- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industriell Ekonomi och Organisation

anslag för beredskapsarbeten, som många gånger äro
svåra att skilja från de ordinarie anslagen för verkens
utveckling. Ett speciellt stort anslag har beviljats för
Falsterbo-kanalen, kalkylerad till 6 mill. kr. men
sannolikt med högre slutlig kostnad. Statliga
skyddsrum ha byggts i stor utsträckning. Om man inom
finansdepartementet endast kan anteckna
valutakontoret och kreditnämnden som direkt beredskap ha vi
åter inom jordbruksdepartementet betydande anslag
till reglering av priser på jordbrukets produkter med
ett belopp av 120 mill. kr. Inom
handelsdepartementet antecknar jag förlagslån på 5 mill. kr. till
industrien för inköp av vissa maskiner, stora belopp för
oljelagring och smärre belopp till exploatering av
uppfinningar. Inom handelsdepartementet ha vi
dessutom kommissionerna samt krigsförsäkringsnämnden
med ett anvisat anslag på 50 mill. kr. för föregående
budgetår, kolnämnden med ett anslag på 20 mill. kr.,
den statliga lagerhållningen med ca 6 mill. kr. samt
de statliga bolagen för gengas och torvförädling.

Beredskapsarbetenas organisation.

Statens stödåtgärder för ökning av den redan
pågående produktionen, t. e. av jordbruksprodukter, har
skett genom prisstöd på olika sätt och även genom
att medverka till höjning av produktpriserna. Som
exempel kan nämnas senaste prishöjningen på smör.
Dessa stöd skapa ökad köpkraft hos jordbrukarna,
som i sin tur bli beställare hos industrien.

För att under krisen handlägga ärenden av olika
slag ha kommissioner tillsatts, som till sina övriga
arbetsuppgifter även ha den att medverka till stegrad
produktion av behövliga varor eller produktion av
ersättningsvaror.

Livsmedelskommissionen har medverkat till att
tillverkningar upptagits av bland annat cellulosafoder
och sprit. Bränslekommissionen har ingripit i frågan
om vedavverkningen där statsgarantien lett till stora
huggningar och produktion av gengasbränsle, och nu
senast har B. K. framlagt förslag om upptagande av
oljeutvinning ur skiffrarna i Närke. Staten har
dessutom såsom aktieägare redan direkt intresserat sig
för torvförädling, tillverkning av gasgeneratorer för
motortrafiken m. m. I marinförvaltningens regi har
utbyggts ett skifferoljeverk vid Kinnekulle.

Bland andra organisatoriska åtgärder, ehuru av
mindre omfattande betydelse, bör även nämnas
inrättandet av uppfinnarekontoret, som arbetar med
statsunderstöd, och statens uppfinnarenämnd, som arbetar
för överförandet i praktiken av uppfinnares förslag
till nya tillverkningar, som äro av betydelse i
nuvarande krisläge. Detta organisationsarbete för
nytill-verkningars realiserande kompletteras med en hcl del
forskningsverksamhet, som med statliga understöd
bedrives hos exempelvis IVA för industriella problem
och dessutom hos olika institutioner och företag på
jordbrukets och skogsväsendets områden. Det
centrala organet för teknisk forskning, för vilket
Teknologföreningen vid flera tillfällen gjort sig till
talesman, skulle säkert i nuvarande läge ha varit av stor
betydelse för lösandet av ett stort antal problem, som
nu blivit aktuella, Men man löser ej problemet om
teknisk forskning endast med beviljade anslag, man
måste även utbilda forskare och organisera
forskningsinstituten. Detta tar tid och till och med
långtid. En kommitté arbetar på frågans lösning, och vi

få hoppas att det så småningom blir resultat och stora
resultat.

Genom sina affärsdrivande verk, järnvägar, post,
telegraf och telefon, vattenfall och domänverk har
staten redan nu organ, som i vissa fall redan fått
ökade anslag för beredskapsarbeten och som säkert ha
betydande reserver av förslag till fortsatta arbeten.
Som exempel på sådana arbeten kan nämnas
utbyggandet av dubbelspår vid S. J., fortsatt elektrifiering
av järnvägarna, utveckling av telefon- och
telegrafväsendet (budgetåret 1939/40 uppgick anslaget till 27
mill. kr.), utbyggande av kraftverk och ledningar
(detta anslag uppgick budgetåret 1939/40 till 34 mill.
kr.) och domänverkets anläggningar.

Då man kommer in på frågan om vilka
beredskapsarbeten som äro de mest angelägna, fortfarande med
bortseende från försvarets behov, blir svaret i första
hand att ersätta varor, som äro nödvändiga för
folk-hushållet men som icke finnas inom landet. En del
av dessa kunna kanske med fördel importeras, andra
med fördel produceras inom landet, om betryggande
avsättning möjliggöres till priser som rimligen svara
mot produktionskostnaderna. Dessa problem
förberedas av kommissionerna, framför allt
industrikommissionen i samarbete med industrien. Industrien har
i sin tur organiserat sig i Industriförbundets
produktionskommitté.

Från arbetsmarknadskommissionen har framlagts
en riksinventering över arbeten, som kunna
igångsättas före den 1 juli 1941. för den händelse
arbetslöshetsförhållandena så skulle påkalla. Denna
inventering slutar på en summa av 470 mill. kr., varav på
husbyggnader 185 mill. kr., vatten- och
avloppsanläggningar 88 mill. kr., hamnar och farleder 45 mill.
kr. och på väg- och gatuarbeten 101 mill. kr. Dessa
arbeten äro fördelade över hela landet och skulle
förmodligen närmast avse sysselsättning åt
byggnadsarbetare och grovarbetare. Arbetena komma att
sekundärt skapa arbetstillfällen vid de industrier, som
leverera material.

Det är givetvis önskvärt, att planer för
reservarbeten finnas uppgjorda, för den händelse att
arbetslösheten skulle bli svårartad. Men några reflexioner
inställa sig ofelbart inför de publicerade siffrorna. Det
angives beträffande Stockholm anläggningar för ca
100 mill. kr., varav byggnader för ca 33 mill. kr. Jag
frestas att ställa en fråga: För hur många millioner
skulle enskilda arbeten igångsättas, om stadsplanen
för nedre Norrmalm vore färdig? Jag skall inte alls
ingå på den komplicerade frågan, varför denna
stadsplan ej finnes färdig men vill anföra den som ett
exempel, där rent organisatoriska brister i
samhället lägga hinder i vägen för den enskilda
företagsamheten. Några andra exempel: Ett mindre samhälle
har i 10 år väntat på sin stadsplan. I ett annat fall
tog det månader att få länsarkitektens medgivande
till uppförande av en byggnad, som skulle inrymma
ett för ett industriföretag synnerligen viktigt
laboratorium. Finns det inte även andra liknande fall i
vårt land, där olösta stadsplanefrågor o. d. hindra
företagsamheten?

Jag förutsätter, att staten och enskilda företag icke
kunna lämna tillfredsställande sysselsättning, även
sedan arbetskraft förflyttats till bristområden från
områden, där överskott råder. Likaledes bör
arbetslösheten ej vara av säsongmässig eller övergående

1 febr. 1941

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free