Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
uppgifterna. — En undersökning av ett större antal
företag ger under alla förhållanden intressanta
uppgifter, som äro relativt tillförlitliga, då man icke har
anledning tro, att de äro felaktiga i en bestämd
intresseriktning.
Dir. Holger Ohlin ansåg, att man borde ställa stora
krav på klarhet och fullständighet i aktiebolagens
redovisningar. Faran för att de publicerade uppgifterna t. e.
skola bli vapen i händerna på konkurrenterna torde vara
överdriven.
I regel sammanfalla nog de enskildas och det
allmännas intressen, men tyvärr icke alltid. En maskin med
ett inköpspris av 100 000 kr. avskrives under normala
förhållanden fullt riktigt med t. e. 10 % av nämnda
belopp per år. Men inträffar inflation, varvid
åter-anskaffningsvärdet stiger, måste avskrivningen göras på
ett indexerat anskaffningsvärde, annars undergår
real-kapitalet en minskning. Ser man saken från
skattesynpunkt, uppstår här mellan staten och företagaren en
intressekonflikt, som kan bli ganska svårlöst.
Taxeringsmyndigheterna kunna ju invända, att en deflation
senare kan inträda och anskaffningsvärdena således
antagas åter gå ned.
Ett annat problem i tider av växlande penningvärde
är varulagervärderingen. Så länge råvaror av samma
sort som förut kunna anskaffas, blir prissättningen av
varulagret även vid varierande penningvärde relativt
enkel. Men sammansättningen av lagret, såväl som
kvaliteten kommer kanske att förändras. Hur skola då
ersättningsvarorna värderas? Föregående erfarenheter
giva ingen ledning. Dessa frågor ha i viss utsträckning
ventilerats i samband med krigskonjunkturskattelagarna,
men klara och tydliga direktiv saknas tyvärr alltjämt.
Fordbolagets "byindustri".
Som bekant intresserar sig Henry Ford livligt för
att i den mån det låter sig göra binda sina arbetare
vid jorden genom att förlägga en del arbeten vid
mindre verkstäder ute på landsbygden eller i
småsamhällen. Det kan då kanske vara av intresse att
höra något om hur han själv ser på denna fråga och
hur dessa strävanden ha förverkligats.
Ibland hör man sägas att denna decentralisering av
verksamheten inom Fordkoncernen endast skulle
bestå däri. att man skickar ut satser av färdiga delar
till automobiler till mindre monteringsverkstäder, som
ligga spridda över landet, för att undvika de mera
skrymmande transporterna av färdiga vagnar. Även
om en sådan organisation av arbetet förekommer, är
det uppenbarligen icke något sådant som avses i det
här sammanhanget.
Själv har Ford vid något tillfälle uttalat sig på
följande sätt om detta problem:
"Att bryta ut några få arbetsoperationer och flytta
över dem från de centrala fabrikerna till mindre
verkstäder betyder ingalunda, att det har varit ett miss
tag att över huvudtaget centralisera driften. Det
betyder bara att vi tack vare denna centraliserade drift
ha lärt oss en hel del ting, som vi inte hade kunnat
komma underfund med på annat sätt, men som vi nu
kunna tillämpa på de små företagen.
Decentraliseringen är alltså inget steg tillbaka eller något
erkännande av att vi ha misstagit oss, utan innebär endast
att vi tillgodogöra oss frukterna av dessa
erfarenheter.
Att förlägga verksamheten till en liten verkstad i
ett mindre samhälle eller på landet skapar bättre
arbetsförhållanden, därför att det gör det möjligt för
människor att föra ett mera naturenligt levnadssätt.
Detta beror naturligtvis på själva landsbygdens
förhållanden. Yad den mindre industrien kan göra är
att låta människor njuta av det sunda livet på landet
och samtidigt komma i åtnjutande av städernas
inkomstnivå.
Att flytta ut industrien på landsbygden för att bli
i tillfälle att betala lägre löner är icke vad jag menar
med decentralisering. Det är de dåliga inkomsterna
som äro en av orsakerna till flykten från landsorten
till städerna. En städernas lönenivå i lantliga
omgivningar är inget ouppnåeligt ideal, och det är bl. a.
detta som våra mindre verkstäder ha till uppgift att
bevisa."
Enligt senaste tillgängliga uppgifter har
Fordkoncernen 12 mindre verkstäder utplanterade i
Detroits omgivningar, och var och en av dessa är
förlagd till sådana platser där billig vattenkaraft står
till förfogande. Ytterligare ett tiotal tomter lära stå
färdiga med iordningställda lokaler i väntan på att
tillverkningar, vilkas art i varje särskilt fall redan
är bestämd, skola flyttas över till dem.
Den senast igångsatta av dessa småverkstäder är
den här avbildade fabriken i Milford i södra Michigan
för tillverkning av förgasare. Den sysselsätter 320
man, som alla bo i Milfords omedelbara närhet, och
minimilönen är även här 6 dollar per dag.
Hela förgasaren med sina 150 delar tillverkas i
Milford och kapaciteten är f. n. 1 700 förgasare per
dag. Fabriksbyggnaden är som synes i ett
våningsplan, och golvytan är 60 X 18 m.
Anläggningskostnaden uppgår till 600 000 dollar och kraftbehovet är
ca 500 hk.
Medan Milfordsfabriken byggdes togs dess
nyan-skaffade utrustning i bruk i Dearborn. Flyttningen
från Dearborn till Milford verksälldes under tiden från
kl. 16 en fredag till kl. 8 måndag morgon.
Som framgår av Fords egna ord är meningen med
denna decentralisering icke i främsta rummet att
spara genom att minska omkostnaderna. Visserligen
kanske priset på den elektriska kraften ställer sig
något billigare i de mindre samhällena, men å andra
sidan måste i de flesta fall råvarorna transporteras
från Dearborn till filial verkstäderna, och de färdiga
produkterna sändas från dem till Dearborn, vilket
innebär ökade kostnader.
Med tanke på de principer som ligga till grund för
Fords sätt att leda sina företag kan man gå ut från
att decentraliseringen icke har satts i gång enbart
som en social välfärdsanordning. Visserligen har han
ofta och eftertryckligt framhållit som sin
uppfatt-ning, att det skulle vara till stor fördel för Amerika
om en större del av dess befolkning kunde arbeta i
46
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
