Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
REDAKTÖR: NILS GUSTAFSSON
HÄFTE 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 15 MARS 1941
INNEHÅLL: Några erfarenheter från K. A. K:s gengasbiltävling och reflexioner kring gengasdriften, av
kapten Lennart Cassler. — Notiser.
Några erfarenheter från K. A. K:s gengasbiltävling
och reflexioner kring gengasdriften.
Av kapten LENNART CASSLER.
K. A. K:s tävling för gengasdrivna bilar den 21
och 22 september 1940 bröt isen för propagandan
om gengasens användbarhet. K. A. K. har utarbetat
en rapport med en teknisk översikt över i
gengas-tävlingen deltagande gengasaggregat och vissa
erfarenheter från de härvid uppnådda resultaten.
I inledningen till sammanfattningen beröres den
grundliga undersökning av gengasdriften, som
utfördes av en inom IVA åren 1930—1932 arbetande
kommitté. Härvid uppställdes vissa fordringar och
önskemål beträffande de gengasdrivna motorfordonen
och deras utveckling.
Man kan med erfarenhet från gengasdriften av idag
konstatera, att dessa fordringar och önskemål i regel
blivit uppfyllda.
I fråga om "mer eller mindre svårrealiserbara och
avlägsna önskemål rörande den fortsatta
utvecklingen" av gengasdrivna motorfordon framhöll
kommittén: "Av den största betydelse torde en sådan
utveckling och fulländning av gengastekniken komma att
visa sig vara, som möjliggör erhållandet av en
generatorgas av viss bestämd sammansättning, vilken
håller sig konstant åtminstone vid rimliga
belastningsvariationer. Helst torde bränsleluftblandningen av
denna gas även äga avsevärt högre värmevärde vid
förbränning i motorn än vad f. n. visat sig vara fallet,
men en utveckling i denna senare riktning synes
såvitt man f. n. kan bedöma stöta på kanske
oövervinn-liga principiella svårigheter."
Någon principiell ändring ifråga om
generatorgas-tekniken kan icke heller påvisas för det sista
årtiondet. En viss ökning av värmevärdet hos gengasen
kan man dock konstatera. Vid prov av 1937 års
gasgeneratorkommitté utgjorde värmevärdet sålunda 620
—650 kcal/m3 mot 550—580 kcal/m3 år 1932. En
större flexibilitet hos gasgeneratorn för
belastningsvariationer synes även ha vunnits.
Även om det är i starten som gengasdriftens
olägenheter i jämförelse med det flytande bränslet alltjämt
äro mest påtagliga, så har stora framsteg gjorts sedan
år 1932. Ända fram till år 1936 hörde start direkt på
gas vid motorfordon utan användning av flytande
motorbränsle till undantagen.
Om sålunda eljest inga större förändringar skett
ifråga om gasgenereringen, så har ifråga om
anpassningen av gengasverket och monteringen av
detsamma på olika fordonstyper en avsevärd utveckling ägt
rum på det senaste året. Gengasverkens vikt och
stora utrymmeskrav ansågs tidigare begränsa
gengasdriftens användbarhet till medelstora och stora last
bilar och bussar. Nu finnas små gengasverk, som väga
endast omkring 60 kg, och som utan alltför stora
olägenheter i utrymmes- och köregenskaper hos fordonet
ifråga kunna anbringas även på de minsta
personbilarna.
Ett konstruktionsproblem, som i än högre grad
sysselsatt intresserade på området, har varit
framställningen av ett gengasverk, som är användbart för
okolad ved som bränsle. Med hänsyn till
bränsleförsörjningen till de så hastigt i antal ökade
gengasdrivna fordonen ha även statliga myndigheter
propagerat för övergång till ved i stället för träkol som
motorbränsle.
38 olika typer av gengasverk hade anmälts till
tävlingen.
Icke mindre än 38 olika typer av gengasverk hade
anmälts på de 127 tävlingsfordonen. Av dessa voro
16 för träkol, monterade på 72 person- och lastbilar
samt 22 för okolad ved, monterade på 55. person- och
lastbilar.
Den av K. A. K. anordnade första
gengasbiltävlingen här i Sverige gav en riklig provkarta på det febrila
arbete som råder, för att tillgodose kravet på
variationer i utformningen av gengasverken.
Vid gengasverken för träkol voro två
konstruktionsprinciper tillämpade, nämligen
omvänd förbränning och
horisontell förbränning.
Principen direkt förbränning som alltjämt användes
på den tyska Hansageneratorn, var icke
representerad.
Vid användning av ett tjärfritt bränsle synes det
vara likgiltigt vilken förbränningsprincip som
tillämpas, och gassammansättningen torde också bli i stort
likartad. Erfarenheter från vårt land ha emellertid
19 april 1941
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
