Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
HÄFTE 4 utgiven av svenska teknologföreningen 5 APRIL 1941
INNEHÅLL: Tillverkning av elektronrör, av A. Schleimann-Jensen. — Adhesion och adhesion, av
J. Ottosson och O. Åkerman. — Föreningsmeddelanden.
Tillverkning av elektronrör.
Av A. SCHLEIMANN-JENSEN.1
Kraven på elektronrörs toleranser med
avseende på elektriska egenskaper
(strömmar, förstärkningsfaktor,
kontaktpotentialer) diktera såväl råmaterialernas
renhetsgrad som ock precisionsgraden i
fabrikationen (elektrodframställning,
montering, urpumpning och inbränning). Den
praktiska uppläggningen av
elektronrörs-fabrikationen belyses genom exempel från
en inhemsk tillverkning.
Kontroll av katodmaterial och fabrikationstempon.
Dushman och möjligen även Richardson har
angivit en katods termioniska strömtäthet i
ampere per cm2 som
Ew
1 — A0 T2 E eT,
vari A0 är en halvempirisk konstant, T är katodens
temperatur i grader Kelvin, Ew en empirisk konstant
för den emitterande ytan, kallad frigöringsarbetet,
Et temperaturens spänningsekvivalent, definierad av
förhållandet
Et e ■ 107 = kT,
vari k är Boltzmann’s konstant.
Detta uttryck reduceras numeriskt till
_ T
T ~ 11 600 ’
Strömvärdet, enligt Dushmans ekvation, är alltså
temperaturbegränsat och det anger den maximala
emissionsströmmen, som vi under givna förhållanden
kunna få från katoden. Strömvärdet är
anordningens mätningsström, bortsett ifrån ScHOTTKY-effekten.
I praktiskt taget samtliga gallerstyrda elektronrör
är elektrodgeometri och potentialer så valda, att den
verkliga strömmen genom röret blir
rymdladdnings-begränsad, dvs. är mindre än den
temperaturbegrän-sade strömmen, överskottet av emitterade elektroner
tvingas att vända tillbaka till katoden. Oftast är det
till och med den största delen av elektronerna, som
i Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens sam-
manträde den 7 febr. 1941.
återvänder till katoden. Vi få sålunda utanför
katoden ett moln av elektroner, varav de flesta äro på
resa från katoden tillbaka till katoden. Eftersom
elektronerna ha negativ laddning, få vi alltså runt
katoden en negativ rymdladdning. Ändras nu
katodens emissionsförmåga, exempelvis genom ändrat
Ew i Dushmans ekvation, kommer antalet elektroner
kring katoden att ändras och därmed ändras också
den negativa rymdpotentialen kring katoden. Detta
betyder återigen, att strömfördelningen i röret är en
annan än den ursprungliga. Även rörets
förstärkningsfaktor ändras med variationer av
rymdladdningen, eftersom dessa medföra att en större eller
mindre del av de elektriska kraftlinjerna från galler
och anod slutar på elektroner. I
elektronrörsfabrika-tionen betyda dessa förhållanden, att katodernas
emissionsegenskaper måste vara reproducerbara inom
mycket snäva gränser för att uppnå de minsta
möjliga variationerna i rörens övriga data.
Oxidkatoder äro mycket komplexa i struktur och
ändras genom inverkan av många variabler i
sammansättning och behandling. Endast genom den
mest noggranna kontroll av råmaterial och av
samtliga fabrikationstempon kunna katodernas egenskaper
någorlunda reproduceras.
Elektrodmaterialens renhetsgrad, kontaktpotentialer.
Om möjligt ännu större svårigheter uppstå
emellertid till följd av variationer i kontaktpotentialen för
metallerna som användas i ex. galler- och
anodtill-verkningen. Kontaktpotentialen mellan två material
är lika med skillnaden i frigöringsarbetet för de två
materialen och eftersom tabeller över olika materials
frigöringsarbete finns tillgängliga, skulle man kanske
frestas anse detta problem som ganska lättlöst.
Emellertid ändra sig materialens kontaktpotentialer
oerhört med deras renhetsgrad, med beläggningar på
deras ytor och över huvud taget med hela den
process, som materialet genomgår under tillverkningen
av såväl elektroderna som de färdiga rören. Som
exempel härpå kan nämnas, att galler, lindade med
tråd från en och samma spole och som genomgått
precis samma reningsprocedur, kunna utvisa
skillnader i kontaktpotential av storleksordningen 2 Y
till följd av små ändringar i pumpningen eller in-
5 april 1941
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
