Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
startmetodens förnämsta uppgift. Samtidigt minskar
emellertid startmomentet i samma proportion, vilket
är mindre önskvärt. Startfaktorn är tydligen
densamma som vid start med D-kopplad lindning.
Momentet (M) resp. strömmen (7) som funktion av
varvtalet (n) bli i princip enligt de heldragna kurvorna i
fig- 1.
Sådana fall kunna nu förekomma, där denna
reducering av startströmmen är onödigt kraftig, och där
t. e. en startström enligt den streckade kurvan (ai
fig. 1 kan tillåtas. Man frågar sig då, om en dylik
o
Fig. l.
tillåtelse ej skulle kunna användas för att förbättra
startmomentet [se den streckade kurvan (ö1) i fig.
l]. Så visar sig också vara fallet. Den reducering i
startmomentet, som erhålles vid startmetoden ifråga,
har ju sin orsak däri, att det vid starten använda
lind-ningsalternativet (Y-koppl.) ej är avpassat för
ifrågavarande nätspänning (E) utan för högre sådan
()/ 3 • E). Vore alltså det vid starten använda
lind-ningsalternativet utfört för en lägre spänning, så
skulle momentkurvan flytta sig uppåt. Detta kan
åstadkommas på ett enkelt sätt, därigenom att man
likformigt bortkopplar en del av statorlindningens
lindningsvarv under starten, dvs. man delar upp den
på två skilda lindningar, av vilka den ena är
avpassad för start i Y-koppling enligt kurva (bj i fig. 1,
medan däremot båda lindningarna i serie och
D-kopplade äro avpassade för driftförhållandena vid gång.
Om t. e. fasen består av 6 st. härvor, kommer den
då i princip att få det utseende fig. 2 visar. Uttagen
1 och 2 användas vid starten (Y-koppling) och
uttagen 1 och 3 i drift (D-koppling).
2
Fig. 2.
Beroende på liur stor del av statorlindningen man
bortkopplar under starten, kan man alltså höja
start-momentet med ett visst önskat belopp. Vid en
måttlig ändring gäller då tydligen att startström och
startmoment öka i samma proportion, varför sålunda
startfaktorn är oförändrad. Om man t. e. på ovan
angivet sätt bortkopplar 15 % av lindningen, så
erhålles en ökning av startström och startmoment av ca
38 %.
En alltför kraftig ökning av startmomentet på
denna väg är tydligen meningslös, emedan startmeto-
dens uppgift, nämligen att begränsa startströmmen,
då vore förfelad. Det hela avser istället en mera
måttlig ändring för sådana fall där en reducering av
startströmmen till en tredjedel är onödigt kraftig. Om
man t. e. kan tillåta, att startströmmen nedgår till
endast hälften av värdet vid start med D-kopplad
lindning, så kan man på detta sätt erhålla ett häremot
svarande startmoment.
Vad motorns uppvärmning — och då närmast
rotorns, vilken här torde intressera mest — beträffar, så
blir den vid start mot en och samma belastning
mindre, om starten sker enligt kurva (öj i fig. 1, än om
den utföres på vanligt sätt, detta trots den ökade
startströmmen. I varje ögonblick av starten gäller
nämligen
sm0M = P2cu
s — eftersläpningen,
co0 = synkrona vinkelhastigheten,
P2« = i ohmska förluster förbrukad effekt i
rotorn.
Den till rotorn under tiden dt tillförda värmemängden
dQ.2 blir då:
clQ2 = P2cu ■ dt = s w0M ■ dt
Vidare gäller
J — det till motoraxeln reducerade totala
tröghetsmomentet av alla rörliga massor,
Ml — lastmomentet
samt
dm
Härav erhålles:
l
f M
Qt = J.æ>) -M^WhSds
o
Vi se sålunda, att det är accelerationsmomentet
(M — Mi) som är avgörande. Ju större M — ML är,
desto mindre blir den av rotorn förbrukade
värme-mängden under starten. För ML—rO blir Q,, —
= * J m02 = de roterande massornas rörelseenergi —
= konstant, dvs. oberoende av startmetoden och
momentkurvans karaktär. Vid start mot ett visst
lastmoment bli emellertid som synes förhållandena
annorlunda, och vid svåra startförhållanden kan
värmemängden Q., bli betydligt större vid start enligt kurva
(b), (se fig. 1), än vad fallet är vid start enligt kurva
I fråga om den ovan beskrivna lindningens
användning torde vi även kunna anlägga följande synpunkt.
Sådana fall förekomma, där man med hänsyn till
startförhållandena är tvungen att använda en
kraftigare motor än vad som strängt taget är behövligt
för driftförhållandena (vi röra oss här naturligtvis
hela tiden huvudsakligen med motorer försedda med
dubbellindade rotorer eller härmed jämförlig
konstruktion). För ett sådant fall kan man då tänka sig att
använda en mindre maskin (alltså med lägre
kortslutningsström), vilken lindas på ovan angivet sätt,
så att det önskade startmomentet erhålles, detta så-
170
5 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
