Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
genom mineralkornen utan hän- ^
syn till dessas gränser.
Dessutom borde, i den mån nötning
förekommer vid nedkrossningen,
en anrikning av apatitrikt
material i slammet kunna förväntas.
Växlingarna i fosforhalt vid
skakbordsanrikning av dylika
kvartsiga malmer skulle med
hänsyn till vad som nyss anförts
kunna bero på följande
egenskaper hos malmen och ge
följande resultat.
1. Apatitens rikliga
uppträdande vid malmkornens gränser
skulle kunna väntas ge en
förhållandevis hög frekvens av
malm-apatitpartiklar, om ej de
bägge mineralens tendens till
idiogranulär partikelbildning är
starkt utpräglad.
Malmmaterialet skulle i viss mån uppträda
som om malmmineralen vore
värdmineral för apatit.
Fosforhalten skulle även
undergå en stegring i de fattigare
delania av sligerna vid
partikelstorlekar, som avsevärt överstiga
apatitens kornstorlek. Vid ringa
fogfasthet mellan malmmineral
och apatit skulle däremot
sliger-nas fosforhalt snarare bli
proportionell mot gråbergshalten,
såvida ej apatitens kornstorlek
närmar sig partikelstorleken.
2. Apatitens ringa kornstorlek skulle medföra att
vid de grövsta partikelstorlekar, där malmmineralen
huvudsakligen äro renkrossade, förekommer apatiten
uteslutande som beståndsdel i polygranulära
partiklar, vilka kunna påverka sligernas fosforhalt så som
antytts under punkt 1. Vid mindre partikelstorlekar,
där apatiten börjar bli renkrossad i högre grad, skulle
samma förhållande som nyss relaterats beträffande
skakbordsanrikning av grängesbergsmalm, inträffa.
De finare sligernas fattigare fraktioner skulle alltså
kunna uppvisa kraftigt stegrade fosforhalter.
3. Apatitens dåliga hållfasthetsegenskaper skulle
medföra att apatit anrikades i det finaste slammet.
Allt fint material, även sliger, skulle bli fosforrikt.
4. Cirkulerande mellanprodukter skulle genom
apa-titanrikning enligt punkt 1 eller 2 undan för undan få
höga fosforhalter, som i viss mån skulle kunna
förorena sligerna.
En del undersökningar ha gjorts för att belysa i vad
mån dessa olika faktorer inverka.
I prover från Kantorp® anrikningsverk gjordes
försök att konstatera närvaron av eventuella
värdmineral för apatit. Dessa försök ha antytt att i detta fall
inga utpräglade sådana finnas. Gråbergsmassan
håller i genomsnitt 0,060 % P. Avfallsfraktionerna med
övervägande kvarts ha visat dylika fosforhalter och
utplockad "ren" glimmer har hållit 0,067 % P. Å
andra sidan har utplockad "ren" magnetit hållit
< 0,001 % P och "ren" järnglans < 0,OOö % P. Det
utplockade materialets partikelstorlek var resp.
0,25—0,10, 0,5—0,3 och 1,0—0,5 mm.
Fig. 18. Bord A G, Bålsjöverket.
%Te K?*
loo 100
SöO
ö’o SO
soo
SOO
Fig. 19. Järn- och fosforhaltens fördelning vid kanten av två skakbord.
Grängesberg.
Försök att avskilja mycket apatitrika fraktioner ha
även gjorts. Av den rikaste sligen på bord nr 9
erhölls sålunda:
Råslig ................ Fe = 67,5 %, P = 0,055 %
Magnetisk fraktion ..... 69,8 0,002
Omagnetisk „ ..... 61,4 0,217
I den sistnämnda fraktionen, som sedan på
stark-magnetisk väg befriats från järnglans, kunde rikligt
med grågula, kortprismatiska, idiogranulära
apatitin-divider iakttagas redan vid måttlig förstoring.
En av orsakerna till de starka
fosforhaltstegringarna i de finaste sligerna är tydligen renkrossade
apatitpartiklar.
Fosforhaltens stegring vid anrikning på
"grovborden" är lokaliserad till det finare material, som
tillsammans med det grövre kommit ned på bordet.
Detta framgår av en undersökning av
haltvariationerna i olika siktklasser på bord nr 6 i Kantorp och
1 S, Blanka, se tabell 2.
Undersökningen visar att apatiten huvudsakligen
tillföres ifrågavarande fraktioner genom det finaste
materialet.
Det ligger nära till hands att antaga att de höga
halterna på finborden stå i samband med att apatiten
är spröd och lättkrossad, så att redan vid
nedkrossningen en avsevärd haltstegring i det finaste
materialet inträder. Som tabell 3 visar är detta fallet i viss
grad.
13 sept. 1941
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
