- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
4

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ning?" Denna återger resultaten av en undersökning,
som nyligen företagits av Handelsdepartementet i
Washington, och ansluter sig nära till av professor
Törnqvist använda klassificeringsgrunder. Siffrorna
inom parentes angiva antalet företag som rapporterat
forskning inom de angivna delområdena.

På vad inriktar sig’ företagens försäljningsforskning?

(Enligt U. S. Department of Commerce: Marketing
Research Activities of Manufactures, April 1939).

A. Företagens politik och ledning (90).

1. Prissättning (53).

2. Reklamanslag (35).

3. Ersättning till personal (32).

4. "Public relations" (27).

5. Kreditgivning (24).

6. Returnerade varor (23).

7. Annulleringar (16).

8. Diverse (5).

B. Företagets vara (141).

1. Jämförelser med konkurrerande produkter i
fråga om användbarhet, kvalitet, storlek, pris
osv. (101).

2. Upptagande av nya produkter (92).

3. Kundernas önskemål, smak och allmänna
inställning (82).

4. Förändringar i modell, färg, mönster, smak
för att öka försäljningarna (79).

5. Nya användningsområden (63).

6. Förpackningar (55).

7. Förutprövningar av nya modeller och typer
(49).

8. Diverse (2).

C. Företagets marknad (151).

1. Potentiell marknad för en vara eller ett
varuslag (113).

2. Analys av konsumentmarknaden i
försäljningsområden (98).

3. Beräkning av försäljningsquotas (90).

4. Analys och tolkning av löpande
marknads-statistik (76).

5. Fastställande av försäljningsområden (75).

6. Affärsprognos (73).

7. Analys av grosshandelsmarknaden i
försäljningsområden (70).

8. Avsättningens fördelning på konsumentklasser
— inkomst, köpvanor, säsongvariationer,
lokalisering (57). •

9. Diverse (7).

D. Företagets försäljningsmedel och -metoder (114).
(Marknadens mekanism.)

1. Konkurrenternas åtgärder i fråga om
annonsering och försäljning (66).

2. Träning av försäljare (59).

3. Effektiviteten av reklamkampanjer, "brand
preference" (54).

4. Distributionskostnader (50).

5. Effektiviteten hos olika reklambärande organ,
inklusive radion (47).

6. Urval av distributionskanaler (42).

7. Diverse (4).

Frågeformulär utsändes till 869 fabrikanter, av
vilka två tredjedelar svarade. Användbara svar
inkommo från 556 företag. Av dessa representerade 133
konsumentvaror, 341 industriella varor och 82
konsumentvaror och industriella varor.

Företagsekonomisk forskning oeh forskningsmetoder.

Innan vi övergå till forskningsorganen, kan det
vara skäl att besvara frågan: Vad innebär i detta fall
’forskning? och; vilka metoder användas inom den
företagsekonomiska forskningen?

Forskningen kan avse att införskaffa material, känt
och okänt, att sovra detta, bearbeta, analysera och
systematisera det i och för konstaterande eller
diskuterande ej blott av vad som är utan även av
orsakssammanhangen: Varför, vartill?

Forskaren bör emellertid ej betjäna sig enbart av
det på erfarenhetsrön grundade materialinsamlandet,
av det empiriska eller induktiva arbetssättet. Detta
måste kompletteras av det mera abstrakta, med
hypoteser arbetande deduktiva tänkesättet. Båda
komplettera varandra och böra så göra även inom
företagsekonomien. "Teoretikern" som använder
deduk-tiv metod måste söka verifiera sina slutsatser, måste
pröva hållfastheten i sin tankebyggnad genom
kontakt med verkligheten, praktiken, eller med den
empiriska forskningen.

Men det förefaller mig som om den induktiva
forskningsmetoden måste komma att spela den
dominerande rollen inom företagsekonomien, åtminstone så
länge denna befinner sig på nuvarande
utvecklingsstadium.

Den företagsekonomiske empirikern har icke
samma vidsträckta möjligheter till sitt förfogande som
t. e. forskaren inom läkarvetenskaperna. Man kan ju
i vissa hänseenden draga paralleller mellan en
människas och ett affärsföretags liv. Ett företag sättes
till världen av mer eller mindre ansvariga föräldrar,
det födes med en svag eller stark konstitution, är
utsatt för vissa barnsjukdomar, liksom senare för
individuella och epidemiska sjukdomar. Det kan uppnå
hög ålder — men tynar förr eller senare av och dör.

När företagsekonomen vill söka klarlägga de
viktigaste livsbetingelserna, utfinna botemedel mot
sjukdom, kan han emellertid ej i någon nämnvärd
utsträckning begagna den eljest så värdefulla
experimentella metoden. Denna spelar för
naturvetenskapsmannen en framträdande roll, men kan här endast
användas i mycket begränsad utsträckning; det är
farligt att driva experiment med i full verksamhet
varande företag. I stället får man försöka sig på att
använda representativa stickprovsundersökningar t. e.
i fråga om utforskandet av vilka prislägen, märken
och förpackningar, som äro de mest fördelaktiga,
olika reklammetoders effektivitet samt arbetsstudier.

Ej heller den rena observationen kan i någon större
utsträckning komma ifråga, emedan den förutsätter
mycket grundlig erfarenhet, skolning och gott
omdöme hos observatören. För de enskilda
professorerna erbjuder emellertid denna metod vissa möjligheter
vid deras kontakt med affärspraktiken och dess
ledande män.

Den förnämsta arbetsmetoden för
materialinsamlingen är uppenbarligen antingen sammanställandet
och bearbetandet av publicerat siffermaterial eller
insamlandet av, dylikt med ledning av frågor, vilka er-

4

4 jan. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free