specialområdet bör givas elever
utöver kurserna vid kemiska och mekaniska
avdelningarna vid Kungl, tekniska högskolan, säkerligen
kan åstadkommas genom en mindre förändring av
nuvarande studieschema. Främst torde detta kunna ske
genom att i studieplanen införa en "propedeutisk
kurs" redan under första läroåret, varigenom
eleverna finge en för tillgodogörandet av praktiken under
sommarmånaderna behövlig orientering, samt genom
att vissa för närvarande frivilliga ämnen för
ifrågavarande studerande bleve obligatoriska och ett fåtal nya
specialämnen infördes.
Slutligen vill avdelningen nämna, att avdelningen
från Svenska boktryckareföreningen erfarit, att
förslag framlagts beträffande studiekurser, avseende
utbildningen av mera för administrativ ledning avsedd
personal inom den grafiska industrien, i vilka kurser
enligt förslaget undervisningen skulle vara fördelad
mellan teknisk högskola, handelshögskola och annan
högskola samt fackskola. Av värde vore därför
säkerligen, att även hänsyn till dessa planerade kurser
toges vid den pågående utredningen beträffande
omorganisation av undervisningen vid Kungl, tekniska
högskolan."
Svetskommissionen 10 år.
I oktober 1930 hölls på
Ingenjörsvetenskapsakademiens inbjudan och under livlig tillslutning "den
första svenska svetsningskonferensen", som den
kallades i de tryckta förhandlingarna; dess egentliga
initiativtagare och organisatör var civilingenjör
Frithiof Holmgren.
I flera sammanhang framkommo under
diskussionerna tre önskemål: att svetsundervisningen både för
tekniker och arbetare måtte ordnas, att det inom
544
20 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
