Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
"mindre effektiv kontroll och samverkan" som
huvudorsaker till förluster vid sidan om mindre effektiv
ledning. Förlusterna till följd av dålig samverkan göra
sig gällande både på den enskilda arbetsplatsen och i
industriens organisation och samarbete i stort.
I kapitel II lämnar författaren en översikt över de
viktigaste epokerna i den industriella miljöns
utveckling, från gamla tider fram till våra dagar. Den gamla
patriarkaliska tiden, som kanske för mången arbets*
ledare framstår som "den gamla goda tiden", visar sig
vid saklig bedömning som föga idealisk. En
arbetsgemenskap som bestämmes av "att arbetsgivarens vilja
var arbetsplatsens lag", måste ju i alltför hög grad
bliva beroende av godtycke och orättvisa. Man får då
betrakta som ett betydande framsteg den utveckling som
skett fram till vår tid, då två fria parter: arbetarparten
och arbetsgivarparten få förhandla om reglerna för
arbetet. Men som vi veta blir denna fria förhandlingsrätt
till full glädje först när båda parterna funnit en
tillfredsställande grundval för samarbete. Författaren
fullföljer icke helt denna linje genom att betona, att detta
underlag först erhålles när båda parterna erkänna
objektiva rättsnormer, som stå över båda parternas enskilda
intressen, och som ömsesidigt förplikta dem båda till
ansvar. Däremot betonar författaren, som särskilt har
arbetsledarens plikter i åtanke, att ett nyvaknat
personligt ansvar från arbetsledarens sida kan anses
känneteckna den nya tiden. Man får även stödja författaren på
denna punkt — arbetsgivarens ansvarskänsla för
arbetaren bevisad genom praktiska handlingar av välvilja bör
väl vara det primära, när det gäller att väcka och
vidmakthålla ett gott samarbete på arbetsplatsen.
Författarens framställning är fri från den billiga, så ofta framhållna
tesen att välfärdsanordningar skola göras endast därför
att de löna sig. Han betonar "att välfärdsanordningar
ådagalägger arbetsgivarens goda vilja och har framför
allt. däri sin betydelse". Den kritiska reflektion som
därefter tillägges är värd att tänka över: "men de kan
lätt få ett sken av nådegåvor, om de ej på ett naturligt
sätt inlemmas i arbetsmiljön i avsikt att befordra arbetet
och livet pä arbetsplatsen". Även välfärdsanordningen
skall bevisa "en ny och påtaglig värdesättning av
människan, som utför arbetet." Värdesättningen av
människan skall även visa sig i ansvaret för arbetarens
utbildning på arbetsplatsen. — Beteckningen "den nya
patriarkalismen" för den nya ansvarsinställningen torde
dock icke vara så lycklig.
1 de följande två kapitlen (III och IV) behandlas
arbetsledarens plikter i och till företaget och dess
arbete. I kap. Ill behandlas ledarens relation till
företaget, betraktat som strukturbild (under titeln
arbets-ledaren och företaget), i kap. IV behandlas ledarens
relation till arbetsförloppet i företaget (under titeln
ar-betsledaren och arbetet).
Företagets syfte är inledningsvis behandlat i kap. III.
Denna utgångspunkt är logiskt riktig, då det är i
förhållande till målet för en verksamhet, som dess resultat
måste bedömas. Författaren betonar således att
produktion och icke enbart vinsten för företaget är
ekonomiskt mål för verksamheten. Det är ju även
nödvändigt att ha i sikte det nationalekonomiska
värdeskapan-det vid sidan om vinsten. Författaren kunde möjligen
i detta sammanhang även ha betonat, det som i övrigt
går som en röd tråd genom framställningen, att de
personliga värdena i företaget icke la tillspillogivas i en blind
strävan att maximera ekonomiska mål eller produktion.
Även produktionen skall ju tjäna människan.
Det understrykes med full rätt, att arbetsledarens
ställning gentemot företaget är ett förtroendemannaskap,
tom kräver lojalitet mot företaget och dess ledning.
Dessutom förutsättes av arbetsledaren helhetssyn och
uppfattning om det väsentliga, omdömesförmåga,
självständighet och respektabel vandel.
