Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
•— alltså vid tidpunkten för tillkomsten av
handelshögskolan i Stockholm — innan forskningsarbetet
inom affärslivets område kom i gång på allvar.
Tyskarna lågo därvid i täten framför allt inom
redovisningslärans område. Professor Schmalenbach’s
Zeitschrift fiir Handelswissenschaftliche Forschung
startade år 1906, amerikanarna kommo strax därefter,
med goda insatser inom den egentliga ekonomiläran
och beträffande bostadsundersökningar
(Harvarduni-versitetets Bureau of Business Research tillkom år
1911).
Fr. o. m. 1920-talet kan man säga, att det
företagsekonomiska forskningsarbetet kommit i gång på fullt
allvar i de flesta kulturländer, och detta ej blott vid
handelshögskolorna utan även vid tekniska högskolor
och universitetens ekonomiska fakulteter.
Ämnets benämning och omfattning varierar vid
olika högskolor och i olika länder. Hos oss
benämndes det först handelsteknik, vårt första
forskningsinstitut (av år 1921) kallades "Affärsekonomiska",
men sedan 1933 har vid handelshögskolan i
Stockholm termen företagsekonomi införts — lanserad av
prof. Kristensson omkring 1925 — och motsvarande
tyskarnas Betriebswirtschaftslehre. Huruvida den nya
professuren i Industriell ekonomi och organisation vid
Tekniska högskolan är avsedd att eller bör för
industriföretagens vidkommande omfatta samma
område eller blott en del därav, kommer måhända att
framgå av den kommande diskussionen.
Det torde nu vara på tiden att söka besvara
frågan: vad menas med företagsekonomi?
Affärsföretaget har till uppgift tillgodoseendet av
mänskliga behov. Det representerar en för detta
ändamål etablerad samverkan av produktionsfaktorerna
jord, kapital, arbete och företagsamhet, för att tjäna
konsumtionen. Det är tjänandet och ej förtjänandet,
ej profiten, som är det väsentliga.
Företagsekonomien är därför ej någon profitlära,
den vill undersöka, huru företaget skall nå nämnda
uppgifter på det mest ekonomiska sätt, vilket ej
behöver innebära detsamma som: med största möjliga
vinst. Intet hindrar, att ett företag arbetar på basis
av kostnadstäckning eller rent av med ständigt
underskott, som täckes av t. e. statssubvention.
Någon allmänt accepterad uppdelning av ämnet
företagsekonomi finns icke. Nästan varje högskola
eller professor tillämpar sin systematik, och man må
därför ej förundra sig över, om jag använder min
egen utan att därför vilja göra anspråk på att ha nått
idealet. Den är närmast avsedd att ge en översikt
över forskningsområdet och ej över undervisningen,
som delvis måste läggas efter andra linjer och med
annan indelning.
Företagsekonomiens forskningsområde.
I. Idéhistoria, litteraturhistoria och bibliografi.
II. Företagets finansiella organisation
(produktionsfaktorn kapital inkl. jord).
A. Kapitalanskaffning:
Planering inkl. val av
kapitalassociationsform,
Eget kapital:
Emission.
Sj älvfinansiering (kapitalreserver).
Fusion.
Rekonstruktion.
Likvidation och utskiftning.
Konkurs.
Främmande kapital:
Bundna lån: obligations-, förlags o. d. lån.
Bundna lån: reverslån.
Banklån.
Varukrediter.
Inlåning.
B. K a p i t a 1 a n v än d n i n g:
Planering inkl. anläggningspolitik och
lokaliseringsfrågor.
Rörliga tillgångar: Kassa, bank, fordringar.
Rörliga tillgångar: Råvaror, halv- och
helfabrikat.
Fasta tillgångar: Jord, vatten, byggnader,
maskiner.
Investeringar i främmande företag: aktier,
obligationer, lån.
Immateriella tillgångar: goodwill, patent.
C. Likviditet.
III. Företagets arbets-(personal-)organisation
(produktionsfaktorn arbete ).
Planering.
Urval.
Anställningsförhållanden.
Maktfördelning.
Arbetsledning.
Rationalisering. Tids- och arbetsstudier.
IV. Företagets rörelse (produktionsfaktorerna i
samverkan).
A. Intäkterna, spec. Försäljningen- och dess
problem:
Försäljningspolitik och organisation.
Varan.
Marknaden.
Marknadsmekanismen.
B. Kostnaderna. M. h. t. ursprunget:
kapitalkostnader, lön, material (övriga).
M. h. t. funktionen: tillverknings-,
administrations-, försäljningskostnader.
M. h. t. delbarheten: rörliga och fasta.
M. h. t. delbarheten: specifika och
samkostnader.
C. Prispolitiken.
D. Resultatet (vinst eller förlust).
Y. Bedovisningen och dess problem.
A. Bokföring: Kontoplaner. Böcker och
kortsystem. Bokföringsmaskiner.
B. Kostnadsberäkning: För- och
efter-kalkyler. Fördelningsprinciper.
C. Budgetering: Försäljnings-,
tillverknings-, kostnads- och finansiell budget.
D. Statistik inkl. balansanalys och
kortperiodiska resultatberäkningar.
E. Revision och kontroll.
Såsom ett komplement till punkt IV A av
föregående tablå över "Företagsekonomiens
Forskningsområde" återgives en särskild uppställning benämnd
"På vad inriktar sig företagens försäljningsforsk-
4 jan. 1941
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
