Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 27 dec. 1941 - Tidskriftsnytt, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
längre tid tar det för den reflekterade vågen att
återvända och desto långsammare måste
frekvensändringen ske. Mottagaren uppfångar både
originalvågen som blott gått någon meter och den
reflekterade vågen. Om bägges frekvenser äro lika sker
ingen ändring, om den ena vore urkopplad.
Trans-mittern är graderad i höjdmått, och dess handtag
vrides tills frekvensdifferensen upphör, då direkt
avläsning sker.
Budenbom använder för samma ändamål ett
lång-vågssystem, varvid våglängden är något längre än
avståndet till den punkt som skall bestämmas. Tvenne
mottagare med separata antenner användas, och
avståndet bestämmes med fasindikator, i delar av
våglängden. Fasindikatorn kan kalibreras, så att den
direkt visar avståndet. I en modifikation av denna
apparat utsänder flygplanet en signal från en
transmitter till en mottagare på marken som automatiskt
transmitterar den tillbaka att mottagas av flygplanet.
Därvid angiver apparaten den tid som åtgått. I en
annan form av Budenboms uppfinning angives både
höjden över marken och avståndet till markstationen.
Då signalen för den förra återkommer mycket
fortare än signalen för avståndsmätningen, kunna de
åtskiljas genom elektriska filter, så att separata
avläsningar kunna ske. (Science-Supplement, h. 2430,
s. 8.)
Svetsning och kemiteknik.
Då tenn nu är svårtillgängligt, svetsar man numera
i Tyskland överallt koppar, där så är möjligt. De
fina lödskarvarna i radioapparater och andra
svag-strömsapparater har man hittills ej kunnat svetsa,
enär de flesta svetsar voro svår- eller otillgängliga
för vanliga svetsdon. A. E. G. för nu i marknaden en
svetstång av 27 cm längd och med en vikt t= 250 g.
Elektroderna bestå av kol eller blombit och ha formen
av stympade koner med 4 resp. 5 mm höjd och
insättas i änden på tångens snabelformat tillspetsade
klor. Tången erfordrar ingen vattenkylning. För
skarvning av koppar- eller mässingtråd med upp till
1 mm diameter eller mässing- resp. kopparbleck upp
till 0,2 mm tjocklek användas kolelektroder. 1
motsats till ohmsvetsningen, där värmeutvecklingen sker
endast vid beröringsytan, under det att de kylda
elektroderna avlägsna värmet från plåten, sker här en
slags kombinerad svetsning. Härigenom kan tången
göras liten och vattenkylning undvikas.
Tilledningarna erfordra blott 6 mm2 area. Tången har i öppnat
läge ett elektrodavstånd som kan inställas mellan 0
och 6 mm. Effektregulator med 10 steg finnes. Då
önskad värmeverkan nåtts, avkopplas strömmen
automatiskt. (Licht und Lampe, h. 14, s. 257.)
Bågsvetsning av alumin har på senare tid fått en
allt större betydelse. Då den medför obetydlig
krympning, lämpar den sig väl för tunnplåt och behållare.
Före svetsningen bör arbetsstycket förvärmas till ca
200°C, varvid sprutförlusten avsevärt minskas.
Temperaturen kontrolleras därvid enklast med
Thermo-chrom-färgstift, som vid bestrykning visar
temperaturen genom ändring av färgen. Vid långa fogar bör
om möjligt två svetsare skiftesvis föra elektroden för
att få en stadigvarande ljusbåge. Man bör använda
koppar- eller, ännu hellre, stålskena med en ränna i
mitten som underlag för att förhindra smält metall
att rinna ned genom fogöppningen. Därvid nås lät-
tare genomsvetsning utan bindfel. Man kan svetsa
alumin (99,5 %) samt följande aliiminlegeringar:
Al-Mg, Al-Mg-Mn och Al-Si. Elektroden bör vara av
samma material som arbetsstycket. Elektrodens
beläggning består av en blandning av olika salter, som
ge en slagg som ej bör knackas av medan
arbetsstycket ännu är varmt, enär då ytan kan skadas. Slaggen
bör tvättas av. Svetsspänningen vid aluminsvetsning
är något lägre än vid stålsvetsning, om slaggen skall
kunna avlägsnas lika lätt och ej bränna fast.
Aluminsvetsning är svårare än stålsvetsning och måste
utföras med stor omsorg på grund av metallens låga
smältpunkt och därav följande större
temperaturskillnad mellan ljusbåge och bad, vilket resulterar i
benägenhet till ojämnheter i svetsen. En svetsautomat
har därför stora företräden vid svetsning av alumin.
(Teknisk Ukeblad, h. 43, s. 436.)
Försök med aluminsvetsning i Kjellberg-automat ha
visat metodens användbarhet och framtidsmöjligheter.
Fördelarna med denna metod äro: 1) Att
elektrodbyte sker utan avbrott i svetsprocessen, så att slaggen
ej får tillfälle att stelna och då måste avlägsnas.
2) Den likformiga frammatningen ger en likformighet
hos svetsen, som ej kan uppnås för hand. 3)
Svetsaren lämnas vid automatsvetsning god tid att vid
sidan av elektrodbytet ägna sig åt reglering av
strömstyrkan, varigenom svetsen kan utföras likformig,
något som är svårt att utföra för hand vid svetsning
av lättmetall på grund av den stora
temperaturskillnaden mellan ljusbåge och bad. 4) En annan
svårighet vid lättmetallsvetsning gäller slaggen, som
alltefter fogtyp och uppvärmningsgrad antingen lätt kan
avlägsnas eller fastbrännas. Den tidrymd, inom
vilken det förra är fallet, är jämförelsevis kortare än
vid stålsvetsning, och den kan lättare innehållas med
automatsvetsning. 5) Svetsbadet skonas bättre vid
automatsvetsning, enär gasupptagningen minskas vid
jämn inställning utan överhettning liksom även
sprutförlusten. Utförda försök ha bekräftat detta.
Inkoppling av en kraftig dämpspole är nödvändig vid
svetsning av lättmetall på grund av den oroliga
ljusbåge, som eljest uppstår ined elektroder av sådan
metall. (Elek tro sch weissung, h. 7, s. 109.)
Yassla innehåller 93 % vatten samt för övrigt fett,
mjölksocker, äggviteämnen och mjölksafter. En stor
del av vasslan användes som fodermedel. Stora
mängder vassla, som nu förbli outnyttjade, kunna
användas inom näringsindustrien. Söt vassla kan med
ost utblandas till mjukost liksom tjock, jäst vassla.
Nyligen har man lyckats ersätta 40 % av
maltextrak-tet vid framställningen av ett öl, som till smak och
övriga egenskaper kommer det vanliga ölet mycket
nära. En tillsats av vassla i råg- och vetemjöl ökar
näringsvärdet hos brödet, liksom det får bättre smak och
större hållbarhet i färskt tillstånd. Genom tillsats av
tjock vassla eller sådan i pulverform kunna smak och
näringsvärde i konserverade soppor och andra
förbättras. I chokladindustrien användes vassla med
fördel liksom vid framställning av korvvaror och
sopptillsatser. (Zeitschrift des Yereines Deutscher
Ingenieure, h. 32, s. 692.)
Professor Kapitza i Moskva framställer flytande luft
med användning av tryck ej överstigande 5 atö.
Detta sker genom att låta den expanderande gasen
samtidigt utföra arbete i en turbin för 40 000 v/m.
Ca 30 kg flytande luft framställes per timme med en
13 dec. 1941
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
