Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
ytan, där de mista sina yttre elektroner.
Som positiva joner vandra de därefter
tillbaka mot basmetallen. Här
neutraliseras de genom att taga nya elektroner
som ersättning för de förlorade, och
därefter äro de färdiga att återigen vandra
ut mot det emitterande skiktet. Denna
process kallas för barmmcirkulation.
På fig. 6 ses ett exempel på hur en
katodtråd kan förses med emitterande
beläggning. Från den lilla spolen till
höger på närmaste bordets främre
kant drages kärntråden genom ett kärl,
som innehåller beläggningskemikalierna.
Omedelbart efter detta kärl är en
elektrisk ugn anbragt, vari beläggningen
torkas och fastsintras på kärntråden.
Flera beläggningsskikt kunna anbringas
på tråden genom att låta denna passera
ett flertal kärl med efterföljande
torkningsugn. Yar och en av maskinerna
på figuren tillåter sålunda beläggning
av sex skikt, innan tråden upplindas på den
cylindriska spolen, som är anbragt på
upplindningsmeka-nismen i maskinens främsta hörn.
Mycket ofta användes även en annan metod för
beläggning av katodtråden, nämligen den kataforetiska.
Tråden passerar även i detta fall ett kärl med
beläggningskemikalier. En metallplatta är anordnad runt
tråden nere i lösningen, och med tillhjälp av en
lämpligt väld elektrisk ström mellan metallplattan och
tråden tvingas de små kemikaliepartiklarna att vandra
mot och fastsatta sig på kärntråden. Fig. 7 ger ett
exempel på hur en kataforetisk beläggning kain
anordnas i praktiken.
I många fall användes även en tredje metod för
katodtrådsbeläggningen, nämligen sprutning. Hur
denna kan anordnas under praktiska förhållanden
torde icke kräva någon närmare förklaring.
Vilken beläggningsmetod som bör användas, beror
bl. a. på de egenskaper man önskar uppnå hos
katodtråden. De tre metoderna komplettera varandra, och
oftast blir valet ett både och i stället för ett antingen
eller.
Vad som ovan sagts om framställningen av
katod-trådar gäller även för tillverkningen av de i de
indirekt upphettade rören använda upphettningstrå-
Fig. 10. Hörn av gallerlindningsavdelning.
darna. Beläggningen med isolermaterial, oftast
aluminiumoxid, kan försiggå enligt en av de tre
metoderna, men även här gäller det att utvälja den metod,
som i varje särskilt fall är bäst lämpad för
uppnåendet av de önskade egenskaperna.
Även de indirekt upphettade rörens katodhylsor
kunna framställas på flera sätt. Oftast användes dock
doppning eller sprutning.
Katodframställningen måste försiggå under
iakttagande av den största försiktighet och noggrannhet.
På A.-b. Svenska elektronrör tillföres
katodavdel-ningen renad luft av bestämd temperatur och
fuktighetsgrad. Dessutom hålles i katodavdelningen ett
visst övertryck, för att hindra att damm och luft av
olämplig temperatur och fuktighetsgrad tränger in
från omkringliggande lokaler.
Gallertillverkningen.
I den moderna massproduktionen av galler har
man praktiskt taget helt övergivit den tidigare
mycket använda svetsmetoden, där den tunna
gallertråden fastsvetsades på de bärande gallerstagen. I
stället för fastsvetsningen användes nu fastnitning av
gallertråden, och fig. 8 visar ett exempel på hur
denna fastnitning kan åstadkommas i praktiken.
Fig. 11. Montering med tillhjälp av svetsmaskin.
Fig. 12. Exempel på seriemontering.
5 april 1941
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
