Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
kapitalsumma. Men även kapitalägaren i ett
företag har intresse av att därjämte få veta vissa
förändringar i kapitalbehov, som antingen kunna påkalla
nya kapitalinsättningar eller som kunna medföra att
överflödigt kapital kan återbetalas.
För de allmänna intressena är det i allmänhet icke
av primärt intresse att vinstberäkningen visar
förändringar i tidigare investerad kapitalsumma. Av
större betydelse är det för samhället i stort att
företagen visa vilka kapitalsummor de kunna undvara
och utdela, respektive återbetala, eller vilka summor
de ytterligare behöva. För att undvika förväxling
böra emellertid icke dessa förhållanden betecknas
med orden "vinst" respektive "förlust". Den
Schmidska s. k. "organiska balansvärderingen" är för
de allmänna intressena av stor betydelse och kan
påkalla en supplerande beräkning av
kapitalförändringar och -behov vid sidan om den traditionella
bokföringens. Denna värdering åsyftar att bibehålla
en oförändrad "kapacitet" hos företaget, dess
anläggningar såväl som dess omsättningsaktiva. Särskilt är
den s. k. normalvärderingen av varulager av
grundläggande betydelse i nuvarande situation. Denna
värdering kan i allmänhet anses tillåten vid den
allmänna beskattningen. Med hänsyn till denna
värdering råder det inom mycket stora områden av det
ekonomiska livet överensstämmelse mellan de
allmänna och privata långsiktiga intressena.
Dessvärre är det ännu icke klart, om den nya
krigs-kon junkturskatten kommer att vila på samma sunda
värderingsunderlag. Här saknas ännu klara
instruktioner och klara linjer för framtiden, vilket skapar stor
osäkerhet. Man kan förstå de statsfinansiella
intressen, som icke för
krigskonjunkturskatteberäk-ning våga binda sig för en allmän rätt till
normal-lagervärdering med en klar formulering redan nu.
Detta kunde utnyttjas för skattefrihet för tillfälliga
spekulationsförtjänster samtidigt som en försiktig
värdering med full principiell och praktisk rätt
kunde krävas av de på långsiktig verksamhet inställda
företagen.
Beträffande. vinstberäkningens ekonomiska syfte att
vägleda kapitalet.
Man kan i samband ined den allmänna
vinstredovisningen uppställa frågan: Visar
vinstredovisningen tillräckligt för ett mera allsidigt bedömande av var
en industriell eller kommersiell expansion är
berättigad och var den icke är berättigad. Redovisningen
borde väl vara en av de indikationer som i vårt
ekonomiska system ledde det nya kapitalet till dess för
samhällets bästa och samtidigt privatekonomiskt mest
lönande användning.
Det är ett omfattande problem jag har vidrört, men
jag skall begränsa mig till några få
huvudsynpunkter. Först måste det ihågkommas att en årsvinst är
en dålig indikation på företagets ekonomi.
Årsvinsten kan till väsentlig del bestå av upplösta,
tidigare dolda reserver, tillfälliga realisationsvinster
m. m. Den är även i princip bristfällig som
indikation för nyinvestering därför, att den visar det
förgångna och icke framtiden, som en ny
kapitalinvestering ju alltid gäller. Man bör först försäkra sig om,
att företagets vinst kan anses även indikera en med
tillräcklig grad av säkerhet förväntad framtidsvinst.
När detta har skett kan man ändå anse att vinstsiff:
ran ger en rätt indikation för nyinvestering?
Nej, i princip är den icke riktig därför, att den
visar en genomsnittsvinst på den formella
kapitalsumma som visas i böckerna och som tidigare är
investerad. Det är den totala vinstökningen, som kan
väntas genom det nya kapitaltillskottet, som i princip
borde avgöra investeringarna. En sådan
kompletterande beräkning göres dessvärre alltför sällan och
kan väl ofta icke göras. Lättast är det att göra en
sådan beräkning för sådant nytt kapital, som avses
för en rationalisering av tillverkning eller för den
inre organisationen. Detta påverkar nämligen
primärt icke intäkterna utan kan bedömas genom en
ofta ganska rättvisande kostnadsjämförelse.
För att trygga mot felinvestering räcker icke bättre
redovisning. I branscher där det allmänna behovet
av produktion är väl och tillräckligt tillgodosett, är
det naturligt att man önskar en eller annan form för
nyetableringsspärr. Detta är väl även ett krav som
samtidigt är de ansvarsmedvetna företagarnas och
statens intresse, om det tillses att icke därigenom för
utvecklingen väsentliga, tekniska och ekonomiska
förbättringar strypas. Men för att förhindra detta
finnas vissa vägar, som kunna anlitas. Måhända är
en lämplig väg inrättandet åtminstone i vissa
branscher av en nyetableringsnämnd, i vilken vore
representerade staten, arbetarna, företagarna och
konsumenterna. En berättigad form för etableringsspärr
som väl nu vore på tiden att införa i Sverige vore
allmänna kompetenskrav för utövande av handelsyrket.
Handelsyrket är ju ett yrke, som kräver minst lika
stora kvalifikationer som hantverk m. m. Norge har
sedan länge en lag som kräver handelsbrev för den
som skall yrkesmässigt utöva handel. Något
liknandet borde krävas även i vårt land.
Men naturligtvis kunna varken nyetableringsspärr
eller kompetenskrav för utövande av handel
tillräckligt trygga emot felinvestering. En allmännare
företagsekonomisk allmänbildning är ytterligare en
väsentlig faktor att räkna med. Denna allmänbildning
borde även utsträckas att omfatta de viktigaste
hithörande phoblemen inom räkenskapsväsendet.
Ävenså borde vägen till revisorer och andra ekonomiska
experter anlitas ändå flitigare, icke minst vid
framtidsbedömning av planerade företag eller
utvidgningar.
Företagen kunna dock bidraga till att söka
undvika att genom redovisningen vilseleda de nya
kapitalinvesteringarna. Detta kan bl. a. ske genom att de
så redovisa sitt nominella kapital, att vinstprocenten
icke blir onormalt hög. När företaget har ett
stadgat kapitalvärde, är det ju i princip vilseledande att
genom fortgående nedskrivning av aktiva och
motsvarande nedvärdering av det egna kapitalets poster
visa ett för litet kapital och för höga procentuella
vinster. Det är begripligt om ansvariga
företagsledare önska en rimlig säkerhetsmarginal ocli skapa
denna genom dolda reserver, men i många fall kunna
dessa önskemål alltför ensidigt överdrivas. De
kunna. leda till överkapitalisering i företaget. De alltför
höga vinstprocenterna locka dessutom fram latent
konkurrens, arbetarnas ocli det allmännas krav ökas.
Med hänsyn till den traditionella redovisningens
förmåga att visa vägen för nyinvesteringar kunna vi
således sammanfattningsvis säga, att dess möjligheter
44
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
