Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION
HÄFTE 10 REDAKTÖR.- ERIK SWARTLING 4 OKT. 1941
INNEHÅLL: Förslaget till ny aktiebolagslag, av professor Robert Kristensson. — Om spinn- och
tvinn-snodder för kamgarner, av civilingenjör Curt Rodhe. — Litteratur.
Förslaget till ny aktiebolagslag.
Av professor ROBERT KRISTENSSON.
I. Bestämmelser om reservfond och
skuldreglerings-fond.
Motiv till de nya bestämmelserna.
Ehuru det av lätt insedda skäl är olämpligt att i
onödan binda företagens handlingsfrihet med
hänsyn till vinstdisponering och fondbildning, har man i
det nya lagförslaget infört vissa begränsningar i denna
frihet. Som motiv anföres bl. a. följande: "Med
hänsyn till växlingarna i det ekonomiska livet är det
vanligen icke tillfredsställande, att bolaget endast
har täckning för aktiekapitalet och för en liten
reservfond samt att i övrigt bolagets omslutning äi
byggd på lånade medel. En stark skuldsättning
innebär en oelastisk belastning av bolaget, som måste
betala räntor på skulderna, oavsett om rörelsen ger
vinst eller icke. Dessutom kan en proportionsvis
stark skuldsättning leda til! att bolaget kommer i
beroende av kreditgivare. Det är vidare för
aktieägarna långt kännbarare att plötsligt ställas inför
behovet av en nyemission... än att vinstutdelningen i
viss utsträckning beskäres genom fondering av
vinstmedel ..."
Som ytterligare motiv anföres hänsynen till
borgenärerna. Det är "tydligen nödvändigt att förhindra
så stor vinstutdelning, att bolagets soliditet rubbas".
"Att aktiebolagen konsolideras och utvecklas är
även av vikt för det allmänna. Detta följer redan
därav, att skyddandet av aktieägarna och
borgenärerna är av betydelse för samhället. Aktier äga i vårt
land en vidsträckt spridning, och aktiebolagen träda
i kreditförhållande till stora befolkningslager. Och
med hänsyn till angelägenheten av att förekomma
rubbningar i folkförsörjningen är skyddandet av det
stora antalet hos aktiebolagen anställda mot
följderna av bolagens obestånd ett väsentligt
samhällsintresse ..."
De fiskaliska hänsynen tala starkt till förmån för
sundhet och styrka hos våra aktiebolag. "Icke minst
för kommunerna kunna stora svårigheter uppstå
genom den minskning i skatteunderlaget, som kan
följa därav att ett större bolag råkar i ett
otillfredsställande ekonomiskt läge ..."
"Viktiga skäl tala sålunda för att lagstiftningen
söker i görligaste mån förhindra att aktiebolagen
genom en oförsiktig utdelningspolitik minska sina
möjligheter till konsolidering och utveckling."
De ovan anförda motiven äro onekligen av så stor
betydelse, att det förefaller berättigat, att man uti
den nya lagen tar hänsyn till dem. Man får även
hoppas, att samma hänsyn må resultera i en sund
skattepolitik och i en sund begränsning även i
kraven på löneersättningar. Men framför allt får man i
den nuvarande situationen hoppas, att staten icke
genom missbruk av sina prispolitiska maktmedel
vållar skador som bli obotliga för aktiebolagen.
Förslaget om reservfond.
Det nya förslaget om reservfond (§ 77) skiljer sig
från nu gällande svenska regler (enligt AL § 53)
bl. a. därigenom, att avsättningen till reservfonden
skall fortsätta intill dess den uppgår till 20 % (mot
nuvarande 10 %) av aktiekapitalet. Denna
bestämmelse finnes exempelvis i den nya norska
aktiebolagslagen. I vissa andra länders lagar har man
ansett sig böra gå till ändå högre avsättningar.
Den årliga avsättningens storlek är föreslagen till:
"minst tio procent av aktiebolagets årsvinst, efter
avdrag av vad som åtgår till täckande av möjligen
förefintlig förlust från föregående år. Vid beräkning
av det belopp, som sålunda minst skall avsättas till
reservfond, må ej från årsvinsten avdragas den andel
däri, som kan hava tillerkänts styrelseledamöter,
verkställande direktör eller annan som arvode
(tantiem)." Dessa regler finnas även i den nu gällande
lagen.
Avsättning till reservfonden må upphöra sedan de
föreskrivna 20 % av aktiekapitalet — eller det högre
belopp, som kan vara föreskrivet i bolagsordningen
— ha uppnåtts. Nedgår fonden under det sålunda
stadgade beloppet, skall avsättning därtill ånyo
vidtaga.
Till reservfonden skall alltid vid aktieteckning
läggas överkurs över nominellt belopp samt vad som
.blivit inbetalat på förverkad aktierätt.
"Nedsättning av reservfonden må beslutas allenast
för täckande av förlust, som enligt fastställd
balansräkning finnes hava uppstått å bolagets verksamhet
i dess helhet, och som icke kan ersättas av befintliga,
till framtida förfogande avsatta medel." Denna
bestämmelse har övertagits från nu gällande lag, men
härtill har fogats tillägg om att medel, som avsatts
till reservfond, kunna användas för ökning samt i
visst fall vid nedsättning av aktiekapitalet.
4 okt. 1941
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
