Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Fig. 4.
fig. 6. Deras beräkningar visa med skärpa betydelsen
av en sträng värmehushållning; skillnaden mellan de
"förlustfria" värmevärdena och de i praktiken
erhållna är så stor, att möjligheter till förbättring av de
senare på konstruktiv väg böra finnas.
Generatorns verkningsgrad och förgasningsvärmet.
Med generatorverkningsgrad menar man
förhållandet mellan värmevärdet hos den framställda
gasmängden och värmevärdet hos den förgasade veden: den
uppgår vid en god generator till, säg, 80 %. De
förlorade 20 % få debiteras kontot för ledning, strålning
och gasens temperatur. Den höga verkningsgraden
lockar till den slutsatsen, att den vinst man kanske
kan nå genom minskade värmeförluster ej står i
rimligt förhållande till de därför behövliga tekniska
åtgärderna. Detta kan medgivas ifråga om
bränsleekonomin men visst inte beträffande förbättringen av
gasens värmevärde och ökningen av okänsligheten för
mycket fuktig ved.
Betydelsen av att genom minskade värmeförluster
höja gasvärmevärdet accentueras därav, att blott
omkring 1/3 av vedens totala värmevärde omsättes i fri
värme vid förgasningen. Vid förgasning av
vattenfri ved med 4 500 kcal/kg bli alltså blott ca 1 500
kcal/kg verksamma i förgasningszonen och vid ved
med 30 % fuktighet ej mera än 1 050 kcal/kg.
Enligt ekv. (3) behövs vid en överhettning till
1 200°C för vedens fuktvatten (30 %) i runt tal 350
kcal/kg bränsle. Det är en tredjedel av det i
förgasningszonen verksamma värmet, vilket ju också måste
räcka till för den övriga förgasningsprocessen och
dessutom delvis förbrukas genom lednings- och
strålningsförluster.
2. Praktiska åtgärder för att realisera de teoretiska
rönen.
Från fabrikanthåll ha märkvärdigt nog knappast
några försök gjorts att omsätta dessa teoretiska rön i
praktiken. Forskningsanstalten har därför lagt upp
ett stort försöksprogram, vars aktionslinjer och
resultat här nedan refereras.
200 300
Fig. 5.
Minskning av lednings- och strålningsförlusterna.
Ledningsförlusterna över metalldelar (gasledningar
eller monteringsdetaljer) äro obetydliga och kunna
genom lämplig isolering berövas varje praktisk
betydelse.
Strålningsförlusterna ske genom
generatorväggarna, antingen från förgasnings- och vedrummen direkt
till ytterluften eller, vid dubbelmantling, till rummet
mellan mantlarna, om ett temperaturfall i denna
riktning finnes. På fig. 7, högra delen, visa pilarna
schematiskt värmeflödet i en Imbert från ugnen med
1 200° till den omgivande gasmanteln med 600°
gas-temperatur inom området a samt förlusterna genom
generatorväggen inom området b. För att minska
förlusterna bör man isolera generatorn enligt vänstra
hälften av fig. 7. Ifråga om ugnen sker det enklast
med en keramikinsats och för ytterväggarna med en
muff av stenull, glasull, kiselgur e. d. inom ett
skyddshölje. Även locket bör isoleras på detta sätt.
Isoleringen får ej göras för tunn utan måste beräknas
Säf 5 å/tt den blir fullt effektiv: i annat fall blir
resultatet otillfredsställande.
En del generatorer äro utförda enligt fig. 8, högra
delen, med god härdisolering genom en keramik-
lliidre
vürmevärde
Gasluft-
blandningens
varmevärde
20 sept. 1941
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