Man saknar i kapitel III en närmare behandling
av huru arbetsledarens plikter och ansvar ställer sig
vid olika "organisationstyper", eller annorlunda
uttryckt vid olika principer för arbetsledning:
linjeorganisation, funktionell organisation, stabsorganisation,
"multiple management". En närmare behandling av
arbetsledarens plikter och ansvarsfördelningen vid dessa
olika "organisationstyper" kunde ha varit av stort
intresse bl. a. för ett bedömande av huruvida i bestämda
tillfällen en ändring av system kan anses vara
nödvändig för en riktig och effektiv utövning av
arbetsledar-plikterna.
I kapitel IV behandlas i kortfattad och väl
disponerad form arbetsledarens plikter med hänsyn till det
fortlöpande arbetet samt dess planläggning. Hit hör
sålunda att göra arbetshjälpmedlen — personliga såväl
som sakliga -— "aktionsfärdiga", att lämna order och
uppdrag, dvs. att fördela arbetet, att kontrollera det, att
söka lokalisera och avhjälpa fel m. m. Ordergivningen
och de psykologiska frågorna i samband med denna
behandlas också.
I slutkapitlet framställas arbetsledarens plikter
gentemot arbetaren. Dessa plikter omfatta icke endast själva
arbetets utförande och ledningen av detta. Hit hör även
urvalet av arbetare, så att rätt man kommer på rätt
plats. Instruktion och uppfostran av arbetaren i arbetet
äro även betydelsefulla arbetsledarplikter. Vid dessa
plikters utövning äro ordning och ömsesidigt förtroende
nödvändiga förutsättningar för god arbetsanda och gott
arbetsresultat. Samarbete och samverkan äro
nödvändiga för ett gott arbetsresultat och god anda på
arbetsplatsen. Förmågan och strävan att samarbeta måste
rikta sig uppåt — till överordnade — till kolleger i
ar-betsledarställning och till de underordnade.
Arbetet innehåller som helhet en mängd goda råd,
enkelt och rättframt framställda. Författaren ägnar
som regel icke något utrymme åt motiveringar ocli
problemdebatter. Detta får ses i samband med arbetets
syfte, att vara en handbok och ett underlag för muntlig
undervisning. En och annan självständigt tänkande
företagsledare vill kanske av denna grund betrakta
arbetet som alltför enkelt. Särskilt torde detta vara
fallet när en arbetsledare samtidigt icke är villig att
acceptera anvisningarna som rättesnöre för sina egna
handlingar och sitt ställningstagande till
arbetsledar-frågor. Den enklaste vägen att bemöta en enkelt och
klart formulerad anvisning är ju att gå förbi den med
en nedlåtande axelryckning. Den läsare som eventuellt
vill reagera på detta sätt skulle jag vilja allvarligt råda
att tänka närmare över en och annan av de verkligt kloka
och goda anvisningar och råd som boken innehåller. Den
svenske arbetsledaren och företagsledaren är kanske i
högre grad än något annat lands en försiktig "realist",
som med trygghet och sakkunnighet rör sig inom det
tekniska området och som icke sällan har vetande och
erfarenhet även in på det ekonomiska fältet, men som
när personliga problem komma på tapeten helst drar
sig inom sitt skal. Men även inom detta skal borde
många av de sanningsord som det föreliggande arbetet
bjuder på kunna finna sin väg. Arbetet, som bygger
på saklighet ocli rik erfarenhet, kommer att lämna den
läsare, som studerar det med redlig vilja att finna det
positiva, rikt utbyte.
Den koncentrerade formen gör en hastig överblick
möjlig och de många tydliga rubrikerna gör det lätt att
finna sig tillrätta i handboken. Arbetet kommer utan
tvivel att fylla sitt syfte som ett värdefullt
underlag-för studier och lämpar sig väl som hjälp vid
seminarie-mässig behandling av arbetsledarfrågorna och för
studiecirklar samt som en allmän instruktionsbok vid sidan
om företagens egna, mera speciella instruktioner.
Robert Kristensson.
v
40
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
