Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
et Differentialrelais eller Kontraregenereringsrelais, der
forhindrer Regenerering ved Genindkobling under stor
Fart. Dette Relais har to Spoler, en for
Ankerspæn-dingen og en for Kørestrøm. Disse to Spoler virker paa
hver sin Ende af en Vippe og saaledes, at hvis
Køre-strømmen er stærkest, danner Vippen Kontakt for to
Afhængighedskontakter for Shuntrelaiserne og s2,
hvorved disses Indkobling og derför stærkt Felt
mulig-gøres.
Br derimod Spændingsspolen overvejende, kan der
ikke dannes Kontakt og ikke faas stærkt Felt.
Dette bevirker, at man ikke kan faa stærkt Felt
und-tagen, naar Farten er lav og Motoren optager
tilstrække-lig stor Kørestrøm. Uden Relaiset vilde man kunne faa
Regenerering, dvs. Bremsning. Regenereringen kan dog
kun faas, hvis der er Vogne paa Nettet til at tage
Strømmen, da Ensretterne ikke kan tage
Regenererings-strømmen. Er der ingen Vogne paa Nettet og Reg.
Relaiset i Uorden vilde Motorens Ankerspænding stige, og
Overspændingsrelaiset vil da afbryde fra Nettet.
7) I Serie med Selvholderkontakten s2’z/ paa det
Shuntrelais .s2, som kortslutter den væsentligste Del af
Shuntmodstanden, er en Afhængighedskontakt paa
det ene Hovedstrømrelais. Dette bevirker, att nævnte
Shuntrelais falder ud hvis Hovedrelaiset falder ud og
derved kobler Vognen fra Nettet. I modsat Fald vilde
Motoren gaa Tomgangmed for høj Spænding paa Grund
af det stærke Felt.
8) Endelig findes paa Bremserelaiset en
Selvholder-kontakt e, der gaar til gennemgaande -f- Lamel paa
Køre-valsen. Dette bevirker, hvis en Bremsning er fuldendt
med Bremsepedalen i Nulstilling og Kørepedalen ikke
er gaaet til Nul, at Bremserelaiset da höides inde,
hvilket ifølge Punkt 2) igen bevirker, at Kørerelaiserne ikke
kan gaa ind og Vognen begynde at køre.
Man vil saaledes se, at der er taget de utroligste
Hensyn til sikker Manøvrering, og at Strømskemaet for
en Trolleybus er meget kompliceret.
Notiser
Trådlös automattelefon i Alperna. Hasler har för
den schweiziska telefonförvaltningen utfört anläggningar
för kortvågstelefoni, avsedda för anslutning till det
allmänna telefonnätet av hyddor och värdshus i högalperna
eller av avsides belägna boningshus i svårtillgängliga
bergstrakter, med vilka trådförbindelse på grund av
faran för laviner och bergras eller andra orsaker icke
kan komma ifråga.
På grund av trängseln i etern och till följd av de
atmosfäriska störningar, som äro särskilt kraftiga i
alperna, kunde endast ultrakorta vågor komma ifråga.
De ultrakorta vågorna ha emellertid den nackdelen, att
trafik vanligen blir möjlig endast om sikten är fri
mellan sändare och mottagare. Det förekommer emellertid,
att vågorna reflekteras från en klippvägg, varigenom
förbindelse blir möjlig mellan två platser trots hinder,
söm skilja dem från varandra. Särskilt i Schweiz med
sina vidsträckta telefon- och starkströmsnät är det alltid
möjligt att finna lämpliga punkter, varifrån
klubbhyddor, alpvärdshus osv. kunna nås med ultrakorta
vågor.
Varje anläggning består av en centralapparat och en
abonnentapparat, vardera bestående av en sändare och
en mottagare för ultrakortvågsbandet. Centralapparaten,
vars mottagare alltid måste vara redo att ta emot och
vidarebefordra anrop, fordrar ovillkorligen
starkströmsanslutning. Abonnentapparatens sändare och mottagare
kunna matas av ett torrbatteri om vind- eller
vattengeneratorer saknas. Vid normal användning ha batterierna
en livslängd av 8—12 månader, vilken ernås genom att
abonnentapparaterna förses med ett precisionskopp-
lingsur med 40 dagars gångtid, som en gång varje
halvtimme under några minuter kopplar in apparaten på
mottagning.
