Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Sammanfattning.
Även om man på ovan angivet sätt lyckas fastställa
en viss skillnad mellan de olika
kontaktledningskon-struktionernas grad av fullkomlighet, kunna dock de
så vunna resultaten ej tillmätas allt för stor
betydelse med hänsyn till strömavtagningen i stort, En
approximativ överslagsberäkning möjliggör härvidlag
ett bedömande.
Vid 120 km/h är G i det sämsta fallet 2,66 sek2/m.
Medelaccelerationen är då —’— = 0.376 m/sek.2. An-
2,66
tager man den maximala accelerationen vara 40 %
högre, blir denna 0,527 m/sek2. Kontaktledningen
fråga om lämpligt anordnad dämpning i
strömavtagaren och en med hänsyn till kontakttrådens höjd
bättre anpassad reducerad massa hos denna borde
ytterligare fördelar vara att vänta,
I samma mån som man lyckas giva strömavtagaren
ur slitagesynpunkt allt mera idealiska egenskaper,
dvs. ett av hastigheten oberoende och samtidigt lågt
upptryck, växer emellertid kravet på en god
kontaktledning, och detta av en annan orsak. Det låga
upptrycket fordrar nämligen stor homogenitet i
ledningens elastiska egenskaper och en med hänsyn till
höjden över banan noggrann uppläggning. Skulle
dessa egenskaper saknas, uppstår risk för avbrott i
kontakten mellan ledningen och strömavtagaren, vil-
v Km/tim
Fig: 10. För de olika kontaktledningskonstruktionerna funna
G-värden som funktion av tåghastigheten.
väger ungefär 1.2 kg/m, varför, om det antages, att
kontaktledningsspannet till en tredjedel med full
acceleration deltager i rörelsen, en massa av
9,81
= 2,45 kg skall accelereras. Kraften Pk skulle i så
fall bliva 2,45 • 0,527 kg >= 1,29 - kg. Det för samma
hastighet gällande värdet av det aerodynamiska
upptrycket P (v) är (se fig. 2) 5,75 kg, vartill kommer
Pj~ 4,75 kg. För jämförelse mellan det av
strömavtagaren orsakade upptrycket 10,5 kg finnes alltså
ett av kontaktledningen orsakat kontakttryck av 1,29
kg, vilket visar, att, om strömavtagningen avsevärt
skall kunna förbättras, så bör detta ske ej genom en
dyrbar förbättring av den i och för sig redan mycket
goda kontaktledningen utan genom radikala ingrepp
i strömavtagarens konstruktion. Närmast till hands
synes därvid ligga att eliminera den av allt att döma
mycket skadliga komponenten P (v). Men även i
ket medför utlösningar på loket. Upprepas dessa i
och för sig för föraren mycket obekväma avbrott
alltför tätt, kunna de medföra svårigheter att hålla de
ofta hårt pressade tabellenliga tiderna. Redan detta
är skäl nog att offra avsevärda ansträngningar på
kontaktledningens förbättring.
För SJ del ha konsekvenserna härav i viss mån
redan dragits. Den strömavtagartyp, med vilken
dessa prov utförts och vilken alltjämt är i fullt bruk,
torde numera få anses mindre tillfredsställande. Ett
antal nya konstruktioner äro därför under
utprovning, varvid särskild vikt lägges vid möjligheten att
nedbringa det aerodynamiska tryckets storlek. Att
även kontaktledningens utveckling ägnas erforderlig
omsorg torde framgå av ovanstående. Ett gott
resultat härvidlag är desto angelägnare som
kontakt-trådsslitaget vid SJ under det gångna krisåret till
följd av den starkt ökade trafiken vuxit i
oroväckande grad.
6 sept. 1941
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
