Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hastighet km/f/m.
[-Wg-ämiMo/or-,r-]
{+Wg-ämiMo/or-
,r+} tffekt
Elektroteknik
Väg
Hastighet km/tim.
Fig. 5. Diverse data för elbil med 1 500 kg lastförmåga,
la, lb, 1 c: Väglängd per uppladdning vid batterikapacitet
resp. 300, 250 och 200 Ah. 2 a, 2 b, 2 c: Strömstyrka vid olika
hastighet och batterikapacitet resp. 300, 250 och 200 Ah.
3 a, 3 b, 3 c: Motoreffekt för olika hastighet ocli
batterikapacitet resp. 300, 250 och 200 Ah. Kurvorna avse vagnen
med halv last på horisontell väg. Batterispänning 80 voit.
Fig. 6. Diverse data för elbil med 3 000 kg lastförmåga,
la, 1 b, 1 c: Väglängd per uppladdning vid batterikapacitet
resp. 250, 200 och 150 Ah. 2a, 2b, 2c: Strömstyrka vid olika
hastighet och batterikapacitet resp. 250, 200 och 150 Ah.
3 a, 3 b, 3c: Motoreffekt för olika hastighet och
batterikapacitet resp. 250, 200 och 150 Ah. Kurvorna avse vagnen
med halv last på horisontell väg. Batterispänning’ 160 voit.
Enär batterikapaciteten sjunker med stigande
strömbelastning, kommer den väglängd vagnen kan
tillryggalägga per batteriuppladdning att bliva starkt
beroende av den hastighet för vilken vagnen
konstrueras. På kurvbladen fig. 5 och 6 har denna
väglängd beräknats för 1,5 resp. 3 tons elbilar vid olika
hastighet och för tre olika batteristorlekar. Kurvorna
gälla för gång på horisontell väg med i genomsnitt
halvlastade vagnar. På grund av starter och
stigningar kommer aktionsradien i praktisk drift att
minska. Starterna inverka dock förhållandevis litet.
Yid långa stopptider före varje start hinner batteriet
till och med återhämta sig mer än som motsvarar den
för starten erforderliga energien. Minskningen i
aktionsradie på grund av stigningar är givetvis i hög
grad beroende av vägprofilen. För
Stockholmsförhållanden torde man få räkna med 15 à 20 %
minskning. På kurvbladen har förutom väglängd även
erforderlig effekt vid motoraxeln samt från batteriet
uttagen ström inritats.
För att få ett begrepp om hastighet och effektbehov
vid olika driftförhållanden har på kbd fig. 7
uppritats effekt, ström, moment och verkningsgrad vid
olika varvtal för en seriemotor på 7,5 hk av Aseas
fabrikat och på fig. 8 hastighet och moment vid
olika ström för samma motor, om den anslutes till
ett ackumulatorbatteri på 80 resp. 40 voit.
Med tillhjälp av dessa kurvor, vilka representera
en för elbildrift typisk seriemotor, kunna hastighet,
erforderlig effekt och strömförbrukning beräknas för
olika vagnstorlekar och vid olika stigningar.
Kurvbladen 9 och 10 visa dessa storheter för 1,5 resp. 3
tons bilar vid full last. Vid beräkning av kurvorna
har antagits, att varvtalet vid olika motorstorlek
följer i fig. 7 och 8 angivna kurvor vid samma
procentuella belastning, och att utväxlingen mellan
bakhjul och motor väljes så, att motorvarvtalet på
horisontell väg med full last motsvarar Aseamotorns
2 540 varv/min, samt att resp. motor dimensioneras
säj att denna hastighet motsvarar 25 resp. 20 km/tim
vid 1,5 resp. 3 tons vagnar.
Som framgår av kurvorna i fig. 9 och 10 blir
strömmen vid 80 °/00 stigning mer än 3 gånger så stor
som på horisontell väg. Så stora strömmar kunna
icke uttagas ur batteriet annat än under mycket korta
tidsperioder, utan att risk för skadlig överbelastning
uppstår. En begränsning av batteripåkänningen kan
åstadkommas antingen genom omkoppling till halva
batterispänningen, då endast halva strömmen uttages
från varje batterihalva eller genom användning av
dubbelmotor eller dubbla motorer, vilka seriekopplas.
I de fall, där längre stigningar på över 40 à 50 °/00
förekomma, bör någon av ovanstående anordningar
vara vidtagen för att undgå alltför stark
överbelastning av batteriet. Sålunda torde för
Stockholmsförhållanden användning av enkel seriemotor, vilken
M
kam
J P
A hk
0 0 0 –– , ..
0 1000 2000 5000 r/m
Varvtal
Fig. 7. Effekt, ström, moment och verkningsgrad
som funktioner av varvtalet vid 7,5 hk seriemotor.
Fabrikat Asea.
3 maj 1941
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
