Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Fia
lantbruket och trädgårdarna under den
varma årstiden och i fabrikerna under
de delar av året då de ej ha full
sysselsättning med arbetet i jorden. Men han
skulle aldrig komma på den tanken att
anlägga en ny fabrik, påstås det, om
han inte samtidigt kunde förbättra
arbetsförhållandena och få arbetet utfört
på ett mera ekonomiskt och rationellare
sätt. Det är alltså närmast en
tillfällighet att det som industriellt har visat sig
vara till fördel också innebär en
förbättring ur samhällets synpunkt.
Vi ha följaktligen all anledning att
räkna med driftsekonomiska motiv, när
vi erfara att det finns ingenjörer inom
företaget som ha full sysselsättning med
att undersöka vilka arbetsoperationer
som ytterligare skulle kunna brytas ut
ur den stora tillverkningskedjan och
flyttas över till någon mindre
verkstad. Men om det inte är fråga om
att minska omkostnaderna, vari kan då
fördelen med den decentraliserade
driften ligga?
Ja, det lär verkligen förhålla sig så att Ford har
kommit till den övertygelsen, att den decentraliserade
verksamheten i mindre skala leder till ett så mycket
bättre arbete till lägre kostnad tack vare sin
gynnsamma inverkan på människornas hälsa. Detta skulle
vara det ekonomiska skälet till att så många små
Ford-verkstäder numera kanta stränderna av
Huron-floden och angränsande vattendrag.
En av de allra minsta men också en av de
märkligaste av dessa landsortsverkstäder är Waterford,
som sysselsätter en arbetsstyrka av 65 man och vars
hela kraftbehov är 52 hästkrafter. Detta verk har sig
anförtrott den viktiga uppgiften att tillverka alla de
oerhört noggrant utförda mätverktyg, som användas
inom Fordbolagets kontrollavdelning. Så länge denna
verkstad endast var en oansenlig liten avdelning inom
de väldiga huvudverkstäderna voro dess anställda
endast så och så många högt betalda män bland
85 000, och betydelsen av deras arbete drunknade i
den väldiga anläggningens jättelika storhet. Ute på
landet däremot äro de icke längre någon halvt
bortglömd underavdelning, utan där framstår den lilla
verkstaden som en fristående industri som tillverkar
de mätverktyg, som äro den oundgängliga
förutsättningen för att någon precisionstillverkning över
huvud taget skall kunna drivas och alltså för att den
moderna bilen skall komma till stånd. På så sätt
framträder betydelsen av denna produktion på ett helt
annat sätt och arbetarna äro också fyllda av en
arbetsglädje och en stolthet över sitt lilla företag, som
man knappast väntar sig att finna någonstans i våra
dagar.
Ifråga om storlek kommer Ypsilanti i andra änden
på skalan. Här är det ungefär 1 200 män och kvinnor
som äro sysselsatta med att tillverka startmotorer
och generatorer. Det är vanligt fabriksarbete. Nästan
alla arbeten som förekomma där äro maskinskötsel
eller montering på band med en minimilön av sex
dollar per dag för såväl män som kvinnor. Man
undrar verkligen hur denna tillverkning kan löna sig
med hänsyn till de förut omnämnda extra kostna-
1. Milfordfabriken är den tolfte och nyaste av Fords "byfabriker"
derna. Förklaringen lär ligga däri, att
avsynings-kostnaderna bli så mycket lägre tack vare den anda
av solidaritet och vilja till samarbete som präglar
dessa små fabriker. Alla äro så intresserade och så
stolta över att få tillhöra dessa utvalda företag, att
de lära sköta sig allra bäst på egen hand bara de en
gång ha fått klart för sig hur arbetet skall utföras.
Den första regeln vid alla dess småverkstäder inom
Fordkoncernen lär vara, att varje man har rätt att
när som helst lämna sitt arbete för att sköta sin jord
och få jobbet tillbaka när han är färdig med
jordbruket, såvida det inte just då är något allmänt
uppehåll i arbetet.
Waterfords arbetare äro knappast något rättvisande
exempel på folk som stå med ena foten i lantbruket
och den andra i industrien. Deras tid är nämligen
alldeles för dyrbar för att tillåta dem att ägna sig
åt skötseln av jorden. Deras skicklighet är så
enastående att de lära kunna påräkna stadigvarande
arbete femtio veckor om året med fjorton dagars
semester. Men vid Ypsilanti är en stor del av de anställda
lika mycket jordbrukare som industriarbetare.
Dussintals av dem taga sig ledigt så snart vårbruket kan
börja och komma tillbaka först när skörden är bärgad.
Många andra taga ledigt kortare tider för att hjälpa
till med sådden eller tröskningen.
Om en stadsbo blir permitterad, så blir han därmed
också dömd till att slå dank och går miste om sin
arbetsförtjänst, såvida han inte kan skaffa sig något
arbete. På landet däremot brukar det alltid finnas en
mängd arbeten som måste göras och som man kan
pyssla med så länge permitteringen varar. Blir
uppehållet i’ driften långvarigt behöver den permitterade
tack vare sitt jordbruk icke riskera att bli alldeles
utblottad. Att binda arbetskraften vid jorden
betyder naturligtvis också att knyta den fastare till
företaget. Detta är otvivelaktigt till ömsesidig fördel, i
synnerhet som det inte alltid är lätt att få tag i en
arbetare i en stad, när man skall sätta igång igen.
Det kan också hända att vederbörande har fått ett
annat jobb som han inte är hågad att lämna. Van-
5 april 1941
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
