Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Intryck från Amerikas radioindustri.
Av HARRY STOCKMAN.1
New York i februari 1941.
Den amerikanska radioindustrien är så väldig till
sin omfattning att man snart förlorar sig i detaljer,
då man försöker beskriva den. Dess uppgift är att
furnera televisionen, rundradion och trafikradion
med sändare och mottagare, biografer, teatrar och
möteslokaler med högtalaranläggningar, samt att
fylla det militära behovet av sändare och mottagare
för krigsfartyg, tanks, flygmaskiner, etc. Industriens
verksamhet avspeglas i behoven. För rundradions
vidkommande är efterfrågan på nya mottagare
fortfarande ganska stor, ehuru en tydlig mättnad av
marknaden kan spåras. Statistiken för år 1940 säger
oss, att 28 millioner familjer ha radiomottagare i
U. S. A., men antalet mottagare i bruk är 46 mill.
(i den övriga delen av världen ca 50 mill.).
Följaktligen går det ungefär en och en halv mottagare på
varje radiolyssnande familj. Det är också mycket
vanligt, att en amerikansk familj har mer än en
radio — i Amerika tillkommer ju ingen licensavgift
för en extra radio, enär rundradion ej bygger på
licenssystemet, Familjen har exempelvis en stor
radio med grammofon i vardagsrummet och en eller
två småmottagare i övriga rum, en resemottagare
för pic-nics och en mottagare i bilen, respektive en i
båten. En radio kan anses ha tjänat ut efter fem år,
och man har beräknat ersättningsstocken per år till
8 millioner apparater. Under år 1939 såldes 9 mill.
apparater, varför ökningen i totalantalet uppgick till
1 mill. Statistiken för år 1940 visar ett definitivt
uppsving med ett större antal sålda mottagare och ett
större antal mottagare i bruk. Under år 1940 såldes
sålunda 11 mill. apparater, och nu, i början av år
1941, överstiger antalet mottagare i bruk siffran 50
mill. (härav omkring 40 mill. i hemmen; resterande
10 mill. äro bilmottagare och resemottagare). Det
kan alltså nu ifrågasättas, om Amerika
har färre mottagare än den övriga
världen. Inför ovissheten om framtiden är
det troligt, att många familjer behålla
sin gamla radio längre än tidigare.
Behovet av nya mottagare har kanske
därför minskat, men det finns ingen
anledning för farhågor med
frekvensmodula-tionen och televisionen som goda omen
för framtiden.
Ett annat hot mot omsättningen på
rundradiomottagare kan formuleras i
två ord "National Defense". Amerika
är på väg att svetsas samman i intensiv
försvarsberedskap, och det finns snart
ej ett enda radioföretag av betydenhet,
som ej har beställningar från
regeringen. Uppgifterna för det nationella
försvaret ha nu blivit
förstahandsuppgif-ter för alla stora radiolaboratorier ej
endast industriens utan även
universitetens. Sålunda är professor W. L.
Barrow vid MIT — Massachusetts Institute of
Technology — helt engagerad för militära uppgifter,
och med honom många forskare på MIT:s
ultrahög-frekvenslaboratorium. Endast för något halvår sedan
var det lätt att få värdefulla upplysningar av
professor Barrow om centimetervågor, klystronrör och
dylikt, men detta är numera omöjligt.
Moderna üidustrilaboratorier.
Som en följd av den hårda konkurrensen på
marknaden för småapparater har produktionen delvis
inriktats på nya vägar. Amerika, den fria konkurrensens
hemland, har också de industriella och kommersiella
resurser, som äro nödvändiga för skapande av nya
marknader. De stora företagen inom branschen,
Radio Corporation of America (RCA), Bell Telephone
Laboratories (BTL). General Electric (GE) m. fi.
förfoga över synnerligen ändamålsenliga laboratorier
och världens skickligaste radioingenjörer, och när ett
av dessa företag bestämt sig för att driva fram en ny
sak, så stoppar man bara in dollars i ena änden av
maskineriet och plockar ut de nya apparaterna ur den
andra. Bellbolaget har sålunda i sina laboratorier ett
par tusen väl tränade och erfarna ingenjörer, många
av dem med världsrykte. Man sysslar med praktiskt
taget allting, ehuru BTL gjort sig mest känt inom
telefonien. Så snart ett nytt projekt kommer upp,
undersöker man omsorgsfullt för att utröna de framtida
möjligheterna för produktion på området. De
värdefulla rön, som göras under experimentarbetet,
publiceras i företagets egna tidskrifter, Bell System
Technical Journal och Bell Laboratories Record,
båda välkända i Sverige. På ungefär samma sätt äro
de övriga storföretagen organiserade.
En god idé om arbetet inom ett modernt
industri-laboratotrium ger ett uttalande av Mr. E. W. Eng-
1 Sverige-Amerika stiftelsens och Tekniska
högskolans stipendiat.
Fig. 1. Dr V. K. Zworykin (t. v.), uppfinnaren av den moderna
televisionskameran, och E. W. Engström på. RCA:s forskningslaboratorium i
Camden, för vilket Engström är chef. De studera ett kamerarör under
evakuering och dr Zworykin visar med pennan på rörets elektrodsystem
just då bilden togs.
5 juli 1941
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
