Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Tabell 5. Resultat av diamantborrning i sjunde etagen
i Aldemacgruvan.
Bergart: lättborrad rik pyritmalm.
Håldiameter: 40 mm.
Vid omräkningen från dollar till kronor har räknats
med en kurs av 1 $ = kr. 4,17.
Antal borrade m........... 9 300
„ förbrukade borrkronor 376
„ borrade m per
borrkrona ............. 24,7
„ man och skift ....... 696,5
„ borrade m per man
och skift .......... 1-3,3
Borrkronekostnader:
Arbetslön ................. 0,945 kr. per m
Arbetsledning ............. 0,14 5
Diamantkostnad ........... 2,321
Borrkroneämnen ........ . 0,127
Skatt ..................... 0,007
Totalt ..................... 3,005 kr. per m = 89,30
kr./omsättning
Borrningskostnader :
Arbetslön ................. 3,000 kr. per m.
Arbetslön per skift =
= 40 kr.
Arbetsledning ............. 0,145
Underhåll och avskrivningar 0,2is
Smörjoljor ................ 0,063
Totalt ..................... 3,426 kr. per 111
Total borrningskostnad .... 7,031 kr. per m
delförtjänst per man och borrskift av kr. 12:—, blir
arbetskostnaden 0: 90 kr. per meter i berg av
ifrågavarande beskaffenhet. För avskrivningar och
reparation brukar man här räkna med en kostnad av upp
till 2:— kr./m vid kärnborrningar i normala, hårda
bergarter, där man uppnår en borreffekt av omkring
4 m per skift, Om man i stället skulle borra i cn
bergart, som möjliggjorde en borreffekt av 13.3 m per
skift, skulle kostnaden för avskrivningar och
reparation kanske gå ned till 0: 50 à 1: — kr. per borrmeter.
I nedanstående kalkyl har räknats med en kostnad av
kr. 0:75 per borrmeter.
För luft kan man räkna med samma kostnad dvs.
0: 75 kr. per borrmeter.
Man kan således göra följande approximativa
jämförelse mellan kostnaderna per borrmeter vid
borrning i Aldermacgruvan och vid borrning i Sverige i
en bergart av samma beskaffenhet:
Aidermac Sverige
Borrade m per borrkrona ........... 24,7 24,7
„ „ „ man och arbetsskift 13,3 13,3
Borrkronekostnad: kr./omsättning ... 89,30 92,00
Kostnad per borrad m:
Borrkronekostnad ...........................3,00 3,73
Borrningskostnad:
Arbetslöner ............................................3,00 0,90
Arbetsledning ........................................0,14 0,14
Reparation och avskrivning ................0,22 0,75
Smörjoljor ..................................................0,oe 0,06
Luft ..............................................................0,7 5 0,75
7,77 6,33
Som framgår av denna utredning, skulle
kostnaderna per meter borrhål i samma slags berg och med
samma borrningsmetod som i Aldermacgruvan bli
något lägre i Sverige än i Alderinac.
I en annan stor kanadensisk gruva, Noranda-gruvan
i Quebec, har brytningen sedan lång tid tillbaka
baserats på borrning och sprängning av djupa borrhål.1
Sedan 1936 ha experiment pågått att borra dessa hål
med diamantborrmaskin, och redan 1939 hade man
helt och hållet gått över till att använda
diamantborrning för hål i hårdare malmkroppar, medan
experiment pågingo att använda denna metod även för
borrning av hål i den kompakta, mjukare sulfidmalmen.
Noranda är en mycket stor fyndighet av
sulfid-malm, huvudsakligen svavelkis, med halter av guld
och koppar. Större delen av malmen ligger samlad
i en vertikal malmstock med en längd av omkring
200 m och en bredd av omkring 75 m. Denna
malmkropp består av kompakt sulfidmalm. Dessutom
finnas ytterligare en stor och ett flertal mindre
malmkroppar som brytas. En del av de små malmerna
bestå av mineraliserad ryolit med en avsevärd guldhalt
och brytes för att användas som slaggbildare i
smältverket.
Sidostenen är ryolit, och såväl malm som sidosten
genomdragas av diabasgångar. Utmärkande för
gruvan är malmens och sidostenens stora hållfasthet,
vilken gör det möjligt att lämna stora öppna rum,
vilka det är meningen att senare fylla med
granulerad och krossad slagg samt avfall från
anrikningsverket. Denna fyllning cementerar ihop till en fast
massa, vilket möjliggör att efteråt utan risk bryta
kvarlämnade pelare och bottnar.
I viss mån olika metoder användas för brytning av
de kompakta sulfidmalmerna och av den
mineralise-rade ryoliten, beroende på att man i förra fallet
borrar med hammarborrmaskiner och skarvade borrstål,
medan man i senare fallet borrar med diamant.
Av fig. 9, 10 och 11 framgår, hur den stora
sulfidmalmen tillredes och brytes. Malmkroppen indelas i
etager med ett system av transportorter på var 75:te
m. Schaktet är drivet i malmen i mitten på en 18 m
pelare, vilken går tvärsöver malmen. Vinkelrätt mot
denna längs med malmen lämnas en 12 m pelare, och
vinkelrätt mot denna parallellt med pelaren vid
schaktet lämnas pelare på 12 à 18 m, mellan vilka
malmen brytes ut genom en kombination av pall- och
magasinsbrytning.
Från transportorterna i de tvärgående pelarna
drivas stigorter upp i nivå med det blivande magasinets
botten för att användas för tappning av malmen.
Från schaktet drivas orter på var 10:de m i
mitten av den längsgående pelaren. Från dessa orter
drivas två tvärgående orter utefter vardera av de
blivande magasinen intill de tvärgående pelarna.
Orterna drivas till malmgränsen och förbindas där med
en tvärort.
I nivå med bottnen av det blivande magasinet
drives en ort, som förbinder tappstigarna på den ena
sidan av magasinet, och denna ort utstrossas över hela
magasinets bredd med början vid malmgränsen. En
stigort drives i malmgränsen upp genom magasinet till
förbindelse med alla överliggande orter.
Strossning-en i magasinets botten fortsattes, och allt eftersom
tappstigarna friläggas, strossas de ut trattformigt.
Stigorten utefter malmgränsen strossas ut efter
kontakten till magasinets fulla bredd.
1 "Stoping at Noranda" by Oliver Hall, R. V. Porrit and
A. D. Carmiehael. Bulletin of the Inst. of Min. & Met,, mars,
april 1939.
8 nov. 1941
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
