Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
användes för ofta, blir resultatet knappast det bästa.
Visst har tillgången på kolningskunnigt folk varit
för liten med hänsyn till efterfrågan på träkol. Men
alla som sysslar med träkolsframställning behöva
icke vara kolningsexperter. Vid rationellt driven
kolning kan en kolningskunnig med 15—20
medhjälpare producera lika mycket träkol som om alla vore
utbildade kolare. Här kräves endast organisation,
och den förmågan anses ju svensken besitta. Då och
då får man läsa om de brott som begås, då någon gör
gengaskol av det vedbränsle, som från början avsetts
eller i varje fall borde avses som brännved. Så
länge man för vedgasgeneratorer övervägande endast
använder den torraste och bästa björkveden, torde
riskerna att brännvedsförsörjningen spolieras vara
större från detta håll. Gengaskol kan under
extraordinära förhållanden framställas av råved. Och
goda lövkol torde för det stora flertalet
kolgasbilförare vara nästan lika okänt som bensin för
närvarande.
När 1931 års skogssakkunniga framlade sitt
förslag i februari 1932 om att genom statslån vid
anskaffning av gengasverk stimulera till övergång till
gengasdrift, avsågs främst att förbättra avsättningen
av inhemska skogsprodukter. Genom utnyttjande
av virke, som i huvudsak endast kunde användas
för bränsleändamål, skadat virke, klenare
gallringsdimensioner, virkesavfall av olika slag, ville man på
detta sätt även möjliggöra en intensivare skogsvård
och bereda ökade arbetstillfällen inom skogsbruket
för att förbättra de synnerligen svåra ekonomiska
förhållanden, varunder landets skogsbruk då bedrevs.
Skall gengasdriften hållas kvar, även då
importmöjligheter av flytande motorbränsle finnas, och bliva av
betydelse för nationalekonomien, böra dessa 1932
uttalade synpunkter hållas i minnet och alla
ansträngningar inriktas på att möjliggöra avsättning av
skogsprodukter inom de områden av landet, där
avsättningsförhållandena eljest äro ogynnsamma. Alltså
främst Norrland. Redan ha två initiativ tagits genom
Kooperativas planerade kolugnsanläggning i
Lycksele och Domänstyrelsens förslag om dylik i Piteå,
men ännu kan mera göras för att rädda den torra
brännveden från gengasförstörelse. Kanske vi ännu
våga hoppas på träkolsbriketter för person- och
busstrafiken? Kvaliteten torde då bli likartad oberoende
om lövved eller barrved användes.
Frågeställningen antingen — eller bör bestämt
avvisas, när det gäller bränslevalet, och i stället orden
både — och införas. Vid kolning förbrukas 2 à 3
gånger så mycket av råvaran, som om veden utnyttjas
direkt. Detta är visserligen sant, men om kolningen
inriktas på tillvaratagande av den råvara som
normalt icke tillgodogöres, så saknar förbrukningen av
råvaran intresse. Om därjämte kolningen bedrives
rationellt, så att de särskilt i avspärrningstider
värdefulla biprodukterna tillvaratagas, torde den
ändock vara berättigad. Hela bränslefrågan är ett
transportproblem, och kolförbrukningen i vikt är
endast ungefär hälften så stor som vedförbrukningen.
Att den stora och hastiga efterfrågan på
gengasbränsle nu tvingar till extraordinära åtgärder med
utnyttjande av praktiskt taget allt som finnes av torr
ved och torrt virke, motiverar icke till utnyttjande
av den bästa brännveden för all framtid.
Är det ett nationellt intresse att gengasdriften i
viss utsträckning bibehålles även vid tillgång på
importerade motorbränslen, så bör det gynnsamma nil
rådande tillfället utnyttjas för att inlänka
bränsleförsörjningen på lång sikt.
Notiser
Avgasning av koloxid förgiftade. I Sverige har,
sedan gengasdriften börjat, en hel del
gengasförgiftningar inträffat. Antalet lindriga eller medelsvåra
gengasförgiftningar kan ej exakt anges men torde
uppgå till flera tusen. Antalet allvarliga,
livshotande förgiftningar torde belöpa sig till mer än
hundratalet fall. Hittills ha så vitt bekant 12 personer
avlidit till följd av gengasförgiftning.
Att gengasen (kol- och vedgas) är så farlig beror
på att den innehåller 20—30 % koloxid.
Den sedan länge fruktade s. k. garagedöden, som
kan uppträda vid vistelse i dåligt ventilerade garage
och verkstäder, där en bensindriven motor får gå i
tomgång, orsakas just av avgasernas halt av koloxid.
Dessa gaser innehålla blott intill högst ca 6 %
koloxid. De vanliga lysgasförgiftningarna betingas av
lysgasens koloxidhalt (5—10 %).
Den vida större förgiftningsrisken vid gengasdrift
är alltså uppenbar.
För att bringa snar hjälp åt koloxidförgiftade
personer har bränslekommissionens medicinsk-tekniska
nämnd föreslagit, att på varje ort, i varje större
verkstad och garage etc., platser där förgiftningsfara kan
uppstå, bör finnas en lämplig inhalationsapparat,
PO -40 <SO SO /ao ÆØ »vn.
——— Inandning av luft.
— — - Inandning av syrgas.
—.–— Inandning av luft + 7 % koldioxid.
––- Inandning av syrgas + 7 % koldioxid.
Fig. 1. Om ej speciella åtgärder vidtagas, försvinner
koloxiden först långsamt ur blodet. Detta åskådliggöres av
diagrammet.
nämligen en tub med syrgas-kolsyreblandning. (AGA:s
Karbogen = 93,5 !% syrgas + 6,5 % koldioxid samt
därtill hörande inhalationsaggregat är att rekommendera.)
För att apparaten utan onödig tidsförlust skall
kunna disponeras vore det önskvärt, att även
brand-och ambulansbilar utrustas med densamma.
Apparaten kan givetvis med fördel användas exempelvis
även vid rökförgiftningar vid eldsvådor, som ju också
äro en koloxidförgiftning, samt även vid elektriska
skador med åtföljande andningsstillestånd, vid en del
sömnmedelsförgiftningar etc.
24
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
