Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
I)eii elektriska ombalanserängen.
Strömstyrkan i mittpunkten oeli
föreningspunkterna mellan de båda seriekopplade motorparen varierar
på BJ-loket. mellan 0 och 480 amp., med ett
medelvärde omkring 200 amp., och är uppritad som ett
band i fig. 3b. l’å samma blad är inritad den
uppmätta spänningsskillnaden mellan motorerna (jfr fig.
5d), båda som funktion av hastigheten. Därav
framgår liksom av fig. 5d dels inverkan av
ombalanse-ringstrånsformatorns spänning och dels
spänningsfallet i slirningstransformatorn. Denna förra spänning,
som höjer de bakre motorernas spänning i
motsvarande grad, motverkar spänningsförskjutningen i
slirningstransformatorns nollpunkt om en frammotor
slirar, emedan, som förut påpekats, nollpunkten
förskjuter sig mot det håll, där mesta strömmen uttages,
således mot bakmotorn. Detta är således en fördel.
Om däremot en bakmotor slirar blir förhållandet
omvänt —■ frammotorn tar mest ström, nollpunkten
förskjuter sig ditåt, bakmotorn får därigenom högre
spänning, vartill kommer den påtryckta spänningen
genom ombalanseringstransformatorn. En
bakaxel-motor kan enligt utförda prov därigenom komma i
slirning. Diagrammen enligt fig. 3 och 5 visa en
spänningsskillnad mellan motorerna under
startperioden av ej mindre än ca 35 voit, vilket vid då
rådande motorspänning är avsevärt och måste inbjuda till
bakhjulsslirning, i synnerhet som
sandningsanord-ningen befinner sig bakom hjulen. Till denna höga
spänningsskillnad kan även medverka
urladdningsmotståndet, som belastar ena lindningshalvan, samt
slirningsreläets spole, vilka båda vid riktig koppling
borde motverka varandra. En viss försiktighet bör
således iakttagas vid slirningstransformatorns di-
Sammans tältning
av olika wt-fononde <71/ s/ir-nings+ransforma+or:
Fig-.
Funktion av slirnings- och
ombalanseringstransfor-mator.
Fig. 4.
Sammanställning av olika utföranden av
slirnings-transf ormator.
mensionering och anordning samt vid bestämmandet
av ombalanseringens tillägg. Detta tillägg är
emellertid beroende av kontaktledningsspänningen och
därför mycket variabelt — vid försök erhölls mellan
3 och 5,5 voit. Den verkar schematiskt enligt fig. 5c
och Sel cltt de båda bakre motorerna —• 2 och 3 enligt
denna fig. — få motsvarande högre spänning och
även ström, som tillföres via en primärledning från
ett uttag på huvudtransformatorn. Strömmen i
om-balanseringstransformatorns sekundärsida har
normalt en bestämd riktning och sådan storlek att den
bakre motorn i varje boggi vid det givna
varvtalet får så mycket ström som svarar mot den
förhöjda spänningen. Yid slirning däremot ändrar
sig varvtalet, varvid samtidigt strömstyrkan
anpassar sig till detta, dvs. sjunker. En slirande
bakmotor, vilket enligt föregående lätt erhålles vid start,
t. e. motor 2 eller 3 enligt fig. 5b, tvingar
nollpunktsströmmen i en riktning motsatt
ombalanserings-transformatorns, varigenom ett värde av, som förut
angivits, noll eller nära noll i
slirningstransformatorns nollpunkt kan erhållas. Detta konstaterades i
många av de avlästa fallen under provtur i november
1940 och visar, att även bakaxeln i varje boggi har
tendens till slirning. Då slirningsreläets placering i
lindningen möjliggör utlösning eller nedkoppling
endast om lindningen belastas, dvs. vid olikformig
slirning, alltså t. e. endast en motor eller en fram- och en
bakmotor,. kommer slirningen att fortgå obehindrat
5 april 1941
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
