Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
Notiser
Framställning av icke-järnmetaller ur skrot i
Förenta staterna under år 1939. Enligt Förenta
staternas Bureau of Mines, Mineral Märket Reports, nr 859,
spelade skrotet en mycket stor roll för framställning
av även icke-järnmetaller under år 1939. Totala
värdet detta år av aluminium, antimon, koppar, bly,
nickel, tenn och zink utvunnet i form av ren metall,
legeringar eller kemiska föreningar ur skrot inom Förenta
staterna belöpte sig till summa $ 199 856 800. Man
skiljer dels på nytt skrot, dvs. sådant som erhålles
såsom avfall vid nyfabrikation, dels på gammalt skrot,
dvs. sådant som varit i användning och förbrukats.
Värdet av ur nytt skrot framställd metall var
$ 117 988 600. Fördelningen på de olika metallerna
framgår av följande tabell.
Icke-järnmetaller framställda ur skrot, Förenta Staterna,
1939.
Metall Ur nytt skrot Short tons Ur gammalt skrot Short tons
Aluminium .......... 15 100 34 900
Antimon ............ 150 9 660
Koppar ............. 212 800 286 900
Bly ................ 30 700 210 800
Nickel .............. 1910 1010
Tenn ............... 12 300 16 860
Zink ................ 144 540 45 100
Metall Total vikt Totalt värde
i short tons
Aluminium .......... 50 000 19 750 000
Antimon ............ 9 810 2 425 000
Koppar ............. 499 700 103 937 600
Bly ................ 241 500 22 701 000
Nickel .............. 2 920 2 044 000
Tenn ............... 29 160 29 276 600
Zink ................ 189 640 19 722 600
199 856 800
E. R—s.
Föreningsm eddeland en
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde på
föreningens lokal den 18 april 1941.
Efter att avdelningens ordförande, professor D.
Kalling, öppnat sammanträdet samt hälsat de närvarande
välkomna och framfört avdelningens särskilda
välkomsthälsningar till de inbjudna medlemmarna från
Geologiska föreningen, utsågos överingenjör P. Palén och
bergsingenjör Carl Reuterskiöld att tillsammans med
ordföranden justera dagens protokoll. Sammanträdet var
besökt av ett 60-tal ingenjörer och geologer.
I avdelningen inträdde efter anmälan
civilingenjörerna Erik Banell och C. H. Jacobson.
Ordet överlämnades till bergsingenjör A. Nöbdström,
som därefter höll ett med talrika ljusbilder belyst
föredrag om "De geofysiska prospektering smetodemas
utveckling under de senaste åren".
Inledningsvis framhöll föredragshållaren, att den
senaste redogörelsen inför bergsmän över dessa metoder
gavs av direktör K. Sundberg vid Jernkontorsmötet 1937.
Sedan dess har utvecklingen gått raskt framåt inom
flera grenar av den tillämpade geofysiken. Såsom ett
kriterium på ämnets nuvarande omfattning nämndes att
antalet olika hithörande patent f. n. överstiger 3 000.
Till geofysisk prospektering hänföras gravimetriska,
seismiska, elektriska och magnetiska metoder samt de
förfaranden, som bestå i fysikaliska mätningar i
borrhål, varvid elektriska, magnetiska, termiska och
radioaktiva storheter bestämmas.
Talaren uppehöll sig därefter särskilt vid de nyheter,
som framkommit inom dessa områden under de senaste
åren, samt redogjorde även för äldre metoder, som först
under de senaste åren blivit tillämpade här i landet.
Dessutom visades ljusbilder av kartor och profiler över
resultat från nyligen utförda geofysiska undersökningar
och efterföljande diamantborrningar och gruvarbeten.
Beträffande de gravimetriska metoderna nämnde
talaren att de senaste årens tendens varit att i allt mer
ökad utsträckning använda gravimetrar i stället för
tyngdkraftsvågar av Eötvös typ. Anledningen härtill är
i främsta rummet av ekonomisk art, då
mätnoggrannheten numera kan betecknas vara lika hög för
gravimetrar som för tyngdkraftsvågen, medan däremot
kostnaden för gravimetermätningar, räknat per km2
undersökt område med motsvarande punkttäthet, är ca 25 %
av tyngdkraftsmätningarnas under förutsättning att
terrängen är jämn samt ännu mindre vid bruten terräng.
För vissa specialuppgifter användas dock fortfarande
tyngdkraftsvågar. Föredragshållaren redogjorde
därefter för de svenska gravimetrarnas, Ising och Boliden,
senaste utföringsformer samt visade även bilder över
mätningar samt uppnådda resultat från Sveriges
geologiska undersöknings senaste arbeten i Skåne, Bolidens
arbeten i Västerbotten och vid oljeprospektering i
U. S. A. och Indien samt omnämnde några utländska
gravimetertyper, t. e. Gulfs • gravimeter för mätningar
på havsbottnen.
Inom det seismiska området har utvecklingen gått i
den riktningen att refraktionsmetoden alltmer ersatts av
reflexionsmetoden, där de geologiska förhållandena äro
sådana att sistnämnda metod kan tillämpas. Vid
S. G. U:s arbeten i Skåne har A.-b. Elektrisk malmletning
använt refraktionsmetoden, eftersom denna metod inom
större delen av det undersökta området är den enda
användbara.
Ett stort antal skioptikonbilder belysande resultat av
arbeten med elektriska metoder i olika delar av världen
visades härefter. En uppsats i anslutning till denna del
av föredraget kommer senare att inflyta i Teknisk
tidskrift.
Resultat av nyare magnetiska undersökningar
visades även. Föredragshållaren omnämnde de
nykonstruktioner av magnetometrar, som gjorts av direktör la Cour
och professor Ising.
Därefter redogjorde talaren för borrhålsmätningar och
uppehöll sig särskilt vid den nyligen genomförda
praktiska tillämpningen av radioaktivitetsmätningar i
rör-inklädda oljeborrhål i U. S. A., varigenom för första
gången en korrelationsmetod erhållits för sådana borrhål.
Talaren avslutade sitt med stort intresse åhörda
föredrag med en synnerligen belysande och aktuell
sammanställning av det pågående krigets inflytande på
prospek-teringsverksamhetens omfattning och påvisade de stora
förskjutningar, som ägt rum, både i fråga om denna
verksamhets geografiska förläggning och i fråga om de
eftersökta metallernas typ.
Med anledning av föredraget yttrade sig professor
G. Ising, fil. lic. D. Malmqvist från Boliden samt
föredragshållaren.
Vid nachspielet visade ingenjör Nordström en film:
"Några bilder från A.-b. Elektrisk malmletnings
verksamhet i olika delar av världen." I anslutning härtill
gjorde myntdirektör A. Grabe ett inlägg, vari en
intressant och belysande återblick gavs över de elektriska
malmletningsmetodernas tidigaste utveckling här i
landet.
S. P.
60
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
