- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Bergsvetenskap /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsvetenskap

Fig– 7. Transportbana för askan i
bakgrunden.

lägre och vid vanlig temperatur gasformiga kolväten,
ända ned till den enkla sumpgasen. Dessa lägre
kolväten ha särskilt i nuvarande avspärrningssituation
den största betydelse. De kunna avskiljas ur gasen
i kompressions-kylanläggning, varifrån de tappas på
stålflaskor. Den så erhållna produkten är den
mycket omskrivna gasolen eller flaskgasen, det säkerligen
bästa bensinsurrogatet för bilar. Egenskaperna hos
Kinnekullegasolen framgå av tabell 1. Restgaserna
innehålla utom gasolen väsentliga mängder
svavelväte, som komma att tillgodogöras i det nya
Kinne-kulleverket. Det som blir kvar efter svavel- och
gasolutvinningen är fortfarande ett högvärdigt
gasbränsle med ett värme värde av ca 3 500 ve/m3.

Beträffande skifferråoljans förädling har
marinförvaltningen såväl tekniskt som ekonomiskt låtit
utreda denna utomlands, och jag vill säga, att man har
kommit till genomgående förmånliga resultat. Man
har huvudsakligen inriktat sig på två metoder:
krack-ning och hydrering, metoder, som omskrivits mycket
i både fack- och veckopressen. Men det är nog få,
som egentligen veta, hur mycket av vår bilbensin,
som utgör krackad råolja. Det är ungefär 50 %, var-

för krackningsanläggningar få anses som nödvändiga
inventarier i alla råoljeproducerande länder.

Vid krackning enligt Dubbs system har skifferoljan
termiskt spaltats vid 14 kg tryck och 450°C
temperatur i reaktionskammaren och överförts till bensin
och brännolja. Bensinen raffineras och brännoljan

Fig. 9. Destillationsugnarna frän nedre planet.

Fig. 8. Del av kondensationsanläggningen.

Fig. 10. Påfyllningsanordningarna för ugnarna.

14 juni 1941

43

Fig’. 11. En retortsats upphissad.

Fig. 12. Bild av skifferbrottet med
inlagrade kalkstensband.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941b/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free