- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Automobil- och motorteknik /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Automobil-och Motorteknik

Beräkning av hjultryck, last,
lastutrymme m. m. för vanliga typer av
automobiler och släpvagnar.

Inom Automobilbesiktningsmännens förening lägges
för närvarande sista handen vid tvenne verk, som
utarbetats av besiktningsmannen i Stockholm,
bergsingenjör N. A. Lannefors, ocli som synas bliva av praktiskt
värde icke blott för besiktningsmännen utan även för
fabrikanter och försäljare av lastbilar, omnibusar och
släpvagnar samt för tillverkare av karosserier till sådana
fordon.

Det ena verket, som är avsett utgöra handbok för
besiktningsmän och karosseritillverkare, är benämnt
"Last och hjultryck hos vanliga typer av automobiler och
släpvagnar" och innehåller beräkningsgrunder för
färdigbyggda fordon samt för karosseribyggnader. Det börjar
med anvisningar för vägning av fordon samt för
tjänste-viktsberäkning. För nedanstående exempel givas sedan

a) fullständiga uppgifter i fråga om måttagning av
fordonen och bestämmande av max. last för desamma,

b) formler för beräkning av hjultryck, lastmängder
som svara mot olika hjultryck, tillåten längd för last,
lastutrymme m. m.

I. Lastvikter och hjultryck för vanliga fordonstyper.

A. 2-axlig bil.

Ex. 1. Personbil inrättad med förarsäte, baksäte och
fällstolar.

Ex. 2. Lastbil med flak eller skåp eller med banke
eller vändskiva.

Ex. 3. Lastbil, bärgningsvagn, med flak och med
anordning avsedd uppbära och draga skadad vagn.

Ex. 4. Omnibus, så inrättad, att passagerarna bilda
jämnt fördelad last i passagerarutrymmet.

Ex. 5. Omnibus, så inrättad, att passagerarna och ev.
gods icke bilda jämnt fördelad last i passagerar- resp.
godsutrymmen.

B. 3-axlig bil.

Ex. 6. Lastbil med två bakaxlar, vars gemensamma
fjäderfäste är vridbart förenat med chassiramen, och
med flak eller skåp.

Ex. 7. Lastbil med två bakaxlar, förenade genom
våganordning, och med flak eller skåp.

Ex. 8. Lastbil med två bakaxlar, förenade genom
boggi av Long Framekonstruktion, och med flak eller skåp.

C. Släpvagn.

Ex. 9. 1-axlig släpvagn (släpkärra, påhängsvagn) med
flak eller skåp eller med banke.

Ex. 10. 2-axlig släpvagn med flak eller skåp.

D. 2-axlig bil med tillkopplad 1-axlig släpvagn.

Ex. 11. Lastbil med flak eller skåp eller med banke
och med tillkopplad släpvagn (släpkärra) med flak eller
skåp eller med banke.

Ex. 12. Lastbil med tillkopplad släpvagn (släpkärra),
båda fordonen med var sin banke utgörande stöd för
gemensam last.

Ex. 13. Lastbil med vändskiva och med tillkopplad
släpvagn (påhängsvagn) med flak eller skåp.

II. Tillåten längd för fordons Tast.

Ex. 14. 2- eller 3-axlig bil med bankar för transport
av last av timmer e. dyl., vars längd skall bestämmas.

Ex. 15. 2- eller 3-axlig bil med flak samt inrättad för
transport av långt gods, vars längd skall bestämmas
(långgodsbil).

III. Fordons lastutrymme.

Ex. 16. 2- eller 3-axlig bil med lastutrymme, t. e. flak,
som skall ändras beträffande längden så att

A) viss ;% av totala vikten kommer att vila på ett
framhjul.

B) visst bakhjulstryck uppkommer.

Ex. 17. 2- eller 3-axligt chassi, som skall förses med
flak eller annat lastutrymme, vars längd skall
bestämmas så att

A) viss % av totala vikten kommer att vila på ett
framhjul.

B) visst bakhjulstryck uppkommer.

Ex. 18. 2-axligt chassi, som skall förses med
anordning, t. e. vändskiva, banke e. dyl., varigenom lasten
bliver koncentrerad i en punkt, vars läge å chassiet skall
bestämmas så att

A) viss % av totala vikten kommer att vila på ett
framhjul.

B) visst bakhjulstryck uppkommer.

Eli del av beräkningarna äro ofta återkommande och
av sådant slag att de med fördel kunna göras med tillhjälp
av diagram eller tabeller. För ändamålet hava två
förslag till diagram framkommit. Därjämte har utarbetats
ett tabellverk, benämnt "Tabeller för beräkning av last
och hjultryck hos vanliga typer av automobiler och
släpvagnar". Detta tabellverk är avsett komma till
användning, då det gäller att bestämma huru lastens vikt
fördelar sig mellan fram- och bakhjulen hos bil eller mellan
kopplingen och släpvagnshjulen hos släpvagn, samt dä
fråga är att för dylika fordon finna de lastmängder, som
svara mot vissa hjultryck.

För chassi likaväl som för färdigbyggd lastbil kan
man i tabellerna avläsa, var på fordonet lastens
tyngdpunkt skall vara belägen för att visst framhjuls- eller
bakhjulstryck skall uppkomma och om chassiet skall
förses med lastutrymme för jämnt fördelad last, såsom flak
eller skåp, erhålles således mittpunktens läge för sådant
lastutrymme och därmed bliver också lastutrymmets
längd bestämd, enär denna ju framåt begränsas av
förarhyttens bakvägg. Vill man hos lastbil med flak förkorta
eller förlänga flaket så att visst hjultryck ej överskrides,
så giva tabellerna besked om, var mittpunkten för det
ändrade flaket skall falla.

Tabellerna äro utarbetade för fordon av storlek upp
till 600 cm axelavstånd. Tabellresultaten erhållas med
samma noggrannhet, varmed dylika uppgifter eljest
bruka angivas. Så t. e. erhållas mått ur tabellerna på
1 cm när, hjultryck på 5 kg och lastvikter på 10 kg när.

Verket börjar med en kort beskrivning av tabellernas
uppställning. Därefter följer bruksanvisning med
detaljerad redogörelse för huru tabellerna användas ifråga
om sju typexempel.

För att kunna praktiskt utnyttja och bruka
tabellerna är det, enligt bruksanvisningen, ej nödigt att i detalj
känna grunderna för uppställningen av desamma. Det
räcker att genomgå de exempel i bruksanvisningen, som
äro analoga med de fall man har att behandla i
praktiken.

I förordet till verket framhålles att tabellerna giva
möjlighet att snabbare än med räknestickan få fram de
önskade uppgifterna om fordonen. Noggrannheten i
resultaten blir större och möjligheterna till felläsning äro
mindre. Tabellerna äro i användning enklare än
räknestickan och kräva ej någon kunskap om denna.

För såväl handboken som tabellverket gäller att de
endast kunna erhållas genom subskription. Till dem
som anmäla intresse att förvärva desamma, översändas
snarast prisuppgifter och i samband därmed kommer
subskription att ordnas. Hänvändelse göres till
Automobilbesiktningsmännens förening, Riddargatan 64,
Stockholm.

15 nov. 1941

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:40:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941am/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free