Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
Fig. 1. De kambro-siluriska lagren på. Kinnekulle jämte läget av stenbrott, 1940.
liggande
skifferzon, den s. k. dictyonemaskiffern.
Paradoxides- och olenidskiffrarna tillhöra kambrium
medan dictyonemaskiffern är belägen i understa
delen av ordovicium. Mäktigheten av de lager, som
representera den brytvärda flötsen belöper sig i
Närke till 18 à 19 m, där skiffern har sin fulla
mäktighet, i Östergötland ca 5 m. Å Kinnekulle har
tidigare brutits en 8,5 m mäktig flöts, vid den
projekterade nya stordriften kommer man emellertid att
medtaga ytterligare ca 3 m skiffer, varvid även det
s. k. tjocka berget — en orstensbank — måste
medtagas och flötsen i sin helhet kommer att belöpa sig
till 13—14 m. Alunskiffer har en betydande utbred-
ning även i andra delar av
vårt land (Skåne, Öland,
Västergötland, Jämtland och
fjälltrakterna), men det är endast
i ovan nämnda tre
förekomster, som oljehalten är
tillräckligt hög för industriellt
tillgodogörande. Den växlar
emellertid avsevärt icke blott
i vertikal utan även i
horisontell led. I Närke räknar man
enligt de senaste utförda
borrningarna och analyserna att
inom Yxhultstrakten kunna
bryta en i genomsnitt 5,4—
6,1-procentig skiffer och över
huvud taget tyda analyserna
i Närke på et.t oljeinnehåll av
4,å % och däröver. I
Kinnekulle har genomsnittet i den
ingående skiffern vid
Flottans oljeverk hållit sig vid
eller något över 4 %. I
Östergötland torde man åtminstone
i vissa delar kunna räkna med
ett genomsnittsvärde av 4 %
eller något däröver. Dessa
siffror angiva
laboratoriemässigt bestämda värden, vilka
dock ej äro identiska med
utbytet under driften, som i
allmänhet kan beräknas till
omkring 80 % av analystalen.
Alunskiffern innehåller även
s. k. örsten, en bituminös
kalksten i form av linser eller
lager, som dock är otjänlig för
destillation och måste skrädas
bort. Orstenens mängd
uppgår i Kinnekulle till ca 1/s av
hela flötsen, i Närke och
Östergötland till 10 à 15 %.
Man brukar här i landet
tala om rik skiffer, då den
håller 5—6 % olja i
genomsnitt. Detta är emellertid
relativt. Absolut taget är vår
skiffer fattig och ligger vid
eller nära gränsen för
ekonomiskt utnyttjande. För
industrien spela givetvis
brytningsförhållandena en viktig
roll. Desamma äro mycket
gynnsamma å Kinnekulles skifferterrass, där skiffern
blott täckes av ett ca 1 m mäktigt jordlager, och
utrymme för askan kan beredas på den lägre liggande
sandstensplatån. I Närke är jorddjupet större,
2—7 m, varför dagbrotten komma att ligga djupare.
Likartat är förhållandet i Östergötland.
I nedanstående tabell äro data sammanställda
beträffande area och tillgångar av skiffer och beräknad
kvantitet olja. Vid jämförelse med kartbilderna fig.
1—3 finner man emellertid, att de delar av skiffern,
som icke äro täckta av yngre silurlager, och som
kunna tagas ut i dagbrott, endast omfatta en mindre
del av den totala tillgången. I Närke är den blottade
34
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
