- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Elektroteknik /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Tabell 2.

I.IOO

1.000

100 km /tim.

Spanntyp

v

km/tim.

N .................

Pjfc = 600 kg .......

i= 400 kg .......

+ pb i= 1 000 kg.
= 60 mm .......

Pb
ft

| ft

30
50
70
90
110
130

1,039
1,047
1,065
1,120
1,346
1,421

Fig-. 9. Ur diagrammen för de olika spannkonstruktionerna
beräknade K-värden som funktion av tåghastigheten.

På angivet sätt ha nu de
kontaktledningskonstruk-tioner, vilka sammanställts i tabell 1, provats. Å
diagrammen erhöllos de kurvor, av vilka fig. 7 ger
ett urval. Med hjälp av dessa kurvor bestämdes
förhållandet K, vilket för de olika
spannkonstruktionerna finnes återgivet i beroende av hastigheten i
fig. 9. Ur denna figur kan K för lämpliga
hastigheter utläsas. Tabell 2 återger för vissa valda
värden på hastigheten v häremot svarande värden på K,
utlästa ur fig. 9, mot dessa svarande värden på Ad,
tagna ur fig. 8, samt med hjälp av ekv. (5)
beräknade värden på G.

I fig. 10 slutligen återfinnas kurvorna för G i
beroende av hastigheten. Vad som vid en granskning
av dessa först faller i ögonen är att den
kontaktled-ningskonstruktion, som hittills varit den vid SJ
normgivande, N, Pt — 1 000, fk — 60, är bättre än övriga
vid hastigheter under 100 km/tim., vilket vittnar gott
om det arbete, som nedlagts på denna konstruktion.
Yid högre hastigheter sjunker emellertid kurvan
snabbt och är vid 110 km/tim. sämre än alla övriga.
Vid större hastigheter än 100 km/tim. äro spann av
typen NT, Pt— 1100, †k — 0, de bästa. Tillsatsröret
visar sig här fylla sin mission väl, vilket även är
fallet i den konstruktion, som bär beteckningen NYT,
Pt := 1100 och †k — 0. Den Y-formade
bärtrådsan-ordningen har dock i kombination med tillsatsröret
inneburit en försämring av strömavtagningen. Även
utan tillsatsrör innebär Y-upphängningen föga fördel.
Jämför man nämligen spann av typen NY med spann
av typen N, Pt — 1 100, f — 60, finner man, att
jämförelsen vid högre hastighet endast obetydligt utfaller

"a

mm

2,2 5
2,45
2,94
4,02
7,29
8,20

N ............. 30 1,032 2,oo 174
Pt e= 600 kg . .. 50 1.0 II. 2,28 54,3
Pb i= 400 kg 70 1,067 2,98 21,2
Pik + Pb = 1 000 kg.. 90 1,164 4,78 8,00
fk ;— 80 mm ... 110 1,335 7,15 3,58
130 1,380 7,68 2,38
N ............. 30 1,048 2,51 139
Pk i— 600 kg ... 50 1;053 2,65 46,7
P6 i— 500 kg 70 1,078 3,23 19,6
Pifc + Pb = 1100 kg.. 90 1,168 4,82 7,93
fk — 80 mm ... 110 1,293 6,60 3,88
130 1,358 7,43 2,46
NT ........... 30 1,026 1,83 190
Pjfc 600 kg ... 50 1,037 2,21 56,0
Pb e= 500 kg 70 1,077 3,20 19,8
Pj. + Pb t= 1100 kg.. 90 1,198 5,28 7,42
fic t= 0 mm –– 110 1,223 5,65 4,53
130 1,212 5,48 3,34
NY ........... 30 1,040 2,28 153
Pk t= 600 kg ... 50 1,059 2,78 44,5
P6 c= 500 kg 70 1,107 3,75 16,8
Pi + Pb = 1100 kg.. 90 1,230 5,73 6,67
fk — 0 mm–– 110 1,328 7,05 3,63
130 1,396 7,89 2,32
NYT .......... 30 1,:029 1,95 179
Pjfc — 600 kg ... 50 1,040 2,28 54,3
Pb :— 500 kg . . . 70 1,082 3,30 19,1
Pjfc + P6 e= 1 100 kg.. 90 1,208 5,45 7,02
fk ’— 0 mm 110 1,283 6,47 3,96
130 1,283 6,47 2,83
NYT .......... 30 1;029 1,95 179
Pk i— 600 kg ... 50 1,044 2,40 51,6
Pb — 500 kg ... 70 1,110 3,82 16,5
Pifc + Pb = 1100 kg.. 90 1,245 5,94 6,43
/i e= 20 mm 110 1,299 6,69 3,83
130 1,301 6,71 2,73

155
50,5
21,5
9,52
3,51
2,23

till NY-spannets fördel. Vid hastigheter mellan
70 och 100 km/tim. är förhållandet det omvända.
Denna jämförelse är dock något haltande, då
underhängningen fk i de båda fallen varit olika.

En ökning av dragspänningen Pt visar sig som
väntat ha ett gynnsamt inflytande, vilket framgår av
en jämförelse mellan spann av typen N, P t~ 1 (XX).
fk = 80 samt spann av typen N, Pt — 1 100, †k — 80.

Underhängningens inflytande är tydligen beroende
av spanntypen. Vid jämförelse mellan de båda
spännen av NYT-typ finner man sålunda, att en
underhängning av 20 mm på spannmitt givit ett sämre
resultat än ingen underhängning alls. För spann av
N-typ är vid de högre hastigheterna, förhållandet det
omvända. 80 mm underhängning ger här bättre
resultat än 60 mm.

184

1 nov. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941e/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free