- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

% -s
f?

45–

40

30–

25–

20-

|

20 Skad/ig

15–15 Ledoren han ej
släppas

- 6 Ledoren kan 3 täppas

- 4 Smärtan de

-0,9 Mprkbor

Ström , i Verkan visa resultatet av schwei-

Hiuiarnp. ziska mätningar inom

50 –50 Dödlig detta område. Man har

vidare funnit att en
människa kan släppa en
elektrod, om strömmen
är mindre än 6 mA vid
växelström 50 Hz. De
angivna synpunkterna
böra beaktas vid
apparaternas dimensionering.

övergångsmotståndet
till jord varierar
givetvis avsevärt med
väderleken. Man utrustar
därför ofta apparaterna
med ett särskilt uttag
med hög spänning
avsett för torr väderlek.

Flera konstruktioner
av strängselapparater
— förekomma. Den
van-hos ligaste konstruktionen
är baserad på samma
princip som den gamla
induktionsapparaten. En likspänning slutes till
primärsidan av en transformator och brytes kort efteråt.
På transformatorns sekundärsida erhållas
spänningsstötar vid in- och urkoppling. Det har visat sig
tillräckligt om man nöjer sig med en in- och urkoppling
varje sekund. Varaktigheten hos den positiva och
negativa impulsen tillsammans är ungefär 0,1 s.
Transformatorn förses med en självavbrytare, som har en
mekanisk svängningstid av ungefär 1 s. Olika
utföranden skilja sig framför allt ifråga om
kontaktanordningen. En typ är utrustad med Hg-kontakt med kort
slut-ningstid. Man får en god kontakt och skonar batteriet.

Apparater enligt samma princip ha även utförts för
anslutning till starkströmsnätet bl. a. i U. S. A.
Vanligen utföras apparaterna så att både batterier och nätet
kunna användas som strömkälla. En dylik
konstruktion är utförd med en kondensator, som först
uppladdas och sedan anslutes till transformatorn.
Resultatet blir en dämpad svängning med ett periodtal om
ca 2 000 Hz.

Fig.

2. Farlighetsgrad
elektrisk ström.

av övergångsmotståndet till jord. Man anser dock ännu
på många håll att systemet med ständig spänning på
tråden ännu ej är tillräckligt prövat och därför inte kan
tillåtas.

Den stängsellängd, som en apparat kan mata beror
givetvis på apparatens effekt. En här i Sverige såld
amerikansk apparat uppges kunna mata minst 25 km väl
uppsatt stängsel.

I Danmark föreligga förslag till föreskrifter för
stängselapparater. I dessa tillåtas endast impulsapparater
samt föreskrives, att impulsens längd skall vara högst
0,1 s, intervallet mellan impulserna 0,75 s och
elektricitetsmängden i en impuls 3 millicoulomb. För
nätanslutningsapparater föreskrives, att de förutom
godkännande i vanlig ordning skola förbindas med nätet
genom en fast anläggning. Detta torde ej vara någon
större nackdel, i det att förbindelsen mellan apparaten
och stängslet är enklare än mellan apparaten och nätet.

Det föreskrives vidare, att elstängsel längs väg eller
stig skola förses med skyltar med texten "Elektriskt
stängsel" och att de vanliga
högspänningsbeteckning-arna ej få användas för detta ändamål.

Man väntar i Danmark, att elstängsel skola få stor
spridning. Vid en diskussion i Dansk Ingeniörforening
framhölls faran av de radiostörningar, som komma att
uppstå vid användning av impulsapparater. Stängslen
fungera ju som antenner. Post- och Telegraf-væsnet
hade gjort undersökningar betr. störningarna på
telefon-luftledningar, varvid konstaterades att dessa voro
obetydliga. (Sörensen, Mikkelsen, Elektroteknikeren, nr
24 år 1939, n:ris 6, 7, 8 år 1940.)

E. L.

Mätning av eftersläpning. Med en stroboskopisk
skiva, vars ränder är lika med antalet poler, kan man
som bekant mäta eftersläpningen på en asynkronmotor.
Vid värden större än 1,7 % blir mätningen emellertid
besvärlig. Wagner har föreslagit en metod, som kan
användas för mätning av alla i praktiken förekommande
värden på eftersläpningen. Den stroboskopiska skivan
fästes inte direkt på motorn utan på en axel, som
drives genom en särskild kugghjulsutväxling, så att den
vid 50 Hz erhåller hastigheten 150 v/m. Utväxlingen n
väljes beroende av maskinens poltal enligt omstående
tabell.

fö’ tö3 tö1 / 10 to21 sek

Fig. 3. Farlighetsgrad hos elektrisk ström.

Det är klart att nätanslutning är lämplig vid
elstängsel av mera stadigvarande natur, om dessa ej ligga för
långt bort. Man skulle då kunna mata stängslet direkt
från växelströmsnätet och på så sätt komma ifrån
av-brytaren, vilken lätt kan ge upphov till fel. Man får
emellertid arbeta med rätt hög spänning. Faran härav
kan dock minskas genom anordningar, som begränsa
strömstyrkan. Särskilt fördelaktigt är det att använda
en transformator med stor läckning. Strömstyrkan blir
då inom ett stort område (100—100 000 ohm) oberoende

Fig. 1. Stroboskopskiva med 11 över varandra ordnade ringar
med svarta och vita fält.

30

1 febr. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free