En batteridriven abonnentapparat kan alltså
anropas endast varje halvtimme. Då telefonisten på
centralen önskar förbindelse med abonnentapparaten, tar
hon ca 3 minuter före den fastställda tiden
abonnentapparatens nummer på sin fingerskiva och kopplar bort
sig från ledningen, så snart ringtonen höres.
Abonnentapparaten anropas härefter automatiskt av
centralapparaten under ca 6 minuter. På abonnentapparaten
signaleras anropet av en ringklocka.
Abonnenten får då först siffran 0 och därefter, så snart
han hör svarstonen, siffran 14, varigenom han erhåller
förbindelse med centralen, som kopplar honom till den
anropande centralledningsabonnenten.
För utgående samtal lyfter abonnenten sin
mikrotelefon och tar 0 på fingerskivan; centralapparatens sändare
inkopplas då, och en summerton sändes bakåt från
telefonstationen via centralapparaten till abonnentapparaten,
som därefter kan välja numret för den önskade
centralledningsabonnenten.
För interurbansamtal kan naturligtvis förbindelse med
interurbancentralen erhållas, önskas förbindelse med
ett annat schweiziskt eller utländskt nät tar man med
siffran 14, varpå en telefonist i centralen svarar och
kopplar upp den önskade förbindelsen.
Så snart mikrotelefonen lägges på efter ett samtal
nedkopplas abonnentapparatens sändare och mottagare
jämte centralapparatens sändare, samtidigt som
förbindelsen med telefonstationen brytes.
Ingen särskild fackkunskap erfordras för apparatens
betjäning. Efter uppsättningen är vem som helst i stånd
att använda apparaten, vars handhavande knappast
skiljer sig från en vanlig telefons. Högfrekvensdelen
är inställd en gång för alla, och med en nyckel kan
apparaten avspärras för obehörigt begagnande.
Den första anläggningen enligt det beskrivna
systemet installerades mellan Jungfraujoch och
Konkordia-htttte. Centralapparaten måste installeras på
Jungfraujoch, då någon direkt radioförbindelse från
telefonstationen i Lauterbrunnen till Konkordiahütte inte var möjlig.
En annan trådlös telefonanläggning installerades förra
året i ett rastställe för turister i Wallisalperna.
De gynnsamma erfarenheterna från dessa
anläggningar gjorde att schweiziska telefonförvaltningen beslöt
att uppsätta sådana anläggningar på egen bekostnad och
överlåta dem till de abonnenter, med vilka
trådanslutning inte kunde komma ifråga. Radioanläggningarna
ställa sig emellertid tämligen dyrbara, särskilt i de fall
då längre kraftledningar måste dras.
Förutom ett årligt abonnemang på 90 S’chw. Frcs,
som måste till fullo betalas även om anläggningen
endast tidvis är i drift, måste abonnenten även betala
byggnadskostnaderna för centralen, när
centralapparaten inte kan uppställas i förvaltningens egna lokaler,
kostnaderna för centralapparatens och antennens
uppsättning ävensom för transport, ändringar och utbyten
etc. Samtalsavgifterna äro desamma som för ett vanligt
telefonabonnemang. Mot erläggande av vanliga
telegramtaxor kunna från abonnentapparaten alla slags
telegram avsändas till in- och utlandet. Inkommande
telegram överlämnas kostnadsfritt till mottagare boende i
närheten av abonnentapparaten.
Förutom de redan omnämnda förbindelserna äro
numera ytterligare centraler för trådlös telefonering i trafik
i Wallisalperna, över 3 000 m ö. h., och sedan någon tid
ha även två centraler i Säntisområdet satts i drift;
ytterligare förbindelser planeras.
Slutligen ha trådlösa telefoniförbindelser anordnats i
Nationalparken. En trådförbindelse anses verka störande
på landskapsbilden i detta fridlysta område, och
utläggningen av kabel kunde på grund av de höga kostnaderna
inte komma ifråga. (Techn. Mitt. nr 1, 1941.) sah
176
5 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
