Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Reservfondens medel kunna således icke enligt det
svenska lagförslaget användas till åtgärder, som äro
ägnade att uppehålla driften vid dåliga konjunkturer
eller att förebygga arbetslöshet. En eventuell
konjunkturinvesteringsfond (enligt förordningen av den
17 juni 1938) är att hänföra till besparade
vinstmedel, som måste tagas i anspråk före reservfond.
Detsamma gäller varuförnyelsefond och
prisfluktuationsfond i §§ 11 och 12 i förordningen om
krigs-konjunkturskatt för år 1940.
Utvidgningen av reservfonden till 20 % av
aktiebolagets kapital är säkerligen en välmotiverad och
lycklig nyhet i förslaget. Emellertid har man icke
nöjt sig härmed. Man har dessutom föreslagit, att en
fortsatt avsättning skall ske i företag med stark
skuldbelastning. Även denna ytterligare och
fortsatta avsättning kan alternativt ske direkt till
reservfonden, men reglerna om avsättningen behandlas i
lagförslaget under en särskild paragraf, som
behandlar regler om skuldregleringsfond. Vi övergå till
bestämmelserna i denna.
Förslaget om skuldregleringsfond.
Avsättningens storlek m. m.
Det nya förslaget stadgar i § 78 skyldighet för
fortsatt avsättning i bolag med relativt stark
skuldbelastning enligt följande:
"Ändå att reservfonden uppgår till belopp som i
77 § eller i bolagsordningen föreskrives, skall
avsättning av minst tio procent av bolagets årsvinst dock
ske till reservfonden eller en skuldregleringsfond,
därest bolagets skulder enligt balansräkningen
överstiga summan av aktiekapitalet, reservfonden och
skuldregleringsfonden.
Så länge bolagets skulder överstiga summan av
aktiekapitalet, reservfonden och
skuldregleringsfonden, må av bolagets vinst enligt balansräkningen,
efter avsättning enligt vad som i §§ 77 och ovan i
denna paragraf är stadgat, ej utdelas mer än som
motsvarar fem procent av bolagets behållna
förmögenhet enligt balansräkningen, med mindre ett lika
stort belopp som det vilket därutöver utdelas
ytterligare avsättes till reservfonden eller, då den uppgår
till föreskrivet belopp, till skuldregleringsfonden."
Det nya förslaget bygger på något som jag här
kallar femtioprocentregeln, varmed avses att det egna,
i företaget investerade kapitalet, dvs. aktiekapital,
reservfond och eventuellt skuldregleringsfond, skola
tillsammans utgöra minst 50 % av hela kapitalet
inklusive skulder. Eller som man också skulle kunna
uttrycka det, de främmande skulderna (till banker,
leverantörer o. d.) böra högst uppgå till det belopp
som det varaktigt investerade, egna kapitalet
(aktiekapital och fonder) utgör. Som motiv härför anföres
följande:
"Vid bestämmandet av denna proportion har
lagberedningen tagit hänsyn till att aktiebolag anses från
företagsekonomisk synpunkt i allmänhet icke böra
driva verksamhet med mindre eget kapital än hälften
av omslutningen, dvs. det egna kapitalet anses böra
vara lika stort som summan skulder."
Detta är en genomsnittsregel som, ehuru den i
många fall kan anses god, dock icke är
tillfredsställande för alla fall. Särskilt har man under
överläggningar med sakkunniga funnit, att i aktiebolag,
vilkas tillgångar väsentligen bestode av
värdebeständig egendom, främst andra fastigheter än
fabriksfastigheter, skuldsättning på längre sikt, grundad
på belåning av sådan egendom, vore ekonomiskt
försvarlig, även om den överstege bolagets kapital.
Därför har lagförslaget infört en undantagsbestämmelse
för dylika skulder, som lyder sålunda:
"Vid tillämpning av vad i denna paragraf stadgas
skall ej bland skulderna inräknas långfristig gäld,
för vilken av bolaget lämnats säkerhet av inteckning
inom sextio procent av senast fastställda
taxeringsvärdet för jordbruksfastighet eller för annan fastighet,
belägen i stad, köping eller municipalsamhälle, å
vilken finnes uppförd byggnad huvudsakligen
innehållande lägenheter för uthyrning till bostads-,
butiks-eller kontorsändamål."
Undantagsbestämmelsen innebär, att om ett
aktiebolag t. e. har tillgångar till 600 000 kr. i sådana
fastigheter, beräknat efter taxeringsvärde, och 400 000 kr.
andra tillgångar samt 300 000 kr. aktiekapital, 60 000
kr. reservfond, 360 000 kr. skuld mot inteckningar på
nämnda fastigheter och 280 000 kr. andra skulder
avsättning till skuldregleringskontot ej är erforderlig.
Kritiska invändningar.
Med anledning av förslaget till fortsatt
fondavsättning till skuldregleringsfond eller reservfond, med
användning av femtioprocentregeln, kunna följande
kritiska invändningar göras:
1. Behovet av eget kapital i ett företag i
förhållande till skuldbeloppet växlar med samtliga skulders
bundenhet eller långfristighet. Det finns i vissa fall
möjlighet för erhållande av långfristiga förlagslån
utan belåning av fastighetsinteckningarna. Ett
aktiebolag som från moderbolag eller förläggare e. d.
erhåller dylika långfristiga förlagslån och har sina
fastighetsinteckningar obelånade står sig i allmänhet
med hänsyn till likviditet säkrare än ett företag som
har belånat sina goda inteckningar. Det vore därför
bl. a. riktigare om man i sista stycket medgåve rätt
att vid beräkningen av den långfristiga gälden
fråndraga 60 % av resp. fastigheters taxeringsvärde,
antingen de motsvarande inteckningarna äro belånade
eller ej. Möjligen borde det dessutom stadgas att
långfristiga förlagslån, statslån och dylikt icke skulle
inräknas i de skulder på vilka femtioprocentregeln
skulle tillämpas.
2. Femtioprocentregeln är naturligtvis en ytterst
schematisk regel. Ett företag vars tillgångar ha hög
grad av likviditet, som t. e. säljer spannmål och
andra ytterst lättsålda produkter, har ju icke behov
att äga så stor del av omslutningskapitalet (summan
av egna och främmande skulder) i form av eget
kapital som ett företag, vilket har sina tillgångar
väsentligen i svårsålda speciella industriella
produkter eller i anläggningar. Möjligen vore den
kompletteringen av regeln berättigad, att avsättning icke
längre vore erforderlig om omsättningstillgångarna
(lager, fordringar o. d.) täcka skulderna eller viss del
därutöver (t. e. 25 %). Även omsättningens storlek
i förhållande till det samlade kapitalet är av stor
betydelse för behovet av eget kapital, men man kan väl
knappast taga hänsyn härtill uti en schematisk regel.
3. Värderingen av tillgångarna är ju av största
betydelse för bedömning av femtioprocentregeln och
dess verkningar. Finnas stora dolda reserver — t. e.
102
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
