Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. !). Schematisk bild visande brytningsmetoden för den stora
kis-malmen i Norandagruvan.
Följande på och samtidigt med ovan beskrivna
tillredningsarbeten börjar borrningen av magasinet från
de längsgående orterna. Borrhålen ansättas som
framgår av fig. 10 och 11, varvid det är av största
betydelse att få alla borrhål i exakt samma vertikala plan.
Hålen märkas därför ut mycket noga med vit färg.
Avståndet mellan borrhålsplanen är 1,8 m. Invid
pelarna sättes ett extra borrhål mitt emellan planen.
Hela magasinet kan, om man vill, borras färdigt, innan
skjutningen börjar.
Vid skjutningen får man först och främst bryta så,
att man får en vertikal malmvägg i magasinet, innan
Fig. 10. I.ängssnitt av normalt magasin i den stora
kismalmen i Norandagruvan.
den regelbundna skjutningen kan börja.
När man fått detta, laddas de hål, som
ligga i samma vertikala plan, och
skjutas samtidigt. Tandningen sker
elektriskt, men knallhattar med fördröjning
användas för hålen utefter pelarna, så
att skotten i mitten av magasinet gå av
först.
I ett magasin av normal dimension
skjuter man med ett skott ned omkring
7 000 ton malm (med en specifik vikt av
4,1). Skjutningen av dessa storskott
sker därför endast en gång i veckan, på
lördag eftermiddag sedan de flesta
arbetarna lämnat gruvan, varigenom rök och
gaser få tid att gå bort, innan arbetet
börjar på måndagen.
Hålen borras med en
begynnelsediameter av 52 mm och en slutdiameter av
ungefär 33 mm och laddas med 40 %
dynamit, som packas väl. Hålen fyllas
sånär som på 8 dm. Några dm lera
användes som förladdning. En elektrisk
knallhatt ungefär 3 m in i hålet
användes.
Vid brytning av den mineraliserade
ryoliten visade det sig vara besvärligt
att använda vanlig hammarborrning, dels
på grund av att borreffekten endast var
hälften mot i pyrit och dels genom att
håldiametern minskade mycket snabbt.
Man övergick därför till att borra hålen
med diamantborrmaskin. I fig. 12 visas ett typiskt
magasin för brytning med hjälp av diamantborrade
hål. Principen för tillredning och brytning är
densamma som för brytning med tillhjälp av vanlig
borrning, men genom att
diamantborrningen möjliggör djupare
hål än borrning med
hammarborrmaskin kunde man
avsevärt förbilliga
tillredningsarbetena för iordningställandet
av magasinen.
Magasinens bredd ökades
från omkring 18 till 23 ni eller
ännu mer, och orterna från
schaktet och orterna genom
magasinen drevos på ett
vertikalt avstånd från varandra
av 18 m i stället för 10 m i
sulfidmalmen.
Borrhålen ansattes även här
i parallella plan med ett
inbördes avstånd av 1,8 m.
Diametern var- 31 mm. Laddning
och sprängning tillgick på
samma sätt som i
sulfidmalmen. På grund av att de
mi-neralisationer i ryolit, det här
är fråga om, ligga långt från
andra arbetsrum i gruvan,
varför man ej behöver riskera
att pelare och schakt skadas-,
skjutas alla hålen samtidigt.
Vid gruvan har man dock
gjort den erfarenheten, att
Fig. 11. Tvärsnitt av
normalt magasin i den
stora kismalmen i
Norandagruvan.
22
8 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
