Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn isk Ti ds kri ft
Rikskabeln Göteborg—Malmö.
Av SVEN NORDSTRÖM.
(Forts. fr. sid. 120).
Överdragsstationerna.
Allmänt.
En nyhet för denna anläggning utgöra de små
obemannade mellanöverdragsstationer, som erfordras på
grund av de korta överdragsavstånd, som jämfört
med pupinkabeln behövas för att hålla nere
ledare-diametern för bärvågskablarna, 4 st. sådana små
stationshus byggdes under augusti—oktober månader
1939. Med hänsyn till brandfara o. d. uppfördes de
av tegel. Planen för dessa stationer ser man å fig. 9.
De bemannade överdragsstationerna uppvisa just
inga nyheter utöver dem, som betingas av det nya
kraftförsörjningssystemet, mångkanalsanläggningarna
och rundradioutrustningen, vilka nedan beskrivas
särskilt var för sig. Beträffande 4-tr.-förbindelserna må
dock antecknas, att dessa genomgående äro utrustade
med överdrag av L. M. Ericssons nyaste typ med
negativ återkoppling. Överdrag av denna typ kunna
som bekant samtidigt förstärka ett lågfrekvent och
ett bärfrekvent samtal och kännetecknas i övrigt bl. a.
därav, att förstärkningen praktiskt taget är konstant
och oberoende av normala
batterispänningsvariationer, varjämte övertonsbildningen är synnerligen
obetydlig.
Interiörer från och plan för Hälsingborgs nya
överdragsstation ha återgivits å fig. 10—14. På denna
station monteras vidare snöröverdragsutrustning, t. v.
av telegrafverkets typ med manuell manövrering.
Montaget av överdragsstationerna pågick med
hänsyn till arbetsmarknaden och på grund av
leveransförhållanden under längre tid än vanligt, från hösten
1939 till början av år 1941. I medeltal sysselsattes
ett 40-tal man med dessa arbeten. Då i synnerhet
leveranstiderna för kraftutrustningen förlängdes på
ett oväntat och för driftsättningen av hela
kabelanläggningen hinderligt sätt, måste ganska omfattande
provisorier tillgripas för att erforderliga, nya för-
dm 10 O 1 2 3 A 5 m
’ I i I . I I I I i III I ’
Fig. 9. Plan för obemannad överdragsstation.
bindelser i tid skulle kunna anordnas. De första
telefonförbindelserna på L-system inkopplades redan i
november år 1939 för att frigöra vissa behövliga
blanka ledningar, men huvudparten av ledningarna
intogos under mars och april månader 1940; de första
telegrafförbindelserna togos i trafik i juli 1940.
Bärvågsförbindelserna på L. M. Ericssons utrustning
Göteborg—Hälsingborg voro driftklara i slutet av 1940
men togos i reguljär trafik först i maj månad år 1941.
Standard Electric^ motsvarande förbindelser
Göteborg—Malmö kommo i reguljär trafik senare samma
månad, då arbetena å Malmö överdragsstation, som
blevo bestämmande härför, voro de mest omfattande.
L. M. Ericssons 12-kanalsystern.
4 st. 12-kanalssystem om tillsammans 48 st.
telefonförbindelser installerades från början å sträckan
Göteborg—Hälsingborg. Den svenska firmans
mång-kanalssystem finnes närmare beskrivna av Ragnar
Stålemark i Ericsson Review, häfte 2, sid. 42, år 1939
(16-kanalsystemet) samt samma tidskrift, häfte 4, sid.
98, år 1940, i artiklar "Flerkanalbärfrekvenssystem
för opupiniserade kablar I och II". I Teknisk
tidskrift, häfte 14, sid. 91, i år, refereras dessutom
Stålemarks föredrag å Svenska elektroingenjörsföreningen
den 7 mars i år, där utvecklingen beskrives.
Principschema för 12-kanalssystemet har angivits å
fig. lo. Det bygger på dubbelmodulering. De i
samråd med telegrafverket fastställda nivåerna äro
givetvis i överensstämmelse med C. C. I. F:s föreskrifter,
där sådana finnas. Nivån efter
högfrekvenslinjeför-stärkaren är +0,15 neper, varvid på ankomstsidan
+ 0,7 demodulerad talnivå ^erhålles, Sel 3/fct
högfre-kvensförbindelsen utan ytterligare förstärkning kan
sändas vidare på annan fyrtrådsförbindelse. På
sändarsidan erhålles normal nivå -f- 0,15 för utgående
högfrekvens, om en ankommande ansluten
fyrtrådsförbindelse ej har lägre nivå än —2,4 neper, och för
2-trådsförbindelse är motsvarande siffra på grund av
4-trådsavslutningen —1,7 neper; den sistnämnda
siffran underskrides numera ej ofta.
Frekvensfördelningen framgår av fig. 16. Den
mellanfrekvens på 8 000 p/s, som användes, kommer
att få en ökad betydelse, om enkanalssystemens
bärfrekvens höjes dit från hittills i Sverige använda
6 000 p/s. Utom 8 000 p/s finnas 8 st. andra
bärfrekvenser 20 000, 24 000 t. o. m. 48 000 p/s, och övriga
fyra erforderliga bärfrekvenser erhållas i modulatorer
av kopparlikriktartyp. Klirrfaktorn har uppmätts
till endast 0,3 à 0,4 % vid förut angivna nivåer.
Huru bärfrekvenserna alstras i ifrågavarande
bärvågsystem framgår av fig. 17. Från en
kvartskri-stallstyrd oscillator på 100 000 p/s styres en
oscillator på 20 000 p/s. Denna styr i sin tur oscillatorn
för 4 000 p/s, som ytterligare i sin ordning styr den
övertonsrika 4 000 p/s oscillator, från vilken
styrfrekvenserna till de olika högfrekvensoscillatorerna
hämtas. Då styrkristallen vid en temperaturvariation av
± 6° Celsius endast svajar ± 1 p/s vid 56 000 p/s,
anses ingen termostat erforderlig.
Den nivåmätare, som medlevererats för transmis-
138
2 aug. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
