Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
den enligt ovan bestämda Gauss-kurvans medelordinata
inom intervallet i fråga. Energistapelns i fråga yta
blir alltså
!/ + Ay
JP dy (där P — m + x)
y
Den sannolikaste formen på hela trappstegskurvan är
den, där varje energistapel uppfyller detta villkor.
Visserligen är i verkligheten denna sannolikaste form
oändligt sällsynt, men varje annan speciell form på
trappstegskurvan är ännu mera sällsynt.
Härav följer alltså att även för det högsta trappsteget,
kvarttimmesmaximum, blir det sannolikaste värdet
i
J Päy
p _i —Ay
Po ~ A y
En approximativ grafisk undersökning av detta
uttryck för några olika värden på y gav till
resultat, att P0 kan sättas 20 P-värdet för abskissvärdet
1 — 0,45 y, så som angives i uppsatsen. En senare
exaktare beräkning visade, att faktorn 0,4 5 skulle varit
något lägre, ao 0,35 à 0,4O.
Av resonemanget ovan följer nu emellertid, att det
sålunda beräknade s. k. sannolikaste P0-värdet är lika
med medelvärdet av de N st. högsta kvarttimmesvärden,
som förekomma under alla de N st.
observationsperioderna tillsammantagna. I uppsatsen har jag emellertid av
förbiseende (beviset författades % år före uppsatsen) råkat
definiera det sannolikaste P0-värdet som medelvärdet av
de N observationsperiodernas enskilda maximivärden,
och denna definition har råkat sammanfalla med den av
Salin använda och som leder till ett sannolikaste P0 =
P-värdet vid y s= 1 — 0,59 y. Lyckligtvis är skillnaden
i resultatet ganska obetydlig hur man än väljer y
mellan de enligt ovan ifrågasatta ytterlighetsvärdena
1 — 0,59 /\y och 1 — 0,35 /\y. För t. e. /^y:=0,oooi
får man i förra fallet P0 = m-f 2,29 a0 och i senare
fallet Po — to + 2,40 a0. Skillnaden är mindre än 5 %,
och för förlustberäkningen spelar denna skillnad
knappast någon roll.
Vad beträffar anmärkningen över värdet på integralen
o
nödgas jag, efter att hava gjort om den grafiska
integrationen på två olika sätt, tyvärr erkänna, att även
därvidlag professor Salin har rätt. Värdet skall vara 0,5 och
ej 0,4, som jag angivit. I formlerna nr 4, 5, 6, 7, 8 och
10 skall därför konstanten 0,4 ändras till 0,5. I
räkneexemplet blir slutresultatet 44 800 i stället för 43 400 kWh
och förlustprocenten 3,74 i stället för 3,«5 %.
Stockholm den 1 oktober 1941.
R. Lundholm.
Föreningsmeddelanden
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie
sammanträde fredagen den 12 september 1941 på föreningens
lokal. Ordföranden, tekn. dr Ivar Herlitz, öppnade
sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna till
höstens första sammanträde. Till justeringsmän
ut-sågos direktören Yngve Holm och kommerserådet Nils
Malm. Vidare meddelades, att civilingenjörerna Sven
G. Hörsta och Ebbe M. Jonn inträtt i föreningen efter
anmälan.
Till ledamot i valnämnden efter ing. H. Krüger, som
stod i tur att avgå, utsågs driftdirektören Åke Rusck.
övriga ledamöter omvaldes.
Ordföranden anmälde en skrivelse av den 4 augusti
1941 till styrelsen för Svenska
elektroingenjörsljr-eningen från föreningens högskolekommitté, utgörande
kommitténs yttrande över en promemoria av den 25
april 1941 från avdelningskollegiet E vid KTH rörande
ändringar i studiehandbok samt läro- och timplaner för
avdelning E läroåret 1941—42.
Föreningen beslöt enhälligt att stödja förslagen i
högskolekommitténs yttrande och uppdrog åt styrelsen
att vidarebefordra detta genom teknologföreningen till
avdelningskollegiet.
Härefter följde en diskussion om aktuella
materialproblem inom krafttekniken med inledningsanföranden
av civiling. Sten Tennander, övering. Bror Hansson,
direktörsassistenten A. Tengstrand och civiling. E.
Stenkvist.
Ing. Tennander redogjorde för försörjningsläget i
fråga om ledningsmetallerna. Tal. meddelade, att
kopparförsörjningen karakteriseras av en ständigt
fortgående lagerminskning. Trots en viss ökning av
produktionen kan försörjningsbalansen inte upprätthållas
utan en ytterligare nedskärning av konsumtionen, som
med nödvändighet måste gå ut över de elektrotekniska
användningsområdena. Tal. lämnade därefter några
sifferuppgifter om kopparförbrukningen för olika
ändamål i relativa tal enligt ransoneringsplanen för 1941
jämförda med motsvarande siffror för 1939.
Situationen ifråga om aluminium är även den
ganska mörk, sade tal., men beräknas kunna ljusna när
det nya oxidverket vid Kubikenborg kan tagas i drift
på våren 1942. Det vore emellertid synnerligen
tveksamt om man ens efter denna tidpunkt kan räkna med
någon nämnvärd kvantitet aluminium för
elektrotekniska ändamål, eftersom produktionen fortfarande inte
motsvarar mer än ca 50 % av den normala
årskonsumtionen.
Den inhemska blyproduktionen är obetydlig i
förhällande till förbrukningen, och den import, som
förutses inom närmaste tid, täcker knappt en fjärdedel
av 1939 års förbrukning. Den inhemska produktionen
väntas få någon betydelse först omkring årsskiftet
1942/43, då en projekterad blyhytta vid Boliden tages
i drift.
För zinkförsörjningen äro vi helt beroende av
import från utlandet, ehuru baserad på svensk slig. Om
så blir nödvändigt torde en inhemsk zinkframställning
kunna åstadkommas med tämligen kort frist.
Ing. Tengstrand talade därefter om några nya
ledningstyper för landsbygdsdistribution. Föredraget
kommer att intagas i ett följande nummer av tidskriften,
varför ett närmare referat här utelämnas.
Den tredje inledaren, ing. Hansson, talade om
materialproblem i samband med ledningstillverkning. Tal.
nämnde, att man även för inomhusledningar föreslagit
en kombinerad ledare bestående av zink med en
skyddande kopparmantel. Kopparn dimensioneras så, att
den svarar för trådens halva ledningsförmåga. Den
möjliggör ett gott kontakttryck, vilket är svårt att få
med enbart zink, som gärna vill flyta undan för tryck.
Med hänsyn till den större ledningsförmågan blir
denna kombinerade tråd billigare än enbart zinktråd och
den sparar avsevärda mängder koppar.
Att använda enbart zink som ledare ansåg tal.
kanske möjligt, men tidigare erfarenheter hade varit
mycket nedslående. Man kan emellertid legera zinken med
små mängder andra metaller, som förbättra dess
egenskaper. I Tyskland hade standardiserats en
ledningszink bestående av 0,4 !% koppar, 0,8 % aluminium och
resten zink, som enligt vederhäftiga uppgifter givit en
tillfredsställande ledning.
6 sept. 1941
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
