Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ge vid handen, att denna kollationering årligen
kostar företaget mångdubbelt mera, än vad detta
möjligen skulle kunna förlora om kollationeringen
slopades. Onödiga kortsystem kunna ävenledes
fortsätta att föras långt efter det de förlorat sitt värde
för företaget. Regelbundna rapporter med
sifferuppgifter kunna utarbetas, därför att en chef en gång
begärt en sådan för ett speciellt ändamål, men i
fortsättningen är det ingen som tar del av dessa
rapporter.
På senare år har man också inom större företag
med flera fabriker börjat att centralisera
kontorsarbetet på olika sätt. Strävandena ha i allmänhet
gått ut på att i största möjliga utsträckning förlägga
kontorsarbetet till ett enda huvudkontor, där man
kan vinna alla fördelar, som möjliggöras genom ett
större kontor i form av specialisering och
mekanisering av arbetet. Så kan man exempelvis ofta med
fördel centralisera stora delar av arbetet med
orderutskrivning, fakturering, huvudbokföring,
reskontra-bokföring och kassabokföring.
En ej ovanlig missuppfattning är, att endast
mycket stora kontor kunna rationaliseras. Det är
alldeles givet, att många av effektiviseringsprinciperna,
såsom mekanisering, specialisering o. d., kunna
drivas längre i sina detalj tillämpningar på ett större än
på ett mindre kontor, och att besparingarna
procentuellt sett därför ofta bli större i det förra fallet.
Men att ekonomien även på mindre och medelstora
kontor ofta kan avsevärt förbättras genom en
systematisk engångsundersökning och tillämpning av
dessa principer, därjm har praktiken redan givit
många exempel. Att emellertid ännu mycket återstår
att vinna i detta avseende är säkert, varför de i
detta nummer införda artiklarna torde vara av
aktuellt intresse.
Kontorsarbetets effektivisering.
Av kapten C. BERTIL NYSTROMER.
Största möjliga effekt med minsta möjliga uppoffring.
Den ekonomiska situation, i vilken vi råkat
under nu rådande krisförhållanden, gör det mera
angeläget än någonsin att vi sträva efter att åstadkomma
ökad effektivitet på alla verksamhetsområden.
Sedan länge har inom vår industri beträffande
produktionen nedlagts ett systematiskt arbete i avsikt
att nå detta mål, varvid de främsta orsakerna härtill
varit nödvändigheten att neutralisera olägenheten av
de ökade arbetskostnaderna och den hårda
konkurrensen. Mekanisering och förenklade arbetsmetoder
ha bl. a. varit de medel, som därvid kommit till
användning.
Beträffande kontoren, såväl privata, kommunala
som statliga, är det emellertid först under de senaste
åren, som man på en del håll fått upp ögonen för
möjligheterna till motsvarande arbetsförenkling. Nu
synes emellertid tiden vara mogen för ett mera
allmänt tillämpande av principerna för kontorsarbetets
förenkling och effektivisering.
Avsikten är icke att här lämna en uttömmande
redogörelse av hithörande problem utan endast att ånge
några av de principer, som äro gällande, samt några
av de medel och arbetsmetoder, som kunna komma
till användning vid kontorsarbetets rationalisering.
Kontorskostnadernas inbördes storleksordning.
Vill man nedbringa kontorets kostnader, bör man
noga känna dessas fördelning och sammansättning.
Inom kontorsarbetet är materialkostnaden
(blanketter etc.) relativt låg. Likaså är maskinkostnaden
oftast obetydlig. Den stora posten är däremot
personalkostnaderna. Dessa uppgå ej sällan till 70 à 80 %
av samtliga administrationskostnader. Näst i
ordningen komma i regel lokalkostnader, som kunna
stanna vid 5 à 8 %, därefter blankett- oc.h
trycksakskostnader samt övriga kostnader på någon procent
vardera.
Varje kostnadsbesparing bör givetvis eftersträvas,
men på grund av storleksordningen är det
personalkostnaderna, man skall inrikta sig på att hålla låga.
Man bör för den skull sträva efter att ordna
kontorsarbetet så, att man uppnår den kombination av
personal- och maskinutrustning, som ger de lägsta
kostnaderna för en viss given arbetsmängd. På grund av
personalkostnadernas storleksordning blir det sedan
en uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt
"urvalsfrågan" (rekryteringen) och alla frågor om de
"yttre betingelserna" (arbetsglädje, belysning etc.).
Kontorspersonalens rekrytering och placering.
Även om de yttre betingelserna äro gynnsamma för
organiserandet av ett effektivt arbete, beror det dock
i hög grad på kontoristens kvalitet, om avsedd
effektivitet skall kunna uppnås. Det är därför viktigt, att
man för de olika arbetsuppgifterna anställer personer,
som äro lämpade för kontorsarbete och som i detta
arbete finna en livsuppgift. Psykotekniska prov
kunna här vara av stort värde. Man strävar alltså efter
att anställa personer, som ha fallenhet för
kontorsarbete samt att ge dessa arbetsuppgifter, vilka svara
mot deras begåvningstyngdpunkt (rätt man på rätt
plats).
Arbetsglädje.
Om man sålunda fått de rätta medhjälparna, gäller
det att genom en omdömesgill personalpolitik
ständigt söka ge medhjälparna möjlighet till trivsel och
arbetsglädje. Det är av vikt att försöka bibehålla
duglig arbetskraft, då ju "labour turnover" innebär
ökade kostnader för ett företag. Det bör vara
ledningens strävan att skapa en god anda, att få
personalen att känna, att de alla arbeta för ett gemensmt
mål — företagets fortsatta utveckling. Sådant
samarbete kan inte fordras, det måste skapas. Av största
vikt är, att befordran sker efter sådana grunder att
122
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
