Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Fig. 4. Gjutare
iklädd
skyddsglasögon, gjuta-rekängor och gju-taredamask försedd med
skyddsskärm.
betydelse är att skyddsglasögon skola användas i alla
avdelningar med några få undantag såsom vid
målningsarbete och formning i gjuteriet. Vid avgjutning
i gjuteriet är dock bärandet av skyddsglasögon
obligatoriskt. Bolagets samling av skyddsbrillor med
skadade glas har visat sig vara ett ypperligt
propagandamedel.
För de arbetare som ägna sig åt avgjutning
tillhandahållas särskilda gjutarekängor. Dessutom håller
bolaget ett annat slags kängor med inlagd tåhätta av
stål för cltt Sä långt möjligt är minska risken för
fotskador. Dessa kängor säljas till fabrikens
självkostnadspris och få, om så önskas, köpas på avbetalning.
Att detta arrangement uppskattas av arbetarna
framgår av det faktum att bolaget från hösten 1939 tills
nu har sålt 325 par kängor med ståltåhätta. I bolagets
propaganda för arbetarskyddet användes i stor
utsträckning bilder, av vilka många ha tecknats av vid
fabriken anställda personer. Också fotografier, vid
vilka arbetarna ha medverkat, förekomma. (Fig. 4.)
Även genom text som anbringas på avlöningspåsarna
bedrives denna propaganda.
Man måste säga att resultatet av det vid bolaget
utförda skyddsarbetet har varit utomordentligt gott.
Som ett led i propagandaarbetet gjordes, så länge
förhållandena medgåvo det, årligen jämförelser mellan
olycksfallsfrekvensen vid de olika europeiska och
amerikanska Harvesterfabrikerna. Resultatet av dessa
jämförelser för år 1938 framgår av tabell 1.
Tabell 1.
Oiycksfallsstatistik år 1938 för nägra Harvesterfabrifeer Antal olycksfall per 1 million arbetade tim. Antal
förlorade arbetstim, per 1000
arbetade tim.
Fabriken Croix, Frankrike....... 116,40 28,42
Montataire, Frankrike .. 77,84 13, G3
„ Neuss, Tyskland ....... 46,04 16,00
Traktorfabriken Neuss, Tyskland 50,52 4,70
McCormickfabriken, Amerika .... 12,14 2,75
Traktorfabriken, Amerika........ 9,73 12,02
Hamiltonfabriken, Canada ....... 3,92 0,80
Fabriken, Norrköping ........... 0,81 0,03
För övrigt kan nämnas att verkstaden med ca 400
mans personal har gått 16 månader i följd 1937—1938
utan olycksfall med förlorad tid och att det under de
senaste sex åren icke har förekommit någon
brännskada i gjuteriet av så allvarlig beskaffenhet att den
har medfört bortovaro från arbetet.
Enligt disponent Flaeters mening är ordning och
snygghet vid arbetsställena ett huvudvillkor för att
ett framgångsrikt skyddsarbete skall kunna bedrivas.
Vid Teknologföreningens besök hos bolaget yttrade
en av deltagarna skämtsamt att han aldrig hade sett
en verkstad som hade förberett sig så väl på att
mottaga gäster. När man får klart för sig vilket arbete
bolagets hela personal utför för att eliminera
olycksfallsrisken, förstår man att den verkstaden inte hålls
snygg och i ordning enbart väntade gäster till behag.
Sw.
Diskussion.
överingenjör Dahlgren, Skånska cementgjuteriet,
framhöll betydelsen av att arbetarna vid ett företag
hållas à jour med inträffade olycksfall, t. e. genom
statistik och fotografier. Det är lämpligt att mellan
ett företags olika avdelningar införa tävlingar om
lägsta olycksfallsfrekvensen.
Byråchef Gabrielson, Riksförsäkringsanstalten,
anförde att det är glädjande att arbetsplatsernas parter
gemensamt tagit upp arbetarskyddsfrågorna.
Ingenjören har ett mycket tacksamt arbetsfält i
olycksfallsriskernas bemästrande. För att bästa resultat skall
uppnås bör man samarbete med Yrkesinspektionen.
överingenjör Thorelli, Telefonaktiebolaget L. M.
Ericsson, föreslog att Föreningen för arbetarskydd
skulle låta trycka nya serier skyddsbilder.
Skyddsbilderna måste ofta varieras för att få ökat värde.
Folk måste läras att ha tankarna med sig.
"Olycksfåglar" måste man flytta till arbete, som de passa för.
Direktör Lovén, ömsesidiga
olycksfallförsäkringsbolaget Land och Sjö, meddelade att det lönar sig för
en arbetsgivare att få ned olycksfallsfrekvensen.
Försäkringspremierna minska särskilt, om arbetsgivaren
går in för att taga partiell självrisk, dvs. betala
olycksfallsersättning till viss tid.
Professor Sällfors framhöll, att de direkta
kostnaderna för olycksfall i arbete i Sverige uppgå till
ca 35 mill. kronor per år. De indirekta kostnaderna
däremot för produktionsminskning, upplärande av ny
arbetskraft m. m. uppgå sannolikt till det dubbla.
Arbetarskyddsfrågorna ha under de senaste åren i
ökad omfattning upptagits på programmet för
undervisningen i ämnet industriell ekonomi och organisation
vid Tekniska högskolan. Det är ett önskemål att fä
undervisningen utökad.
överingenjör Engblom ansåg att både arbetsgivare
och arbetare felat i skyddsfrågorna, men han räknade
med att alla snart skulle ha den rätta inställningen
till dessa viktiga frågor. Psykotekniska prov torde
vara en framtidssak bl. a. därför att "olycksfåglar"
då redan tidigt skulle kunna sättas till lämpliga
arbeten.
Hr Ordföranden tackade för de intressanta inläggen
samt erinrade om att det förr på arbetsplatserna ofta
saknats intresse för arbetarskyddsfrågorna.
Arbetarna uppskattade ej arbetsgivarnas ansträngningar
för att få arbetsplatserna mer hygieniska och mindre
riskfyllda. Det hände t. e. att arbetarna avlägsnade
skydd från maskinerna. Lyckligtvis ha arbetarna på
senare år fått upp ögonen för arbetarskyddsfrågornas
betydelse.
7 juni 1941
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
