Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
REDAKTÖR: NILS GUSTAFSSON
HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 19 APRIL 1941
INNEHÅLL: Gengas som giftgas. — Gengasförgiftning och dess behandling — några medicinska
synpunkter, av Ernst B. Salén. — Notiser. — Litteratur.
Gengas som giftgas.
Koloxidens egenskaper såsom giftgas i samband med
motortrafik började ägnas uppmärksamhet inom
avdelningen för Mekanik redan år 1935. När sedan
i samband med krigets utbrott år 1939 gengasen kom
att ägnas ett mycket stort intresse, framstod redan
då de riskmoment, som kunde vara förenade med
densammas användning.
Sedan gengasdriften under sommaren 1940 började
taga en allt större omfattning kommo också de
olyckor, som voro förorsakade av koloxiden att kraftigt
ökas. För att bekämpa dessa faror måste arbetet
härmed bedrivas på flera fronter. Ur rent teknisk
synpunkt ha utfärdats detaljerade anvisningar om hur
gengasverken böra vara konstruerade. De tidigare av
sprängämnesinspektionen utfärdade anvisningarna
ersattes den 28 november 1939 med anvisningar av sta
tens gengasnämnd och sprängämnesinspektionen. Den
erfarenhet, som sedermera vunnits, ha lett till statens
bränslekommissions cirkulär nr 35, som utfärdades
den 19 december 1940. I detta sistnämnda cirkulär
lia kraven skärpts från cle tidigare anvisningarna med
ledning av de olyckor, både av brand- ocli
förgiftningskaraktär, som inträffat. Övervakandet av
efterlevnad av bestämmelserna i cirkulär nr 35 åligger i
första hand landets besiktningsmän för motorfordon.
De upprepade förgiftningsfall, som inträffat i
samband med användning av gengas, uppmärksammades
även från läkarhåll. Efter visst samarbete med Kungl.
medicinalstyrelsen föreslogs i slutet av november
månad, att frågan, om gengasförgiftning skulle upptagas
ur medicinsk synpunkt. Med anledning härav
beviljade Kungl. maj:t efter ansökan ett belopp av 10 000
kronor för igångsättande av dessa undersökningar.
För arbetets bedrivande tillsattes en
medicinsk-tek-nisk nämnd, som erhöll följande sammansättning:
Från Statens bränslekommission: professor T.
Lindmark, tekn. dr N. Gustafsson och docent Ernst B.
Salén, från Kungl, medicinalstyrelsen: medicinalrådet
John Byttner och professor Erik Wolff, från Statens
institut för folkhälsan: professor Ernst Abramson,
professor Gerhard Rundberg och l:e avd.-ingenjör
E. Thrysin, från Riksförsäkringsanstalten:
byrådirektör Edvin Pelow och med. lic. T. Bruce.
Denna medicinsk-tekniska nämnd har arbetat dels
med ett arbetsutskott bestående av: docent Ernst B.
Salén, professor E. Wolff, professor G. Rundberg,
byrådirektör E. Pelow och tekn. dr N. Gustafsson, samt
med den av nämnden anställda personalen: med. lic.
S. Almgren, med. kand. A. Wretlind, med. kand.
Per-Erik Fries och ingenjör K. E. Wannberg.
Den tid, som gått, har klart och tydligt visat, att
detta problem är av stor betydelse och komplicerad
karaktär.
Frågan belyses av docent Ernst B. Salén,
byrådirektör E. Pelow och yrkesinspektör J. Welin-Berger i
olika föredrag som publiceras nedan.
Gengasförgiftning och dess behandling — några
medicinska synpunkter.
Av ERNST B. SALÉN.1
När jag här använt mig av rubriken
gengasiöxgilt-ning, har detta skett närmast för att markera, att
det är den numera här i landet så gängse vordna
gengasdriften av bilar och andra transportmedel, som
närmast föranlett detta inlägg. Jag ber emellertid
redan från början få fastslå, att jag i hela min frarn-
1 Föredrag vid Svenska teknologföreningens avdelnings för
Mekanik sammanträde den 25 februari 1941.
ställning blott kunnat beakta gengasens koloxid och
den därav föranledda förgiftningen, och att jag
alltså bortser från den möjligheten, att i gengas ingå
även andra för människan giftiga gaser. Denna
senare fråga är nämligen ännu ej i nöjaktig mån
utredd. Enstaka analyser ha utförts, som bl. a. givit
vissa hållpunkter för förekomsten av små mängder
cyan i gengasen. Utan tvekan utgör emellertid
gengasens höga halt av koloxid 20—30 %, det största
19 april 1941
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
