Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
branschorganisationer eller också till vissa statliga
organ, som dock icke finge publicera de individuella
uppgifterna, men som på grundval av dem finge
utarbeta en ingående branschmässig statistik, vilken
finge delgivas åtminstone branschens företag och
statliga myndigheter. De olika företagen kunde på
detta sätt få branschmässiga jämförelsetal till gagn
för sin egen redovisning.
De interna kraven pà företagens redovisning.
a) Några allmänna interna krav.
Skulle utvecklingen föra mot en fortsatt inflation
— vilket vissa tecken tyda på — så uppstå vissa
fel i redovisningarna av realkapitalets förändringar,
som man i många fall kan göra klokt uti att särskilt
beräkna vid sidan av den traditionella bokföringen.
Detta är bland-annat behandlat i uppsatser i
Affärsekonomi år 1939 (nr 5 och 8) till vilka jag hänvisar.
För företagarens egen bedömning av verksamheten
är det nödvändigt med en viss grad av jämförbarhet
i redovisningens tal. När jämförbarheten rubbas
t. e. genom väsentliga prisändringar får man söka
återställa den i någon grad genom indexberäkningar.
Företagen kunna ha stort intresse av
omsättningsindex och kostnadsindex för sina företag. En efter
index korrigerad omsättningssiffra kan, även om den
icke är helt korrekt, dock ge ett väsentligt bättre
uttryck åt förhållandena än en okorrigerad omsättning.
Ett annat allmänt krav, som i tider som dessa
speciellt aktualiseras, är kravet på kortare
redovisningsperioder och fullständiga eller partiella sammandrag
med relativt korta mellanrum. Månadsavslut och
månatlig kontroll tränger sig fram med ökad styrka.
Likaså månatliga omprövningar av kalkylationens
tal. Framtidsberäkningar och budgetuppställningar
måste i regel begränsas till kortare perioder och måste
med återkommande mellanrum justeras och revideras.
Ett grundläggande krav är kravet på anpassbarhet
och anpassning i redovisningen efter nya produkter,
produktionsmetoder, rörelsegrenar m. m. Detta
betyder, att kontoplanen icke får vara stel utan utvidgas
eller sammandragas på olika, erforderliga punkter.
Även den detaljerade uppsamlingen av
redovisningssiffrorna får anpassas till förändrad omfattning av
olika rörelsegrenar m. m.
En längre gående differentiering av redovisningen
är i många fall nödvändig. De många och stora
förändringar, som inträffa med avseende på material,
varor, produkter m. m. samt på marknaden och i
kundkretsen, göra det mera nödvändigt än eljest att
övervaka förändringarna inom varje mindre område
av de tidigare stora huvudgruppernas totalområden.
Onekligen ökar värdet av tekniska
redovisningshjälpmedel i tider, som kräva snabbare avslut och
större mängd specificerade uppgifter. Man kan med
tillhjälp av bokförings-, kalkylmaskiner och andra
moderna tekniska hjälpmedel vinna större och
snabbare översikter, samling av flera data med
bibehållen personal m. m. Att kostnaderna för
redovisningen f. n. har tendens att stiga, säger sig självt.
b) Några speciella interna krav.
Av ett icke ringa intresse kan det vara för
företaget att i särskilda konton få belyst vissa av cle extra
kostnader, som direkt utgöra en följd av de allmän-
na kraven på företaget i nuvarande läge. Dylika
extrakostnader äro av företaget bekostade
skyddsrumsinredningar, särskilda anordningar för
brandskydd, av företaget bekostad personalutbildning för
försvarsändamål, utbetalda löner och bidrag till
inkallad personal, kostnader för utbildning av
ersättningspersonal, extra reservlagring och anläggningar
därför, eventuellt kan härtill även föras
installationskostnader, extraavskrivning och extrakostnader för
transporter, t. e. gengasaggregat.
Den praktiska betydelsen av att man ordnar sin
redovisning så, att dessa extrakostnader framgå, är
bland annat, att ett faktiskt grundlag kan erhållas
för bedömning av skäligheten av ökade
tilläggssatser för varor och produkter m. m.
Det är emellertid ur redovisningssynpunkt en
principiell huvudfråga som vid bedömningen av dessa
extrakostnader och utgifter får hållas i minne. Yissa
av dessa extrakostnader äro kostnader för
produktion och skola bäras av produkterna — s. k.
produktkostnader, t. e. transportkostnaderna — andra kunna
av praktiska grunder icke belastas produkterna men
äro ändå att anse som kostnader eller utgifter för
företaget, företagskostnader som icke äro
produktkostnader (Aufwand, ej Kosten). Till de senare kan
bl. a. klart hänföras anslag till finlandsinsamlingen,
donationer till försvaret m. m. Produktkostnader få
som sagt avdragas men en särskild indelning av
företagskostnaderna som icke äro produktkostnader
får göras efter rätten till avdrag i beskattningen.
Av synnerlig betydelse äro i dag de krav som även
från den enskildes sida måste ställas på
räkenskaperna, för att dessa skola giva ett klart underlag för
skatteberäkning och deklaration. I samband härmed är
det även ur företagets finansiella synpunkt
nödvändigt att skatten i god tid uppföres i räkenskaperna
som företagets skuld. Detta är ju numera god sed
beträffande de skatter som äro uppförda i erhållen
debetsedel. Det börjar även att mer och mer beaktas,
att även beräknade skatter på i året förtjänad vinst
böra betraktas som skuld och uppföras som skuld i
bokslutet.
Stora variationer äro nu och i kommande år att
vänta i företagens vinster. Mycket stora svårigheter
göra sig gällande att rätt kunna beräkna vinsten för
korta perioder, till vilken vi även kunna räkna
vinsten för ett räkenskapsår. Med anledning härav
kan det framföras krav på att åtminsone vissa
skatter skulle få beräknas på grundval av en
genomsnittsvinst. I Norge har ju sedan lång tid tillbaka varit
införd en beskattning på grundval av
treårsgenomsnitt i affärsföretag. Detta krav torde med
berättigande kunna framställas hos oss i nuvarande situation
för undvikande i någon mån av den orättvisa, som
uppstår genom att företagen måste skatta för full
vinst ett år men sakna möjlighet att draga från
förlust under ett tidigare år.
I vad mån kunna företagets och de allmänna kraven
på redovisningen förenas?
Betr. vinstberäkningens allmänna innehåll.
Kapitalägarens primära krav på bokföring och
bokslut är, att dessa skola visa resultatet av
verksamheten. Det resultat som intresserar honom är
närmast ökningen resp. minskningen av lians investerade
5 april 1941
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
