Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
karaktär. Vilka arbeten skola då under dessa
förutsättningar komma till utförande under statens
medverkan? Svaret blir:
i första hand de som kunna ha utsikt att förräntas
och amorteras och som kunna utföras i regi hos redan
befintliga statliga, kommunala eller även enskilda
organisationer och
i sista hand de som måste dirigeras såsom
arbetsmarknadskommissionens egna arbeten.
Om den avspärrningskris, som vi ha levat i sedan
något mer än ett halvt år, kommer att fortsätta under
en längre tid, måste vi vara beredda på att
verkningarna bli mycket betydande för hela vårt ekonomiska
liv. Alla ansträngningar måste inriktas på
ersätt-ningstillverkningar för utebliven, nödvändig import
och sannolikt även på sysselsättningsarbeten för dem
som bli arbetslösa genom minskad export och de
sekundära verkningarna härav. En hel del av
problemen kunna lösas genom enskildas initiativ, andra
genom statens eller genom samverkan mellan stat och
enskilda. Då förhållandena äro i så hög grad
avvikande från vad vi tidigare varit vana vid även under
allvarliga kriser, måste även åtgärderna bli
exceptionella. Jag tror att det är nödvändigt, att vi jämka
på en hel del föreställningar som vi varit vana att
betrakta såsom givna. Närmast tänker jag på
förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare. Det
lämnades på Arosmässan det glädjande vitsordet, att LO
medverkat till en omflyttning av den sysslolösa
arbetskraften vid sågverk och cellulosafabriker i
Norrland till andra arbetsfält. Man vill livligt hoppas att
denna inställning sprides i allt vidare kretsar. Det
behövs en större smidighet att behandla dessa problem
än vad vi ha varit vana vid. Även på
arbetsgivaresidan finnes nog en del som kan göras. Om
verkstäderna börja bli utan arbete, måste man försöka
använda lokaler, personal och maskiner för att utbilda
arbetare, särskilt ungdomen. Vi måste med alla
medel söka att förhindra ungdomsarbetslösheten.
Det har säkert redan många gånger framhållits, att
det är människorna och icke organisationerna, som
skapa. Vi stå nu i en period då det kräves, att alla
krafter, som kunna skapa något, måste tillvaratagas.
De må sedan vara i statens eller enskild tjänst, i
fabriker eller på kontor. Alla krafter måste spännas för
att lösa de svåra problem av teknisk, ekonomisk och
organisatorisk natur, som uppstått för vårt folk
genom stormaktskriget och den därav följande
avspärrningen från världshaven.
Även näringslivet måste medverka,
Man får inte tro, att staten kan klara upp alla
problem, utan alla de personer, som äro intresserade av
att den fria företagsamheten bevaras, måste anstränga
sig alldeles särskilt att skapa nytt, där nytt behövs.
Jag vill framföra ett par exempel på de vägar jag
anser att den fria företagsamheten kan och måste gå.
Det ena exemplet kommer från K. F., som föreslagit
att textilfabrikanterna skola sammansluta sig för att
producera cellull, motsvarande landets behov. Är det
ej mer sympatiskt med ett dylikt samarbete än att gå
till staten med begäran, att den skall bli producent av
cellull?
Ett annat exempel på nyskapande är den väg man
valt inom den kemiska industrien. Storproducenter
såsom Bofors, Uddeholm, Bryggerier, Höganäs, Super-
fosfat ha gemensamt med detaljproducenter såsom
Kenia, Liljeholmen och Stille-Werner bildat ett
clearingbolag, Centralbolaget för Kemiska industrier
a.-b. Detta har till uppgift att finna de produkter
som kunna produceras inom storindustrien, men som
lämpligast förädlas och försäljas genom
detaljindustrien. Å andra sidan känner detalj industrien, som
står i intimaste kontakt med kunderna, allmänheten,
konsumentbehoven och kan därför inrikta
storindustriens produktion på behövliga varor. Bolaget har
nu verkat i en månad, och intresset på alla håll har
blivit mycket stort. Centralbolaget har även på sitt
program att mellan intressenterna utbyta ingenjörer
för att dessa skola kunna utbildas vidare och även
förmedla idéer. Bolaget söker också knyta
förbindelser i utlandet för förvärv av patent och metoder inom
kemiska industriens verksamhetsområde. Bolaget har
redan fått utmärkta förbindelser i U. S. A. I andra
länder har det likaledes knutit betydelsefulla
förbindelser. Av alla dessa har man anledning hoppas på
goda resultat. Bolaget är även i tillfälle att för andra
än aktieägare överföra patent på nya tillverkningar
från utlandet. — Som’ exempel på den svenska
verksamheten kan nämnas, att bolaget organiserat upp en
försäljning av saccarin, som tillverkas vid Bofors.
Bofors som ju är mest känt för sina utmärkta
artilleripjäser har nämligen även en betydande kemisk
industri.
Lagstiftningens anpassning.
Inom finansdepartementet pågår f. n. en utredning
om möjligheten att mildra
krigskonjunkturbeskatt-ningen. Det torde nämligen vara ett synnerligen
angeläget statens problem att finna sådana
beskattnings-former, att nybildning av företag och nyproduktion
icke belastas mer än vad som är skäligt. Frågan är väl
snarare, om icke nytillverkning borde premieras. Även
i ett annat avseende har staten genom sin lagstiftning
lagt vissa hinder i vägen för det nyskapande arbetet.
Den stora industriella expansionen i vårt land under
slutet av förra och början av detta århundrade ägde
rum under bankernas medverkan. Genom senaste
banklagstiftning äro bankerna förbjudna att äga
aktier och som en följd.därav förhindrade att garantera
aktieemissioner. Följden har blivit den att
insättandet av nytt, riskvilligt kapital i produktionen i
mycket liten utsträckning göres av allmänheten direkt och
istället huvudsakligen genom redan befintliga företag.
Man gör nu stora ansträngningar att tillföra
småföretagen kapital på olika sätt. Frågan är väl om
icke de redan befintliga institutionerna, bankerna,
skulle kunna tillgodose en hel del av småföretagens
lånebehov.
Slutord.
Som sammanfattning och avslutning vill jag säga
några ord. Staten har genom ordinarie och för
krisen skapade organ medverkat till en hel del
beredskapsarbeten. Samarbete har inletts mellan statens
organ och industrien i och för nyskapande av
behövliga produkter för försvaret och folkhushållet i övrigt.
Skulle trots alla försök att nytillverka, stor
arbetslöshet ändå uppstå, finnas planer för reservarbeten
under AK:s överinseende och i viss mån dess ledning.
Först sedan alla tänkbara vägar äro prövade att
sysselsätta arbetskraften med produktiva arbeten, med
16
1 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
