Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
~Raqods fr
SQpctraéorer
A V
Fig. 15. Skakbordsavdelningen i Bålsjöverket.
Undersökningarna utfördes på samma sätt som när
verket arbetade med stripagods. Resultaten framgå
av fig. 13—14, vilka alla visa den karakteristiska
apatitanrikningen.
Bålsjöverket i Norberg.
Bålsjöverket arbetade i de av undersökningen
berörda delarna enligt fig. 15.
Produktionsanalyserna voro ungefär följande:
Rågods .................Fe = 40 %, P = 0,0-20 %
Separatorslig ......................64 0,008
Skakbordsslig ....................64 0,011
Bålsjöverkets råmalm har ej
närmare studerats. Den synes /q
delvis vara typiskt randig
(ör-linggruvemalm) med ca 0,5—3—
10 mm malmränder och omkring
0,1—0,15 mm kornstorlek.
Mineralen äro:
järnglans,
kvarts,
magnetit,
granat m. m.
Undersökningsresultaten
framgå av fig. 16—18 och visa
enahanda resultat med föga
markerad apatitanrikning i de grövre
partikelstorlekarna, mycket
utpräglad i de finare.
Bergslagsschaktets
anrikningsverk i Grängesberg.
Genom tillmötesgående från
ingenjör G. Breitholz har jag satts
i tillfälle att meddela några
resultat från en undersökning på
två skakbord i Grängesberg.
Råmalmen skiljer sig från de förut
behandlade genom sin ca 100
gånger högre apatithalt.
Apa-titen är mycket grovkornigare
än i övriga fall.
Undersökningarna utfördes år
1930, delvis av bergsingenjör K.
Wallin, och resultaten framgå av
fig. 19, där skalan för fosforhalten minskats 100
gånger. Skakborden hade butchartribbning och
wil-fleydrivning.
Diskussion av resultaten.
Grängesbergs apatitmalm utmärkes av en
utpräglat idiogranulär partikelbildning, dvs. krossprickorna
följa kornfogarna. Detta gynnar uppkomsten av
idio-monogranulära partiklar, som bestå av ett mineral
och vilkas gränsytor före krossningen utgjordes av
mineralkornens kontaktytor mot angränsande mineral.
På grund härav är det på skakborden inkommande
rågodset i Grängesberg i ovanligt hög grad
renkrossat. Det är då fullt naturligt att den "halvtunga"
apatiten vid skakbordsanrikning skall samlas i en
sträng, som ligger strax bakom malmsträngen.
Härigenom kunna vissa delar av sligen få kraftigt
stegrade fosforhalter.
Vid de undersökta kvartsiga järnmalmerna äro
förhållandena mera komplicerade. Ett anmärkningsvärt
drag hos dessa malmer är den stora skillnaden mellan
apatitens och malmmineralens kornstorlek. Ett
annat är apatitens rikliga uppträdande vid
malmkornens gränser. Malmmineralen i de studerade
kvartsiga malmerna karakteriseras i stort sett av en
tendens till idiogranulär partikelbildning5 och
detsamma gäller troligen även apatiten. Dennas dåliga
hållfasthetsegenskaper borde dock gynna diagranulär
partikelbildning, dvs. sådan där krossprickorna gå
5 F. Mogensen: En studie rörande partikelfördelningen på
vissa siktklasser i krossprodukter av några svenska malmer.
Uppsala 1941.
SOO °
Fig. 16. Bord B 1, Bålsjöverket.
/OO
SO O
/i
Fe
_J_
P/ooo
X
Soo
Fig. 17. Bord B 6, Bålsjöverket.
66
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
