Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
Fig. 1. Råmalm. Kantorp. Förstoring 14 X.
mineral för apatit. Det ligger då nära till hands att
antaga, att olika mineral ha olika tendens att
uppträda som värdmineral så att kanske vart och ett av
de vanligaste mineralen i en fyndighet utmärkes av
en viss genomsnittlig apatithalt, orsakad av att
apatit-förande mineralindivid uppträda med en för
ifrågavarande mineralslag karakteristisk frekvens.
Tillräcklig undersökning för belysande av denna
fråga saknas, men några analyser ha utförts på de
typiskt randiga örlinggruve- och stripamalmerna för
att utröna i vad mån fosforhalten är lokaliserad till
det ena eller andra slaget av ränder.
Undersökningarna ha givit följande resultat:
% FeHCl % p
Stripa Parallellmalm, Malmrand ..... 50 0,015
Kvartsrand .... 14 0,005
Örlinggruvan Malmrand 0,027
Granatrand 0,020
Kvartsrand 0,017
Analyserna av stripamalm utgöra medeltal av flera
analyser, örlinggruvemalmens ränder kunna
uppskattas hålla resp. 50, 25 och 15 % FeHCI.
Malmränderna synas alltså åtminstone i många fall vara
fosforrikare än kvartsränderna.
Metoder för undersökningarna och för grafiskt
åskådliggörande av deras resultat.
Undersökningarna utfördes på skakbord, som voro
i kontinuerlig drift. Tidpunkten valdes i görligaste
-t- o
Inlopp
>x Sektion £ektton n+j
Fig. 2. Provtagningssektioner på skakbord.
mån så att driftsvariationer skulle undvikas. För
att ej de ändringar i godssträngarnas läge, som
orsakas av växlande spolning, rågodsets beskaffenhet
etc., skulle göra haltvariationerna otydliga, måste
momentanprov tillgripas i stället för genomsnittsprov.
De skakbord vilkas godsflöde skulle studeras,
uppdelades i sektioner efter kanten enligt fig. 2.
Varje sektion betecknades efter den distans från
skakbordets främre och övre hörn, som den täckte.
Gods- och vattenflödet i de olika sektionerna
samlades sedan under uppmätta intervall i för ändamålet
konstruerade kärl. De erhållna kvantiteterna
uppmättes. Godsets partikelstorleksfördelning
bestämdes medelst siktanalys ned till en maskhålsstorlek av
0,048 mm. Slutligen analyserades godset på
saltsyre-lösligt järn och fosfor, varjämte i några fall halten av
olika mineral och av polygranulära partiklar
bestämdes mikroskopiskt. Slutligen undersöktes vid några
tillfällen fosfor- och järnhalternas variation i olika
partikelstorleksklasser.
Partikelstorleksbestämningarna ha huvudsakligen utförts på mitt laboratorium i
Ludvika, de kemiska analyserna på Kantorps gruvors
laboratorium, Guldsmedshytte brukslaboratorium och
Tekniska högskolans i Helsingfors bergstekniska
laboratorium.
Tabell 1.
x, cm vikt, g tid, sek. kg/tim. 1 Fe, % P %
88—108 81,3 120 2,4 0,i 67,7 0,004
108—128 88,9 60 5,3 0,3 67,9 0,004
128—148 25,3 60 1,5 0,1 67,3 0,004
148—168 14,7 30 1,8 0,1 65,5 0,006
168—188 78,1 6 46,9 2,3 54,7 0,036
188—208 148,6 5 107,0 5,4 37,4 0,053 j
208—231 54,5 6 32,7 1,5 13,4 0,040
246—269 103,9 16 23,4 1,0 6,2 0,019
300—323 37,8 6 22,7 1,0 11,8 0,02» j
O iOO ZOO 300
->X
e5ÖO om.
Fig. 3. Godsflödeskurvor för skakbord nr 2 i Kantorp.
62
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
