Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Turammätningar över djupare liggande
kislinjaler i Norge.
Genom turammätningar har
fastställts, att även djupare liggande ledare
av s. k. linjalform kunna karteras
elektriskt även om ett subutgående (endast
av jordlager täckt utgående) saknas.
(Malmer liggande i bergarter med högt
motstånd och saknande subutgåenden
kunde icke lokaliseras med äldre
metoder såsom exempelvis
ekvipotentiallinje-metoden.) Fig. 4 visar en tvärprofil av
en dylik kislinjal samt de anomalier i
vertikalintensitetens imaginära
komponent, som beräknats ur turammätningar.
Dylika malmer hava påvisats ned till
200 meters djup. Ännu vid ett djup av
Fig. 6. Rävlidengruvan, Skelleftefältet.
Elektriska indikationer och blottningar.
Fig. 5. Rävliden,
Skelleftefältet. Elektromagnetisk
detaljmätning (Turam).
med Thaléns
magnetome-ter («.„ = 50°)
beträffande horisontalintensiteten,
framställts i form av
vektorer ("kraftpilar") i ett
vertikalplan. Detta
framställningssätt har även i
andra fall visat sig vara
mycket ändamålsenligt för
en första bedömning av
magnetiska malmers
uppträdande på djupet.
Kompensatormätningar
över en lagerformig
manganmalm i
Nordafrika.
Mätningen avsåg att
utröna huruvida en
mangan-malm, uppträdande som
två parallella flacka lager
i en kambrisk sandsten,
var uthållig på djupet.
Malmen var känd genom
utgåenden samt i ett
sänke, där de båda
parallellerna påträffats på ^
22 och 29 meters djup. –
Det fortsatta karterandet
av malmens uppträdande skedde genom
kompensatormätningar, varvid djupet
bestämdes till ett ledande skikt (vilket
vid sänket visat sig nära sammanfalla
med malmen) i ett antal punkter. Fig.
3 utvisar resultaten av denna mätning
samt av de borrhål, som senare utförts.
Borrhål nr 1 påträffade malmen på det
förutsagda djupet, medan borrhål nr 2,
vilket ansatts för att verifiera
förkastningstekniken enligt förutsägelserna,
icke påträffade malmen.
13 sept. 1941
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
