Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
lan 1 och 10 kA för
driftspänningar från 10 till 200
kA [la = 1 + 0,045 • En).
Antagandet är motiverat
av den med driftspänningen
varierande
ledningsisola-tionen. I den amerikanska
undersökningen finnas inga
uppgifter om huru
toppvärdet och brantheten var
för sig inverka på
avledningsspänningen, och
dessa storheters inverkan
varierar med materialtypen
hos ventilmotstånden. Med
de vanligaste avledarna
som utgångspunkt har
emellertid antagits att
brantheteii har en
tämligen stor inverkan, och de i
tabellen angivna värdena
på Ea/Es visa huru
inverkan av toppvärdet vid
konstant branthet
uppskattats.
Tabell 3 och 4 visa
beräkningen av de högsta
skyddsnivåerna för
avledare i nät med direkt jordad nollpunkt, varvid
släckspänningen Es förutsatts vara 0,8215 ggr nätets
källspänning. Tabell 3 och 4 ha i övrigt tillkommit på
samma sätt som tabellerna 1 och 2.
b. Resultat.
- I tabellerna 5 och 6 sammanställas de enligt
tabellerna 1 och 2 resp. 3 och 4 beräknade resulterande
högsta skyddsnivåerna. I tabellerna 1—4 äro endast
medelvärden på högsta skyddsnivåerna medtagna,
medan i tabellerna 5 och 6 hänsyn tagits till
spridningen hos avledaredata enligt den amerikanska
utredningen.
Vid inducerade överspänningar blir alltid
tänd-spänningen avgörande för den resulterande högsta
skyddsnivån, under det att vid överspänningar från
nedslag i ledningarna avledningsspänningen blir
avgörande vid de högsta driftspänningarna.
Fig. 2—5 återge grafiskt de resulterande
skyddsnivåerna vid olika driftspänning. För de bästa
av-ledarna begränsas bandet för skyddsnivåerna uppåt
av kurva A, för de sämsta av kurva C, medan kurva
B hänför sig till medelgoda avledare.
Som en orientering har å fig. 2 även markerats
stöthållfastheten hos stationsisolation enligt den
högsta isolationsstandarden i de nyligen antagna
amerikanska isolationsbestämmelserna,18 med vilka
f. ö. de provisoriska svenska isolationsbestämmelser,
för vilka tidigare redogjorts,3 i huvudsak
överensstämma.
Litteraturförteckning.
1. B. Stålhane, S. Pyk : Spänningsberoende motstånd
för ventilavledare. Tekn. tidskrift Elektroteknik, 1939, häfte
8, sid. 125.
/O SO 50 /OO 200 /o SO 50 /OO
Fig. 4—5. Skyddsnivåer vid olika driftspänning. Beteckningar, se fig. 2—3.
2. G. Rydbeck : överspänningsskydd och stationsisolation.
Tekn. tidskrift Elektroteknik, 1939, häfte 12, sid. 189.
3. A. Vkethem: Isolationsstandard och
isolationskoordina-tion i elektriska högspänningsanläggningar. Tekn. tidskrift
Elektroteknik 1940, häfte 5, sid. 73, häfte 6, sid. 95.
4. SEN 27: Grundläggande begrepp rörande driftvillkor
etc., 1941.
5. Standards for Lightning Arresters. AIEE No. 28
March 1936 (ASA, C 62, 1936).
6. Leitsätze für Ueberspannungs-Ableiter. SEV
Publikation Nr. 132, 1. Oktober 1936.
7. Leitsätze für Ueberspannungsschutzgeräte in
Starkström anlagen, VDE 0675/1.38, 1. Juli 1938.
8. SEN 26 : Normer för spänningsprov, 1939.
9. R. Thorburn : Impulsspänningsprov. Tekn. tidskrift
Elektroteknik, 1937, häfte 2, sid. 17.
10. Philip Sporn, I. W. Gross: Rationalization of
Transmission-System Insulation Strength. Margins Between Basic
Insulation Levels and Protectable Levels. El. Engng Träns.,
Vol. 59, okt. 1940, sid. 591.
11. Distribution Lightning Arrester Performance Data. El.
Engng. Vol. 56, maj 1937, sid. 576.
12. Line-Type Lightning Arrester Performance Data. El.
Engng. Träns., Vol. 57, november 1938, sid. 661.
13. Station-Type Lightning-Arrester Performance
Charac-teristics. AIEE Lightning-Arrester Subcommittee. El. Engng.
Träns., Vol. 59, juni 1940, sid. 347. (Obs. att graderingen
av spänningsaxeln i fig. 2 och 4 är felaktig. Jfr Table 1.)
14. Harald Norinder: Undersökningar av indirekta
blixtöverspänningar på kraftledningar. Tekn, tidskrift
Elektroteknik, 1939, häfte 7, sid. 109.
15. K. Berger : Resultate der Gewittermessungen in den
Jahrén 1934/35. Bulletin der SEV 1936, sid. 145.
16. K. B. Mc Eachron, W. A. Morris : Discharge Currents
in Distribution Arresters II. El. Engng. Träns., Vol. 57, juni
1938, sid. 307.
17. V. M. Montsinger: Co-ordination of Power
Trans-formers for Steep-Front Impulse Waves. Med diskussion. El.
Engng. Träns. Vol. 57, april 1938, sid. 183.
18. R. Lundholm: En ny teori för strömförloppet i
blixturladdningar. Tekn. tidskrift Elektroteknik, 1941, häfte 1,
sid. 1, häfte 2, sid. 23.
19. Standard Basic Impulse Insulation Levels.
Kommittérapport. El. Engng. (e; Träns.) mars 1941, sid. 121.
6 sept. 1941
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
