Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Psykologiskt utlåtande.
Det har visat sig vara ändamålsenligt att börja med
uppgifter, som medgiva en första överblick av
kandidatens bildningsnivå och andliga utrustning.
Vid de psykotekniska proven användas mestadels
s. k. intelligens-tests, vilka kunna siffermässigt
utvärderas. Bland dem förekommer kanske en enkel
text, i vilken enstaka ord saknas och som det gäller
att tillfoga, så att den avsedda meningen kommer
fram. Vidare frågor rörande skilda kunskapsområden,
vilkas besvarande giver inblick i kunskapsomfång
och intresseriktning. Ävenså uppgifter, som belysa
iakttagelseförmågan eller för yrket viktiga egenskaper
såsom praktisk omdömesförmåga,
kombinationsförmåga, språklig uttrycksförmåga osv.
Vid karaktärsutlåtandet brukar man med gott
resultat fordra fria skriftliga arbeten: såsom korta
uppsatser eller uppgifter om innehållet i en svårare text
och ställningstagande därtill, vidare beskrivningar av
bilder och dylikt. Dessa skriftliga prov utvärderas
psykologiskt fritt, utan att man slaviskt följer några
bestämda formler men likväl ur de metodiska
synpunkter som den praktiskt arbetande psykologen
anlägger. Det sätt varpå proven ha bemästrats i
språkligt och intellektuellt avseende anges, och härur drar
man sina slutsatser.
I trängre mening psykotekniska äro de speciella
arbetsproven. De här ifrågakommande tests måste
ordnas Scij cityt de ge ett väsentligt uttryck för de
anspråk, som måste ställas på verksamheten inom det
ifrågavarande yrket. Verklighetsfrämmande
experiment måste såvitt möjligt undvikas, då de kunna
leda till resultat, som icke stå sig i det verkliga
arbetet. För den blivande köpmannen är här t. e.
prövning av hans matematiska koncentrationsförmåga
av betydelse; hos arbetaren kanske handlag och
ögonmått. Ordningssinne, omtanke och noggrannhet,
tempo och ihärdighet äro vidare drag hos
arbets-karaktären, som kunna konstateras med hjälp av
arbetsprov. Framhållas bör att man alltid ur vàrje
enskilt test kan iakttaga flera anlag eller drag i
arbets-karaktären, så att det slutliga omdömet kan skärpas
genom en jämförande efterkontroll.
Ytterligare säkerhet och möjlighet att
uttala sig närmare om
prövningsresultaten skänker den redan nämnda
viktiga iakttagelsen beträffande
försökspersonens sätt att förhålla sig under
proven. Denna kan under vissa
omständigheter leda till att slutbetyget för
proven modifieras.
Karaktärsutlåtandet använder många
gånger utom de nämnda skriftliga
prövningsarbetena även tests, som utarbetas
enligt karaktärslärans synpunkter. Till
dem räknas försöksuppgifter, vid vilka
det fordras att tyda overkliga
(ungegen-ständliche), mer eller mindre
klump-eller fläckartade bilder, vartill redan
Leonardo da Vinci gav uppslaget. Eller
också gäller det att exempelvis
fullborda påbörjade ritningar eller historier
efter egna infall. Här framträder
isynnerhet uppfattningens och
gestaltningsimpulsens nyckfulla och godtyckliga
natur. Därjämte giva dylika försök
inblick i en människas själstillstånd,
hennes sensibilitet och fantasi, energi och
gestaltningskrafter men också beträffande själsliga drag
såsom öppenhet och förmåga att nå kontakt med sina
medmänniskor.
En efterkontroll av dessa resultat möjliggöres
genom metodisk tydning av en persons sätt att röja sin
personlighet överhuvudtaget. Här bör framför allt
grafologien nämnas, som hittills har grundligast
systematiskt utbildats. Vidare den nya talanalysen,
som utnyttjar en människas röst och sätt att tala som
psykologiska hjälpmedel vid bedömandet av hennes
karaktär. Slutligen tydningen av hållning och
rörelsesätt, alltså uppträdande och beteende i
vidsträcktaste mening. Alla dessa förfaranden syfta
inom lämplighetsurvalets ram till att så långt som
undersökningen fordrar belysa
personlighetsstrukturen i dess uppbyggnad och dominerande drag, på
vilka den individuella karaktärens egenart beror.
Sin nödvändiga avslutning finner den
karaktero-logiska undersökningen — liksom också på senare
tiden i begränsad omfattning den psykotekniska
prövningsmetoden — genom ett planmässigt fört
samtal med den undersökte. Det föres i avsikt att reda
upp kvarstående, oklara sammanhang mellan de
enskilda resultaten och få en omedelbar inblick i hans
eller hennes levnadslopp, härkomst och öde för att
kunna knyta samman de funna karaktärsdragen till
en koncis personlighetsbild.
Karaktärsutlåtandet bör dessutom få sin prägel
därav att man vid bedömandet av den undersöktes
personliga egenart även tar hänsyn till dennes yrke
och begränsar själva utlåtandet till sådana
omständigheter som äro av betydelse ur yrkessynpunkt,
eller, som man också skulle kunna säga, som kunna
göra det lättare för arbetsgivaren att fatta sitt beslut.
Nu står jag vid slutet av min framställning.
Mycket av det jag har velat nämna har endast kunnat
antydas, mycket har jag varit tvungen att alldeles lämna
åsido, därför att jag i första hand har velat giva Eder
en översikt av grunderna för det moderna
lämplighetsurvalet och dess huvudvägar.
114
1 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
